jag lyssnade idag på kortpodden “Drömboende eller ekonomisk frihet” där Jan pratar om att tänka “hur kan jag få båda” istället för “vilket ska jag välja”. Gillar verkligen det tankesättet och funderar på hur man man applicera det på arbetslivet. Kanske kan jag få input från er!
Min situation är sådan att jag har ett bra, helt ok roligt jobb med bra lön, men framförallt en stor frihet i jobbet. Jag har inte så hög arbetsbörda, bestämmer i stort sätt mina arbetstider, möten, deadlines själv. Det gör att jag har mycket tid över till sådant som gör mitt liv rikt; barn, familj, träning, vänner, äventyr, lugn och ro och småpyssla med saker. Underbart! Däremot ger mitt jobb mig inte speciellt mycket utmaningar, vilket jag också gillar. Inte heller så stor möjlighet till att öka mina inkomster i den rollen jag har nu eller att utvecklas till mer seniora roller. Allt som är sånt som jag också vill.
Hur man jag få båda två; frihet, trevlig arbetsplats och möjlighet till att bejaka annat än avlönat arbete å ena sidan, och ökande inkomster, utmaningar och avancemang å andra sidan?
Vad har ni för ideér och tankar? Har någon gjort något liknande, hittat ett sätt att få till båda?
ps, Kan också tillägga att jag tidigare varit konsult och är inte så sugen på det just nu, pga småbarn.
Tror detta är varför du inte fått något svar ännu Det är ju svar nummer ett i frågor om hur man ska öka sin inkomst, här i forumet, och blir nog ganska svårt att lyckas utan det
Det är väl speciellt svårt i småbarnsåren också, och många skulle säga att varken av alternativen borde vara en prioritet i den delen av livet.
Men vad vet jag, jag är ju lyckligt DINK (Double income no kids)
Skämt å sido. För det första så tänker jag mer och mer att kvaliteten i livet handlar om att lista ut:
Vilken är den intelligenta frågan just nu?
Egentligen är det en variant på @Jonathan.S tanke om att fokusera på problemet före man fokuserar på lösning. Men vi är alla så förbaskat snabba på lösning. Hittar vi ingen lösning direkt så avdömer vi det som att det inte finns någon lösning och att det inte går.
Lite som min coach sa till mig en gång:
Don’t wish it was easier. Wish you were better.
Det vill säga att jag skulle uppmuntra till att se det här problemet som början på en utforskning. Början på en resa. Dvs att det är okej att inte ha ett svar i både en, två, tre, sex, tolv eller 24 månader. Att man på olika sätt närmar sig, undersöker och leker med frågan.
Först därefter. När man testat 100 gånger har man rätten att uttala sig att det inte gick.
Med det sagt.
Vilka är de intelligenta frågorna?
Spontant tänker jag som provprat:
Hur ser det önskade läget ut mer i detalj? Vilken typ av utmaningar?
Måste utmaningarna komma på jobbet?
Är det kanske inte så bara att du är uttråkad?
På vilka tre sätt skulle du kunna öka ansvaret på jobbet?
På vilka sätt skulle du kunna använda hävstång i jobbet?
Etc.
Jag är på väg ut ur småbarnsåren, de mest intensiva sådana. Så har väl lite mer energi, lust och energi för annat. Snart double income, less expensive kids. Eller, vem lurar jag, de kostar ju bara med och mer pengar
Ja, jag är uttråkad. Och som jag skrev till @Patrickeriksson, påväg ut ur de mest intensiva småbarnsåren och börja känna mer och mer att jag vill använda mitt intellekt och förmågor i jobbet mer. Några års hyperfokus på barn har gjort att jag vill komma igång nu, eller helst igår, med mer utmaningar, mer ansvar, mer mer mer av det mesta i livet. Ett tecken på livsglädje såklart, men frustrerade att inte veta vad nästa steg är.
Men, jag ska ta ett steg tillbaka. Definiera exakt vad det är jag skulle vilja ha. Hur det ser ut. Och hur jag kommer dit.
Haha jag känner igen mig till 100 % är i exakt samma situation jag har tänkt att jag har en 40 årskris, haha! @janbolmeson dina frågor är bra. Ungefär dessa jag grubblat på. Jag är fortfarande på resan men har kommit en bit på vägen. Det jag har kommit fram till och som kanske kan hjälpa dig lite grann är följande:
-det är okej att ha den känslan som vi har på jobbet. Med den känslan på jobbet kan jag ha mer energi till barnen och min fritid. Jag vill fortsätta kommande 5 år med att kunna vabba om det behövs, kunna skjutsa till träningar etc, kunna jobba deltid och ändå få en ok lön. Om 5 år är mina barn 16 och 11 år. Det kommer gå fort och jag kan byta karriär eller göra karriär när jag är 45 år…
-till hösten blir jag yogalärare. Det är något jag vill göra. Något som jag brinner för. Den resan har precis börjat och där kommer jag lägga mitt fokus för att inte fortsätta vara “uttråkad”.
/jenny
Tack för att du delar med dig! Ja, jag skulle också kunna vänta i några år. Antar jag. Är ett par år äldre. Så kanske en ålderskris/medvetenhet kickar in. Men är rastlös som person. Och också rädd för att misslyckas med det jag bestämmer mig för antar jag.
Det är ju svar nummer ett i frågor om hur man ska öka sin inkomst, här i forumet, och blir nog ganska svårt att lyckas utan det 
Och som jag skrev till 
jag har tänkt att jag har en 40 årskris, haha! 
