Jag håller inte med. En likvid buffert kan vara avgörande då något helt oväntat händer, något som du inte kunnat förutse. Då hjälper det inte att ha flera miljoner på ett ISK när pengarna behövs samma dag
2 gillningar
Ja, i den meningen är värdepapper likvida, men som du själv skriver måste de säljas först (och teoretiskt sett skulle de kunna bli värdelösa på en förmiddag), och med det som utgångspunkt är all egendom likvid.
Jag tänkte naturligtvis på likvida tillgångar som man kan använda omedelbart utan att göra något annat först. Sedan är det skillnad på om de likvida tillgångarna är egna eller på kredit, där krediten oftast bortfaller när man inte har någon inkomst.
1 gillning
Precis. Tänk dig att du har varit inblandad i en trafikolycka, där du lyckligtvis inte är skadad, men där din bil är så skadad att den inte längre går att köra. Det är dyrt att hyra en bil, även om försäkringsbolaget i slutändan måste betala, så du kan bli tvungen att betala pengarna i avanss om bilen ska användas dagen efter olyckan för att ta sig till jobbet.
2 gillningar
Kloka ord. Jag tänker att det finns fyra kategorier av buffert.
-
Pengar på lönekontot/kortet
-
likvid buffert på ”huvudbanken” (kanske inte på lönekontot, men på ett sparkonto med rätt låg ränta som man kan föra över när som helst till lönekontot)
-
Buffert på någon nischbank, där det tar ett dygn att föra över beloppet
-
Buffert i räntefonder, typ AMF räntefond kort
Hur fördelar ni bufferten? Hur mycket är rimligt att ha på kortet? Vad bör man ha på ”huvudbanken”? Tänker att belopp på kortet är kopplat till en viss risk genom att man kan bli skimmad
Svara gärna i kronor räknat, det säger mig inget när ni skriver ”tre månafsutgifter”
Jag börjar känna mig illa till mods när min buffert på lönekontot är under 20 000. På ett annat räntebärande bankkonto i samma bank som lönekontot kan jag ha upp till 50 000, som kan överföras direkt. På nischbanken finns det alltid minst 300 000 till bästa ränta. Och jag ser alltid till att ha runt 3 000 i kontanter.
2 gillningar
Hur ofta sker det kontra borttappat avkastning? Du tar ett VP-lån och får ut pengarna eller så har du ett kreditkort.
Fasträntekontona i FIRE-portföljen, som kan nås inom 24h på vardagar, täcker ca 26 månader (inkl. alla nöjen, baserat på senaste årets utgiftsnivå beräknat för mig och frugan tillsammans). Slantarna på huvudbankens konto räcker ca 4 månader.
1-2 månader, är knegare på lön med 29000 kr i månaden.
1 gillning
Är du fullinvesterad med resten i FIRE? 30 månader i räntor, that’s it?
Jag tror du missförstår syftet med en likvid buffert. Den går inte att jämföra med förlorad avkastning på ett ISK – för den är inte tänkt att investeras, utan att finnas tillgänglig direkt om och när något oförutsett händer. Som en ren trygghet och säkerhet.
Jag fick själv nyligen uppleva det när en närstående gjorde ett naivt misstag som kunde ha slutat riktigt illa. Tack vare min buffert kunde jag hjälpa till direkt – och just därför är den ovärderlig.
När man har familj och barn inser man dessutom att livet inte bara kretsar kring en själv. Man har ett ansvar för deras trygghet också, och då blir tillgången till en buffert ännu viktigare.
2 gillningar
Det kanske stämmer att jag inte förstå meningen med en likvid buffert. Men jag löser ju problemet genom att ha tillgångar. I vilka usecases i Sverige kräver att du måste ha access till ett par hundra tusen på en och samma dag?
Intressant. Jag tänker nästan precis som du, att man kan dela upp bufferten. Jag vill ha 5–6 månadsutgifter i min buffert och har delat upp dem så här:
Nivå 1: Likvida pengar vid akuta behov
- Sparkonto på huvudbanken, tillgängliga direkt genom överföring mellan konton.
Nivå 2: Buffert på nischbank
- Tillgängliga inom en bankdag, skyddar mot inflation.
Nivå 3: Reservbuffert på ISK i huvudbanken
-
Summan understiger aldrig 100 000 kr. Därutöver används kontot som renoveringsfond.
-
Förväntad avkastning: 5–6 %.
1 gillning
Nej, totalt håller vi ungefär en 60/40-portfölj 
. Mycket fegt, men väldigt god sömn! 
Siffrorna jag nämnde utgör den lättillgängliga delen (ungefär 7,5% av totala portföljen). Resten av räntedelen (32,5%) är i räntefonder samt högräntekonton med längre bindningstider.
Hur mycket har du i varje nivå? Hur mycket motsvarar 5-6 månafsutgifter i kronor räknat?
Antar att ”reservbuffert” är räntefond?
Jag tänker att det där är nog väldigt individuellt. För min del, med tre barn och klassiskt ”villa–volvo–vovve”-liv, behöver jag en större summa nu än vad jag behövde innan jag bildade familj, för att kunna hantera oväntade saker som kan dyka upp.
I den mest likvida delen vill jag ha så lite som möjligt – bara så det räcker om något akut inträffar, något helt oförutsett. Inflationen ”äter” ju upp dessa pengar. En månadsutgift tycker jag känns lagom, inte mer.
Nästa nivå är pengar som jag vill fortfarande ska gå att komma åt ganska snabbt, men där man åtminstone kan få lite skydd mot inflation. Två månadsutgifter där.
I min reservbuffert kör jag en 50/50-portfölj med aktier och räntor.
1 och 2 förstår jag men 3 som reservbuffert? Är inte det mental bokföring att ha ett ISK som bara är buffert? Alltså, det är inget fel i det utan du gör förstås som du vill, men jag bara undrar.
Har hela mitt ränteben på sparkonto i nischbank med rörlig ränta. Det ligger på strax under 20 procent av mitt totala sparande. Resten på ISK och AF-konto.
Gissar att jag har 3-5 år kvar till att jag kan börja leva på det jag sparat ihop. Tills dess månadssparar jag från lönen och försöker hålla 80/20.
3 gillningar
Bra fråga! 
Jag vill totalt ha ungefär 5–6 månadsutgifter i buffert, men vill inte ha allt stående på ettvanligt bankkonto. Därför delar jag upp det, så att jag kan få lite bättre avkastning på delar av bufferten.
Dessutom använder jag ett befintligt ISK-konto, min renoveringsfond till denna reservbuffert och låter den inte gå under 100 000kr. Men visst, det blir en form av mental bokföring.
1 gillning
47 månader på konto för min halva av familjens utgifter (2 barn, villa, fritidshus, 2 bilar och flera andra fordon, husdjur)
Den andra vuxna i familjen har ingen buffert så därav storleken
Har en månaders utgifter på lönekontot. Därutöver har jag värdepapper, kreditkort eller värdepapperslån som kan täcka andra behov inom kort tid. Har inte upplevt några akuta behov av pengar alls utifrån större belopp i vuxen ålder och blir dyrt i missad avkastning att försöka försäkra sig för alla osannolika scenarion. Tror faktiskt det är bättre att betala hög ränta just den gången isåfall…..
Utifrån temat i dagens avsnitt så motsvarar buffertdelen mindre än 0,5 % av tillgångarna vilket är bra då förväntad real avlastning är - 2 %.
1 gillning