Har en 21åring hemmaboende som nyligen fått heltidsjobb (ca 20000kr brutto/mån). =dags att börja betala hemma. Frågan är hur mycket låter ni de betala i motsvarande situation?
Kollade vad t ex Konsumentverket räknade på. Hittade något där jag tycker Konsumentverket är helt ute och cyklar!
I jämförelsen att bo hemma eller flytta (till sin första lägenhet) jämför man med en 2:a med kök!!! Dvs underförstått blir steget 1: bo hemma 2: flytta till EGEN 2a med kök!
Kom igen, vad hände med att ta saker stegvis, hyra ett rum, hyra en 1:a, dela boendet med kompisar. Det här är ju också ”Konsumentverket” och inte Aftonbladet eller annan random nyhetssökande tidning.
Har inte barn, men jag skulle säger det borde vara rimligt att ta de totala bostadskostnader (kapitalkostnad, underhållskostnad, driftkostnad) / personer i hushåll. Så om huset är värd 3M SEK och du räkna med 3% kapitalkostnad och 3 personer: 3 000 000 x 0,03 / 12 / 3 = 2 500 SEK kapitalkostnad per person + kanske 500 SEK underhållsavsättningar och 1/3 av el/vatten/sophämtning/mm, kanske 1000 SEK. Så totalt 4000 SEK. Bara som exempel hur man kan räkna. Om man är snäll kan man såklart get lite “rabatt”, med 16K efter skatt skulle 3-4K vara rimligt tycker jag och pengarna stannar ju i familjen.
Jag hade inte börjat i den änden av faktiska kostnader utan snarare försökt hitta en sweetspot där ungdomen har lagom med pengar så att hen inte vänjer sig vid för dyra vanor som hen inte klarar av sen. Jag hade kunnat tänka mig att hen får bidra med 7-8000 i månaden men att åtminstone hälften går till ett sparande.
Intressant fråga dock hur mycket en person som bidrar till hushållet ska få vara med och bestämma över det…
Min snart 20-åring bor hos sin mor och pyntar 2800 i månaden. Då ingår iofs mat och hen jobbar 75%. Att det blev den summan hänger delvis ihop med att det var det som betalades för rum hos en kompis tidigare.
Det förekommer också flitigt sparande till insats (påhejat av mig ).
Om du inte har det dåligt ekonomiskt tycker jag inte du ska ta betalt av ditt barn alls. Har aldrig förstått det här med att ta betalt av sina barn. Bättre de lägger undan de pengarna till en kontantinsats till egen bostad.
5000 spänn. 1/3 av nettolönen. Det är väl någonstans där kostnaden för en liten lgh hamnar, hyres eller köp. Måste ju inse att bo kostar och annars bränns kanske pengarna på annat.
Sätt det på separat konto utan att berätta och ge sedan när det är dax att köpa/inreda första boendet. Om du/ni har den möjligheten ekonomiskt.
Vill bara påpeka att 10 000+ i månaden i ”fickpengar” är väldigt mycket pengar att ha efter att alla kostnader inkl mat är betalda. Har inte så mycket själv… Känns inte helt bra att vänja en ung person vid det.
Aha, så det var kanske mer ”hotell kostnad” inkl mat som åsyftades. Räknar med 2 mål mat om dagen så då kanske 8500 kr är rimligt. Lunch på jobbet typ och äter/fikar ute med kompisar på helger kanske.
Om städning och tvätt ingår. 10 papp.
Om tillgång till bil, efter party hämtning också ska ingår då blir det väl 13 papp.
Inte mycket kvar att ha kul för, precis som det varit om stackarn bott själv. Borde vara bra motivation att flytta
PS: Hen kommer att hata RT forumet om @Skogstomten följer råden
Betalade 2500kr till mina föräldrar.
sambon 3000kr till hennes.
Man bidrog och kunde lägga undan en rejäl slant, kände som en bra start på livet.
Bodde hemma 2år efter studenten.
När min äldsta fick jobb på en lön som gav henne runt 10´netto/månad så snackade vi om det. (Jag hade så klart kollat vad Konsumentverket sa etc, och uppmanat henne att göra detsamma men det vette tusan…)
Jag ville nämligen höra hennes egna tankar om vad hon tyckte var rimligt. Hon sa typ 2´, och jag tyckte det var lite snålt, så vi landade i 25% av hennes nettolön men max 2500 kr. Därav sparade jag en slant också till henne som en surprise när hon väl flyttade.
Håller med om tanken i värdet att betala hemma (om/när man drar in egna stålar) för att inte få värsta chocken när man sen flyttar till eget. OCH för den delen, så satte jag press på henne också ATT hon måste hitta ett jobb, för inte tänkte jag dra runt henne om hon inte jobbat inte. Nån måtta.
Håller med om det att det beror väldigt mycket på hur man är som person - om man kan tänka sig att bo ihop med kompis eller bara bo själv och hur mycket “hem-utrymme/standard” man behöver.
Jag skulle nog debitera 8-10k månatligen “all inclusive” men däremot matcha varje sparad 1000-lapp med motsvarande mängd, för att lära in rutinen och fördelen med att spara först med beräkning.
För mig är det viktigt med realistisk boendehyra (särskilt om barnet har i stort sätt fri tillgång till “gratis bil, mat, tv-bredband mm.”) men också konstruktivt stöd genom generös uppmuntran för sparande (både kortsiktigt <1år och långsiktigt >1-10 år.
Mina barn är ca 10-12 år från den åldern men vi försöker redan nu lära in sparande och att diskutera val och kval med hur mycket man behöver/kan spendera på ex. leksaker, vikten av att aldrig nolla sparandet - eller minska utrymmet i det egna rummet
Det är otroligt givande att se hur en liten människa börjar fundera och överväga sina köp - även när vi har lovat att gå in med 50% av investeringsvärdet på ex. dyrare legobyggsats eller en ny scoot, då barnet kört sönder föregående till 100% sponsorerade… Det är intressant hur “snåla barn blir när de märker hur mycket som skulle gå åt” - plötsligt kanske den där byggsatsen inte var så viktig heller…?
Själv bodde jag hemma tills jag fyllde 24 och flyttade till liten hyres-tvåa och började studera på heltid, efter att ha haft fast heltidsanställning i ca 5 år. Hemma betalade jag ingen fast hyra men ändå tankade jag alltid fullt de gånger jag använde/lånade bilen oberoende av om jag körde 0,5 mil eller mer. Jag handlade hela familjens dagligvaror varannan vecka och sparade hela tiden så mycket det gick samtidigt som jag köpte möbler och porslin allt eftersom, så då jag flyttade hade jag all inredning klar plus en liten hög pengar i fonder för att backa upp heltidsstudierna med. Inte kanske möjligt i dagens läge för alla men kanske passar som inlägg här?
Lycka till - bra funderingar har du redan fått in, ser jag.
Hen borde betala 30-40% av nettolönen beroende på hur mycket som ingår. Då blir det nog ingen direkt överraskning med kostnaden för eget boende senare i livet.
Viktig poäng. Jag anser att t ex billån bör ligga vid sidan om. Är det lån för att dra med kompis till stan eller liknande bör man betala verklig kostnad per mil och därmed fatta att kollektivtrafik är bra grejer! (Min har egen bil pga jobbets placering.)
Man vill ju helst att de ska kunna spara en slant så att de ser att det lönar sig med ansträngning, samtidigt som man inte vill att de ska bli för bekväma med att bo kvar hemma utan vill söka eget boende.
Så någonstans där bör man lägga sig. Sedan kan man ju alltid lägga undan en del av pengarna till inköp av bostad, körkort om det inte redan är kirrat etc. Detta med att hjälpa utan att stjälpa är den eviga avvägningen.
När jag och min sambo får barn som börjar närma sig den åldern har vi som plan att ta en summa (idag skulle det vara omkring 2500-3000). Men även lägga på det dubbla som sparas till kontantinsats. Det sparade får barnet när den köper en lägenhet.
dvs, cirka 5000-6000 där 50 % sparas till kontantinsats.
Dessa pengarna täcker: Abonnemang, hyra, mat och slitage.
Skulle säga att det beror på boende situationen? Ska personen ses so men inneboende och löser därmed matlagning och matvaror själv samt har en egen hylla i kylen eller förväntas hen hjälpa till med disk, gräsklippning, barnpassning, städning med mera.
Sen tycker jag även det vire väldigt snällt av dig som förälder stt ge barnet rejäl rabatt för att hen skaöl kunna bygga sin pengamaskin. Viöket du förhoppningsvis redan gjort.
Jo, jag cyklade också mycket på den tiden (2 mil till och från jobbet - då jag inte samåkte med kollega, ibland) men de gånger jag lånade bilen privat betalade jag “överpris” just för att kompensera gratis-boendet. Då jag åkte och veckohandlade för egna pengar kändes det därför vettigt att kunna tanka fullt samtidigt, så att jag hade “lite innestående saldon” för framtida behov = inte behöva räkna på de enstaka gånger man behövde bil eller hålla räkning på maten(liksom “cykelns havremotor” med i beräkningen ).
Skulle gärna betalat mer om mina föräldrar skulle ha haft råd att “stötta sparandet enligt mitt tidigare förslag” - men så var inte fallet på den tiden. Min pappa var helt klar över att han inte just behövt tanka alls medan jag bodde hemma och han saknade nog det då jag hade flyttat
Vi är nu en familj på fyra med VW e-up! och kollektivtrafik går också bra numera när coronan inte är så livshotande längre! Otroligt effektiv och rolig stadsbil, vars pris gått upp med ca 20k sen vi köpte den för ca 1 år sen. Det hade man aldrig trott att sånt kunde hända i bilvärlden!
).
(Min har egen bil pga jobbets placering.)