Hur mycket sparar du / avser spara till dina barn?

Nu har jag tyvärr inte läst din bok (kanske blir det sista man gör innan sommar ledigheten är över :wink:), men är tanken med att endast ge 2/3 av sparande att man har 1/3 som någon slags buffert åt dem eller är det något slags “reward” där man ger ut det sista om man känner att de har hanterat de första 2/3 på ett bra sätt?

Vi sparar 1 250 kr varje månad direkt in i fonder som är nästan identisk med globala barnportföljen med några små justeringar från mina preferenser. Hon är 3.5 år just nu och totalt har vi satt in ca 50 000 kr totalt under åren. Detta har utvecklat sig till över 69 000 kr, vilket är helt sjukt…

Vår plan är att hon ska inte veta om att dessa pengar finns, allt ligger i ett ISK under mitt avanza-konto, vilket gör att det tekniskt sätt är mina pengar. Pengarna ska vi t.ex. köpa moped/mopedbil, samt körkort för. Vi kommer även att när hon blir äldre och förhoppningsvis vill studera eller liknande kunna säga att hon ska köpa en lägenhet och då kan vi stå för halva kontantinsatsen, alternativt 2/3 och hon blir då tvungen själv att spara ihop en större del. Vi har även tänkt använda oss av en annan teknik, där vi säger att allt hon sparar ger vi lika mycket. Då blir det väldigt mycket roligare att spara helt plötsligt och man sätter upp en bra grund :slight_smile:

Låt oss säga att detta blir 500 000 kr räknat på 8 % utveckling etc. Om hon inte behöver allt, kommer hon heller inte få allt utan kanske ger resterande när hon behöver vid exempelvis köp av hus eller när familj kommer etc. Finns ingen tanke på att ge allt på en gång iaf och förhoppningsvis behöver hon inte ens pengarna, utan att hon får en bra grund att stå på och klara sig själv.

4 gillningar

Att de ska ordna sista 1/3 själva naturligtvis.

Men finns ju olika skolor gällande det där. Körkort tycker jag är självklart och borde egentligen skötas av skolan, så det är ett grundkrav att ta innan 20-årsdagen men att pappa övningskör och betalar. Med småbarn tycker jag att man kan skjuta till hälften av pengarna till något större de vill köpa, tar en evighet i deras värld annars och då blir det lätt annat som lockar.

Sparar 1500 kr/mån vardera till barnen på varsitt Lysa-ISK (dock i mitt namn) med fördelning 100% aktier.

Barnen kommer inte få veta att pengarna finns förrän den dagen de ska köpa sin första bostad och på den betala kontantinsats, detta oavsett om de är 18 eller 35 när de köper sin första bostad. Väljer de att aldrig köpa en egen bostad får vi hitta en annan lösning som skrivs in i testamente.

Under åren fram tills dess kommer vi eventuellt ta lite grand från kontona för att bistå med kostnader för körkort, bil, möblemang - dock aldrig mer än max halva beloppet, de ska lära sig spara själva också. Återigen kommer de inte få veta att det kommer ur en “fond” vi satt upp för syftet i fråga, det får snarare framstå som en gåva eller liknande från oss föräldrar.

Nöjeskostnader såsom resor, festande, etc får de stå för helt själva.

3 gillningar

För mkt….
Då jag kom från en helt utblottad bakgrund så har vi sparat för mkt åt barnen egentligen i känslan av ”våra barn ska aldrig bli fattiga”. Drygt två tusen i mån vilket kommer ge ”för mkt pengar” egentligen. Min tanke är nu att betala kontantinsats på bostad, körkort och låta resten ”växa” till en pengamaskin åt barnen inför framtiden.

Det där är vettigt! Jag är uppvuxen på ett liknande sätt där jag betalade en del, ofta hälften, själv. Har gjort likadant med mina barn. Att få betala själv är ett bra sätt att fundera över om köpet över huvudtaget är nödvändigt. Likaså om priset är ok. Det är ju frågor som man hela tiden måste ställa till sig själv i vuxenlivet. Bra vuxenträning!

1 gillning

Vi säger alltid till barnen så här:

  • 1/3 får du av oss föräldrar
  • 1/3 kommer från dina aktier och ditt kapital
  • 1/3 får du jobba ihop själv (där vi betalar lön)

Då tänker jag att vi pedagogiskt täcker in:

  • Bidrag
  • Kapitalinkomst
  • Löneinkomst

Sedan att det är vi som betalar alla tre i praktiken är ju en annan sak. Men pedagogiskt verkar det ha landat i alla fall hos vår 10 åring. Till den nivån att när de hade ett exempel i skolan över hur ekonomin i ett samhälle fungerade, då konstaterade hon att hon ville vara aktieägaren som ägde företaget hennes klasskompisar jobbade på. :joy:

5 gillningar

Okej jag har inte tänkt den tanken heller.
Mina barn 11 och 15 år gamla har 250 resp 240k redan nu. 15 åringen har haft en mindre lyckad start men de har fått samma pengar sparat.

Då kanske man skulle ta o sänka sparandet lite till barnen för att öka sitt eget lite mer kanske?
I slutändan är det ju samma pengar, jag står som ägare för alla konton.

Det lät bra de där 1/3, 1/3, 1/3.

1 gillning

Och så blir folk förvånade när det sker kommunistiska revolutioner? :slight_smile: Skolan måste ju fostra barnen till att bli en bra anställd, en myra i stacken, för att samhället ska fungera och våra depåer ska svälla :joy:

3 gillningar

Vill lägga till brasklappen att hälften av Sveriges befolkning har mindre än 50 000 kr i finansiella tillgångar, så när vi pratar om 250 000 kr till barnen, så är det en sjukt liten del av befolkningen som har möjligheten och resurserna. Så att när vi normaliserar det i forumet har lite verklighetsförankring… :slight_smile:

18 gillningar

Klokt skrivit. Jag är rädd för att de som inte kan spara och investera i de nivåer som många i forumet gör kan bli bortskrämda pga hur vi normaliserar vissa saker.

Styrkan i RT är att det ska vara för alla.

8 gillningar

Vi sparar 1500/mån på ett gemensamt konto men blandade fonder och aktier till våra barn som är 5 resp 1 år. Syftet är att använda pengarna till att hjälpa dem med boende när det blir dags. Kontot står på oss och inte på barnen.

1 gillning

Javisst är det så. Jag personligen fick drygt 200 000kr i fonder när jag blev 20 utan någon guidning alls, så jag sålde av allt och la det på sparkonto i några år. :dizzy_face: Spenderade inte dom men har gått miste om mycket avkastning såklart.

Min sambos föräldrar sparade ingenting men däremot så fick hon t ex körkortet betalt så länge hon inte började röka.

Planerar att spara ca 300 000kr var till barnen då vi har möjlighet och bostadsmarknande blir allt sämre. Dessutom ska jag utbilda dom lite om sparande och investerande till skillnad från mina föräldrar. :grinning:

1 gillning

Drog precis igång första barnsparandet och efter funderingar så beslutade vi oss för knappt halva barnbidraget 600kr/månaden. Kommer att placeras i följande tre fonder:

Länsförsäkringar global indexnära
Länsförsäkringar tillväxtmarknad indexnära
Plus allabolag Sverige index

2 gillningar

Jo, men mycket vi skriver beror mycket på vår kultur också, där detta forum har sin egen lilla kuturellanitch.

Som en annan insiktfönster inom frågeställningen,

Gällande sparande blev min utlänska svärmor i upplösningstillstånd när hon fick reda på att hennes barnbarn skulle behöva ta studielån i framtiden. I hennes värld är det något extremt att tvinga barn att ta studielån. Så hon vill betala barnens studier istället för studielån…

Helst skulle vi vilja att de lever upp sina pengar men i deras kultur ska man leva snålt och satsa alla resurser på nästa generation… Har iaf slutat med en kompromiss att de inte får ge sina barnbarn pengar utan min frus tillstånd först.

Vi kommer sedan hjälpa barnen med komtantinsatt alternativt studier utomlands men dessa summor kommer tas från vårt vanliga fondportfölj dvs inget specifikt barnsparande.

1 gillning

Antagligen varit en ganska framgångsrik överlevnadsstrategi historiskt, så om de mått bra av det hade jag bjudit på den. Sedan hade jag uppmanat barnet att ta fullt CSN ändå och lägga in allt i Investor :money_mouth_face:

1 gillning

Jo, men @janbolmeson och jag har samma syn i detta hade det är obra att ge våra barn för mycket pengar på ett bräde.

1 gillning

Jag håller med, men gratis pengar från svärföräldrarna samtidigt som personen ändå är vuxen när den pluggar, får ju inte några hundra papp på ett bräde direkt av CSN. Pengarna från svärföräldrarna kommer väl inte heller i en klumpsumma?

Jag har inga svar här, men däremot ett antal frågeställningar i linje med tanken ni har om att det inte är bra att ge ungarna för mycket pengar:

  • Hur ser ni på klumpsumma kontra trust fund/månads-inkomst till barn när de blir vuxna?
  • Kan man titta på diskussionen om medborgarlön, dvs värdet i en permanent grundtrygghet och den frihet att kontrollera sitt liv som det ger?
  • Om man i stället för klumpsumma vill förse barnet med en permanent månadsinkomst, hur stor bör den max vara?

Min tanke är att intrinsic motivation ju anses bättre än extrinsic motivation, och med coachning, support och utbildning borde det inte vara fel att skapa en förutsättning för barnet att helt drivas av intrinsic/internalized motivation redan från början?

Jag vet själv hur vilsen man kan bli när extrinsic motivation helt tappar makten över en, men det är ju mycket för att man drivits av det i många år innan dess. Det tar ett tag att hitta sitt eget, men om man förberetts för intrinsic motivation redan från barnsben så känns det som att det borde kunna vara enklare, för man slipper det knepiga skiftet.

Oavsett detta så känns den ekonomiska utbildningen/uppfostran oerhört mycket viktigare än alla pengar som skulle kunna ges. Konsumera mindre än dina inkomster, här är mekanismerna för investerande, så här funkar avkastning med ränta-på-ränta, så här kan du resonera om lagom risk. Det känns som att detta borde kunna öka gränsen förbi de 250kkr som Jan ofta nämner.

Och sätt ungarna på att spela spel som Cookie Clicker, så de får en rejäl känsla för exponentiell avkastning. (Har du inte spelat det själv, så lägg ett par timmar på det du med — det är en ögonöppnare för ränta-på-ränta för många och triggar verkligen investeringskicken :sweat_smile: )

1 gillning

Vi pratar klumpsumma på X hundratussen för att täcka studierna.