Kan du inte anställa en till som ersätter dig då? Så kan du vara passiv ägare sen 
Säg som det är, att du tänker gå ner i tid och om han vill fortsätta jobba för dig så behöver han ta lite mer ansvar. Vissa behöver bara bli knuffade från boet.
1 gillning
Det med semestern var lite dålig kommunikation oss emellan. Kanske pga språket
Han hade tagit ut sina veckor med betald semester under en tid då firman inte hade semesterstängt. Sen när jag stängde för sommaruppehåll så var han utan jobb. Och ville då ha betalt
Jag vet inte varför jag behöver kontakta Byggföretagen. Jag tar in färre uppdrag och hänvisar till arbetsbrist
Jag har inget kollektivavtal med de heller
Det är något jag tänkt på, men jag tror inte det är dit jag vill. Jag vill som sagt slippa arbetsgivaransvaret med att hela tiden leta och räkna på jobb och allt runtomkring
Jag vill leva ett lugnt liv och ta ett jobb då och då när det passar mig 
Förstår dig fullständigt! Mot slutet (toppen! 
) av karriären är det skönt slippa hantera anställda och främst fokusera på de trevligaste och/eller mest lönsamma uppdragen.
3 gillningar
En stark rekommendation är att prata med en jurist. Är du med i någon företagarorganisation? Tråkigaste svaret men det kan bli så fel om du inte gör rätt från början. Det är värt det för bådas skull. Juristen eller rådgivaren kanske kan komma fram till en lösning som är bäst för er båda.
Behöver man en jurist för en uppsägning? Vad är det som kan gå fel om man följer alla regler?
Det finns historier om personer som jobbat för stora företag som blivit uppsagda med ett sms, så jag tänker att det inte borde vara så svårt rent tekniskt.
Det som jag har svårt för är den emotionella biten
Har gjort det en gång, då pga arbetsbrist när vi inte fick förlängning av ett kontrakt.
Först förvarning en tid innan att det började vara risk för att vi behövde säga upp framöver. (För att vara schysst och informera om läget och tillsammans försöka hitta nya vägar/uppdrag framåt)
Sen när det blev dags/oundvikligt hade vi ett möte där vi så att säga gjorde det muntligt formellt från ett visst datum. Då gick vi också igenom/informerade om villkor/tid/lön/arbete under uppsägningstiden och exakt vilka datum som gällde. Vi körde på månadsskifte för enkelhetens skull.
Sen dagen efter det mötet gjorde vi det skriftligt =gav de ett papper som de anställda fick signera/skriva under på.
Sen redan vid första förvarningen pushade vi de att börja fundera på söka nya jobb. Vi sa också att vi inte kommer tjafsa om kortare uppsägningstid. Dvs fick de ett jobberbjudande och ville gå tidigare skulle vi försöka lösa det bara det var rimligt/möjligt lösa.
Slutade med att alla tre hade kommit igång med nya jobb innan den officiella uppsägningstiden gått ut.
5 gillningar
En sak som är rätt bra att tänka är att ni har olika arbetsroller, ni är ju inte där som privatpersoner. Det borde inte behöva vara så dramatiskt. I din roll förvarnar du honom om dina planer för företaget och ger honom en bra möjlighet att i sin roll välja hur han ska agera.
Det är fint att känna stort ansvar (och kanske dåligt samvete?) för din anställde, men samtidigt är det så här arbete fungerar. Det finns vissa ramar. Om du förvarnar i god tid har du dessutom gjort mer än vad du behöver. Så försök sätta på dig arbetsgivarhatten och gör det du måste, det ingår i rollen att ta denna typ av beslut. Det är bara att brösta, som mina barn skulle sagt.
2 gillningar
Det är väl rimligt att man vill ha betalt då man inte har semester? Har han inte en vanlig anställning utan är det någon form av timanställning när du har behov av han?
1 gillning
Du ska fråga honom om han är med i facket. Är han det ska facket meddelas innan uppsägningen. Facket tar varje tillfälle att stämma en arbetsgivare om man gör fel oavsett vilken relation man har med sina anställda.
1 gillning
Nu behöver du inte hitta på saker.
För det första finns det inget allsmäktigt “facket”.
Det är massor av olika organisationer. Att bunta ihop alla är fel.
Sen har ingen av dem som huvuduppgift att stämma arbetsgivare stup i kvarten.
2 gillningar
Ingen vinner på att det görs fel, och som tidigare nämnts så finns det lagar att förhålla sig till. När det gäller skyldighet att förhandla vid arbetsbrist står t ex följande på verksamt.se:
Vem ska du förhandla med?
- Om företaget är bundet av kollektivavtal ska du förhandla med det facket.
- Om ni inte har kollektivavtal måste du förhandla med alla fackliga organisationer som har medlemmar som berörs av arbetsbristen.
- Om ingen arbetstagare är medlem i facket behövs inga förhandlingar. (Uppsägning på grund av arbetsbrist - verksamt.se)
3 gillningar
Facket är skrivet med liten bokstav. Fackföreningar är inte allsmäktiga det har du rätt i (och de har makt), men vilket fackförbund behöver man inte meddela en uppsägning innan arbetsgivaren säger upp en medlem? Du kanske har andra erfarenheter som arbetsgivare vad gäller “facket”. De kanske inte stämmer arbetsgivare varje “kvart”, men många arbetsgivare upplever att de utnyttjar sin rätt att plocka ut pengar, förlänga, förhandla in absurdum om man gör fel. Vad är det i texten ovan som är påhittad?
Nu blir jag ju väldigt nyfiken på vad det innebär att brösta…?! 
Brösta upp sig kanske?
Stämma är det sista man gör.
Hela modellen är uppbyggd på att man förhandlar. Visst, om företaget har brutit mot lagar och avtal kommer en fackförening ha ett övertag i förhandlingarna. Om man inte kommer överens tar det tid. Vill ett företag inte förhandla eller tycker det går för långsamt är det bara att säga till fackföreningen att man kan ta det i AD.
Men det lär ta ett år eller så. En förhandling där företaget gör rätt för sig går snabbt är min erfarenhet.
1 gillning
Så, vad är det jag har hittat på? Min intension var att hjälpa till. Min erfarenhet som egen företagare är en annan. Även om man gör rätt kan det uppfattas som fel även om den anställde inte är med i facket. Speciellt när det är mycket känslor inblandade. Men jag blir ju glad att du som arbetsgivare har en annan uppfattning. Jag kanske har haft otur. För mig är problemet löst för all framtid för det kommer inte in en person över min tröskel som anställd mer.
1 gillning
Jag har erfarenhet från båda sidor av bordet så att säga.
Tråkigt att du haft onödiga problem.
Du generaliserade och dömde ut alla arbetstagarorganisationer på ett bräde samt hävdade att de stämmer en så fort man gjort fel.
Att de gör det jobbigt för en företagare som bryter mot lagar och avtal är inget konstigt, det ska “svida lite” att göra fel. Speciellt om det är medvetet och återkommande.
Göra fel pga okunskap är ingen bra ursäkt, men det är lättare att förlåta. Särskilt om arbetsgivaren visar tydligt att de vill göra rätt för sig.
Jag har ingen tolerans för en facklig organisation som bråkar bara för att de kan och jag har ännu mindre tolerans för en arbetsgivare som medvetet bryter mot lagar och avtal.
2 gillningar
Ok du tolkade mitt inlägg på det sättet, men hur skulle du hjälpa Jery på bästa sätt, som suttit på båda sidorna?
Typ. Spänna bröstet och möta svårigheterna rakt på… Det är så jag tolkar det iaf.
3 gillningar