En treårig ingenjörsutbildning borde ge max 228000 i studieskuld, alltså mindre än 20000 i månadslön för att komma under 1 utan andra skulder. Det borde man väl ändå få?
Det tror jag absolut!
Kanske lite beroende på vad man menar med “nästan alla”.
-
Alla utan bostadslån och utan studieskulder borde definitivt ligga långt under 1.
-
Alla med en kortare högskoleutbildning, t.ex. vissa lärare och sjuksköterskor, borde också ligga klart under 1 om de inte har bostadslån.
-
Långa utbildningar som ger låg lön förstör min uträkning men hur stor andel är det?
Citat
Min fästmös, språkkurs i USA med merkostnadslån för resa och skolavgift ![]()
![]()
![]()
![]()
Edit - inte så lång men jävligt dyr.
Det är alltså ett undantag!
3,9 blev vår siffra.
Båda har bruttolön på 40.
Bor i en 3a i Sthlm med 3,8 i lån (värd 5,0).
Lån 3.9 mkr, årsinkomst 3.5 mkr, så med den här logiken en skuldkvot på 1.14. Men är det ett rimligt sätt att se på hur skuldsatt man är?
Bör man ta hänsyn till tillgångar? Likvida tillgångar, alla tillgångar?
Det säger ju bara hur stora era skulder är i förhållande till inkomster. Varken mer eller mindre. Det är ju bara en liten parameter för att bestämma hur “bra” ekonomiska situationen är.
0,5 - Har endast CSN-skuld och 7 yrkesverksamma år sedan examen.
När jag tog examen och fick mitt första jobb landade jag en ingångslön på 22500kr.
Det vill säga ca 1. Annat om vi snackar netto-lön dock.
Vill nog hålla med om att man i de allra flesta fallen bör ligga under 1 med endast CSN-skuld. Åtminstone efter några år i arbetslivet.
Tänker att skuldkvoten vore naturligare att koppla till samtliga tillgångars nettovärde istället för årsinkomst.
Blir annars lite som att blanda ihop två olika storheter som ränta med lånets storlek eller flöde kontra volym.
Men då blir det ett annat mått som säger något annat. Belåningsgrad eller kanske soliditet från företagsekonomin kan vara begrepp att titta på då. Det är helt enkelt olika nyckeltal, inget ger ensamt en helhetsbild över en privatekonomi.