Samma här. Rent krasst så är utgifterna på den nivån att vi båda hade klarat sig själva utan försäkringspengarna. Men känns ändå bra med marginal 
2 gillningar
Jag har skitit i det helt sedan över tio år tillbaka. Dör jag får kidsen huset och stålarna. Det finns inga skulder att ärva och jag behöver inte pengarna heller.
Det enda relevanta skulle vara invaliditetsersättning el dyl, men då jag inte tänkt jobba hela vägen till 70 så valde jag att tänka bort även det och istället se mig för ordentligt när jag korsar gatan (lite förenklat). Dumt? Kanske.
Mamsen hade precis fått papper på att de nu inte ville ha betalt för hennes längre. Hon hade inte en susning om det innebar att något nu skulle betalas ut (hon är 78 - jag himlade med ögonen över att hon inte läst villkoren eller ens visste vad hon hade för produkt).
3 gillningar
Hunden som förmånstagare om ni båda stupar samtidigt?
Det är klart att om ena inkomsten försvinner, så kommer man behöva “ta av” andra pengar under en omställningsperiod för att täcka utgifterna. Men det gäller ju för både arbetslöshet/sjukdom/skilsmässa/dödsfall, sedan får man anpassa livet efter de nya omständigheterna, vare sig man vill eller inte. Jag skulle tex inte bo kvar i vårt stora hus mer än något år om jag blev ensam med barnen. Vi har också två ganska så dyra bilar (obelånade), så den ena skulle ju ryka, och då sparar man in på bränsle, försäkring och underhåll på den.
Men man har ju också en del andra försäkringar som kickar in vid dödsfall, som hjälper till under den omställningsperioden, innan man har hunnit göra de förändringarna som behövs.
1 gillning
Haha hunden och ungen får väl dela på det
2 gillningar
Jag är säkert överförsäkrad… jag är den som tjänar mest, men i familjen har vi dels bolånet där hälften avskrivs om en dör, och jag har försäkring via jobbet (statligt) om jag dör, samt att jag har en separat livförsäkring. Så jag är med andra ord helt övertygad om att barnen kommer att klara sig finansiellt om döden händer, och att de kommer att ha en standard som jag tycker är okej 
Edit: har också försäkring och utbetalning på pensionerna, så det är 3 miljoner vara där, så jag är säkerligen överförsäkrad…
1 gillning
Känns inte relevant. Min sambo har vuxna barn och vi har inte några gemensamma barn.
Jag har en massa pengar och han har inte så många pengar men är skuldfri i ett hus som vi bor i.
- Dör han först så flyttar jag med mina pengar till en ny bostad och hans barn får ärva huset.
- Dör jag först så har jag testamenterat mina pengar till honom och han lär klara sig bra ekonomiskt och hans barn i nästa led.
Fast vi har pratat om att jag ska köpa in mig i hans hus så att jag har viss rätt och möjlighet att bo kvar, inte för att jag tror att jag blir kvar här. Det får bli en något mindre gles glesbygd i så fall, det beror på vilket skick jag själv är i.
1 gillning
Vi är gifta med ett barn och ett till på väg. Har precis höjt livförsäkringarna så det skulle gå att lösa hela bolånet, kändes som den viktigaste punkten då vi är högt belånade. Med bolånet ur vägen och ytterligare lite till för att förstärka buffert skulle det gå att hantera utgifterna på våra respektive löner även om det finns behov av att arbeta deltid, vilket inte känns orimligt i en sån situation. Det tillkommer även efterlevandepension och familjeskydd genom tjänstepensioner.
Vi har tagit i med marginal för att kunna sova gott om natten.
3 gillningar
Jag och sambon har inga livförsäkringar och kommer inte skaffa heller då det inte finns skulder eller direkta ägodelar (som bostadsrätt) och vi har delad ekonomi. Vi har heller inte barn så om någon av oss dör är det trist men rent ekonomiska följdeffekter finns inte.
Vi har sagt dock att om vi är tillsammans riktigt länge och förutsättningarna ändras så kommer vi testamentera allt till varandra 
Borttaget.
2 gillningar
Håller föga förvånande inte alls med… 
Men å andra sidan, jag har väl bara en annan och en högre standard (eller kravställning) än resten av samhället.
2 gillningar
Du tänker tokigt helt enkelt.
Borttaget.
Vi lever med väldigt låga utgifter. Behövs miljonen/miljoner för att täcka upp så att jag kan bo kvar om jag blir ensam.
Du skriver att man har för stora utgifter när man är i livet om man behöver säkra upp miljoner. Jag skriver att du tänker tokigt. Du ser inte hela bilden.
Jag valde att det inte är relevant i vår situation. När någon av oss dör kommer den andra att få ärva och det täcker de ekonomiska behov jag kan tänka mig.
1 gillning
Hur fungerar det? Kan man välja vilket värde som helst eller kommer det begränsas till vad man tjänar och vilka tillgångar man har?
Premien sätts utifrån “värdet”.
Kör inte du Tesla? 
1 gillning
Övning:
Hur skulle vardagen te sig för de dina när du hamnat under en klassisk ångvält à la Tom & Jerry-film?
Jag tror den största frågan här handlar om boendet för de allra flesta. Några kan också påverkas av utebliven huvudsaklig inkomst, men en stor del handlar nog också om att man har en skräck inför döden och lindrar detta med en försäkring. 
1 gillning
Då jag är sjukpensionär så har jag tidigare blivit nekad livförsäkring och har inte tänkt att det varit aktuellt för min del. Sen ska man se krasst på det, om jag skulle dö imorgon tragiskt såklart och en obeskrivlig sorg för min man och barn. Rent ekonomiskt skulle det dock innebära en lättnad i ekonomin 
då behövs det bara en bil i hushållet, semesterkostnaderna blir billigare, minskade matkostnader, klädinköp osv. Min lilla inkomst täcker inte upp för det jag kostar i månaden. Som jag har räknat på det kommer min man och dotter klara sig fint ekonomiskt 
Vi håller faktiskt på att kolla över min mans försäkringsskydd just nu, landar nog på ett försäkringsbelopp på minst 2 miljoner. Vi har straxt över miljonen i bolån och sen så att jag och dottern kan ha det bra sålänge hon bor hemma.
3 gillningar
Som änka är det inte relevant men tydligen kan jag ej ta bort det från min försäkring via jobbet. Har inte orkat gå djupare in på det.
1 gillning