Jag håller med flera andra här. Ett hus för 6 miljoner är mycket pengar för två medellöner. Det blir inga direkta marginaler kvar för oväntade händelser, tex långtidssjukskrivning eller arbetslöshet. Fundera gärna kring hur ni ska hantera det isåfall.
Även angående bil: Låter jättebra om ni kan avvara det men tänk på att just när ett hus ska möbleras blir det väldigt många inköp av möbler, trädgårdsredskap mm, och flera lass till tippen säkert från gamla boendet, ni behöver nog budgetera för poolbil eller hyrbil en period då.
Ja, kalkylen bygger på det sparandet. Vi har dock haft andra högre utgifter och mindre sparande fram till några månader sedan då vi hade dubbla boenden trots att vi endast bodde i ett. Det vi har gjort nu är att skifta allt till sparande.
Men det är absolut ett alternativ att avvakta i ett år och hoppas att det finns något kvar
550 000 är insats/amortering i nuvarande bostad, resten är värdeökning. Lägenheten var nyproduktion som köptes ca 2 år innan området fanns, det ökade rätt mycket efter allt blev färdigställt i området.
Det är inte fel i att tänka att man skall lösa pendlingen kollektivt men det gör att ni behöver pressa er ekonomi rejält.
Alla tänker så. Det gjorde vinockså och var på vippen att köpa ett hus i Hjärup med heltäckningsmatta och gulnad furupanel… huurrgh. Ryser vid tanken.
Ett sätt att ta sig halva vägen är att köpa något som inte är nytt och renovera successivt och löpande. Men det skall vara rimligt, se ovan
Ni gör ett bostadsköp baserat på antaganden om er framtida ekonomi:
Aggressivt sparande varje månad i två år (ca 50% sparkvot?)
Två bibehållna heltidslöner (t.ex. beslut att det inte blir barn)
Att ni får nära dagens värdering på er nuvarande bostad när ni ska sälja i framtiden, med antagandet om att priset har gått upp rejält sen inköp
Ni gör som ni vill men kan inte tänka mig att bo i hus utan bil, låter för mig helt sjukt. Är ni säkra på att ni inte ska bo i en lägenhet istället? Har någon av er bott i hus förut?
Känns att ni lägger mkt tankekraft och emotioner på FOMO husköp. Försöka att fokusera på att få upp era inkomster istället de kommande åren. Det betyder att ni kanske behöver flytta- då vill ni inte sitta med ett dyrt boende som ni inte kan sälja fort.
Ni gör som ni vill men Forumet här verkar rätt enig om att beslutet nog inte är det bästa det säger en del……
Nåt sånt hade nog passat bättre för att kunna fortsätta bygga er ekonomi och sen växla upp längre fram om ni vill.
Lite orolig att ni spänner bågen hårt och sen kommer barn med föräldrapenning och VAB. Blir nån av er sjuk längre blir det riktigt tufft ekonomiskt.
Räkna och känn på skillnaden att kunna låna 1-2 till miljoner snarare än 3-4 miljoner till för att öka boytan.
Ingen kan garantera att räntan inte sticker eller att ränteavdraget är för evigt.
I all välmening.
@BRL i likhet med många andra här hade jag inte heller valt att gå på detta i ett läge. Med det sagt kan det gå hur bra som helst, om t.ex. bostadsmarknaden fortsätter öka kraftigt de närmaste åren.
Har köpt ett hus för 6M, med 50% belåning och över 7M på ISK. Vi har ungefär 2x er inkomst. Ungefär så försiktiga är vi och flera andra på forumet med husköp.
En aspekt jag inte såg nämnas är barn. Det är dyrt att skaffa barn, och kan vara förödande för ens psykiska välmående att tvingas välja bort för att man inte har råd.
