Hörde från en professor att vissa - ingen nämnd, ingen glömd - har följande strategi för pensionen.
Fungerar genom att man utnyttjar dysfunktionen på bostadsmarknaden. 
Bra tips, så gjorde min morbror. Fick lägenhet i centrala Stockholm efter 40 års bostadskö.
Vi är på god väg längs denna plan, men kommer stanna i villan några år längre bortom 65.
Inte alls dumt. Faktum är att jag och frun har dessa tankar. Men det lilla undantaget att det från början inte var en plan.
Stå i bostadskö är inpräntat sedan barnsben.
Dock är tanken den att sälja villan inom 5-10år. Hyresrätt är ju rena lyxboendet.
Sedan kan man ifrågasätta om eget pensionssparande verkligen behövs för alla i Sverige som arbetar hela livet och har tjänstepension.
Den som dessutom vet med sig att få större arv genom föräldrars fastighetsinnehav (svenska folkets förmögenhet ligger i väldigt hög grad i ägt boende) kommer sannolikt få detta arv lagom till pensionen.
Så planerar jag att göra. Sälja huset runt 60-årsåldern.
Kommer å bo i villa tills de är dax för träfracken… Kommer inte flytta till någon hyresrätt…
Vi gjorde något liknande men 4 månader efter vi flyttat in i vår hyreslägenhet frågade den privata värden om vi boende var intresserade av att köpa fastigheten - sagt och gjort så var det bara för oss boende att bilda en Brf och så var vi inne i ekorrhjulet igen 
.
Så är det, villan köptes för att barnen skulle få en bra uppväxtmiljö.
Bostadskön tidigare var ett medvetet val och försäkring.
Jag är 35 och detta är precis min pensionsplan. Den långsiktiga drömmen är att gå i pension senast vid 60 år, flytta till hyresrätt och om pengarna tillåter även ha en lägenhet eller liknande i Spanien/Portugal.
Jag har stått i Sthlm bostadskö sedan 18 år, så hoppas på att kunna få något centralt vid 60.
Säkert många som hamnar i en liknande plan. Men den bygger ju på att inget förändras i hyresregleringen. Sparandet är väl eg. att man har stått i kö länge, vilket ju är en form av valuta så länge hyrorna är reglerade.
Jag trodde detta var vedertaget och alla resonerade så. Hela poängen med att vara med i spelet är ju att casha ut när man inte orkar med boendet eller vill ha pengar till annat.
Det är så mina föräldrar gjorde för ett år sen. Sålde huset och bilen och bor billigt i en hyreslägenhet utan att behöva tänka på underhåll mm. Nu kan de leva ett väldigt bra liv på sitt sparande + pensionen.
Typ våran tanke just nu, jag har stått i bostadskö i Stockholm i 13 år. För att få en stor lägenhet på attraktiv plats krävs ca30 år. I nuläget är hyrorna i dessa bostäder väldigt låga i jämförelse med andra bostäder på marknaden.
Japp. Klart man står i kö till allmännyttan. Bor i br i Stockholm.
Eller bo i hyresrätt hela livet. Spara pengar som blir över varje månad i rikatillsammansportföljen. Sälj av lite då och då från 65 års ålder och “krydda” pensionen lite.
Fast de flesta bor ju kvar med hemtjänst och dylikt, för det är billigast. Så få chashar in.
Det viktigaste är att inte låsa sig för något alternativ i förväg. Om några år kommer vi att sälja vår stora villa och då är prioriteringen denna.
A. Central prisvärd hyresrätt. Står i den kommunala bostadskön.
B. Finns ingen sådan får man försöka hitta en bostadsrätt i en välskött förening.
C. Som sista alternativ blir det en ny mindre enplansvilla utan källare. Sedan får man använda RUT och ROT.
Det är två anledningar till det.
Håller med.
Oaktat bruksvärdessystemets vara eller icke vara så kommer ju i princip samtliga bostäder i det äldre beståndet genomgå både nödvändiga och icke nödvändiga renoveringar de kommande decennierna. Som betingar markanta hyreshöjningar, kan man tänka sig.
Nyare hyresrätter ligger ju (i praktiken) redan nära marknadshyra i stora delar av landet.