Tjena,
Idag kom jag över 100 000kr i sparande hos Levler.
Jag har ångest över att jag inte började spara i fonder tidigare. Känner att min start vid 37års ålder är lite för sent på något sätt.
Är det fler som känner så? Hur jobbar ni med att få den tanken att raderas från hjärnan? 
Aldrig för sent. Jämför dig inte med andra. Så länge du själv är nöjd är det ju bra. 
Jag började vid 41, så du är tidigare än mig! 
Jag försöker inte tänka så mycket på beslut jag tagit när jag saknat kunskap. Jag tog besluten då efter bästa förmåga. Men nu vet jag mer och tar bättre beslut.
Och tänk, vissa sparar aldrig långsiktigt, ganska många faktiskt.
Man lär sig så länge man lever!
Stort grattis också! 
Grattis! Värt att fira 
som sagt tidigare, jämför inte med andra. Bara med dig själv. Du har redan mer och bättre sparande än de flesta andra på jorden.
Först och främst grattis !
Du har kommit igång och har lyckats få ihop mycket mer än många, många andra.
Fortsätt spara men glöm inte att leva nu också.
Livet går inte ut på att vara som rikast när vi dör 
För mig så räcker det med att veta att jag har börjat spara överhuvudtaget. Jag tänker inte på att det tog 36 år innan jag kom på hur man skulle göra det på ett bra sätt utan att jag helt enkelt inte har varit redo tidigare 
Grattis till första målstolpen!
Det finns ingen anledning att lägga energi på sådant som inte går att ändra på, se framåt istället och lägg energi på att lägga in mesta möjliga istället.
Grattis!
En normal 37 åring har ca 30 år kvar till pension. Dvs du har gott om tid att spara och investera 
Det är bra att spara. Samtidigt är det bra att sätta sparandet i ett sammanhang, i flera olika bemärkelser. Jag har sparat under olika perioder i livet, med olika mål och på olika sätt. Ibland har jag haft ett ganska stort saldo på något sparkonto, ibland har jag haft mycket investerat i en enskild aktie (med varierande resultat) och ibland huvuddelen av pengarna i någon fond. Efter att ha köpt bostad har jag generellt landat på noll och då börjat om med sparandet, så att säga. Det har alltså skett mer än en gång.
Jag har föreslagit för Jan att försöka ta fram ett ramverk med olika perioder i livet och variationer i rekommendationer för de olika perioderna. Mer generellt har många en ungdomsperiod (efter ev. studier) med relativt hygglig ekonomi. Det går att spara pengar. Sedan kommer en mellanperiod med småbarn och större kostnader. Även utan småbarn kan det komma en mellanperiod med en dyrare bostad för sig själv och sambon, kostsamma “tvåsamhetsaktiviteter” etc. När mellanperioden är slut kommer åter en period med högre inkomster och sannolikt större sparutrymme. Plattformen för livet är på plats och intäkterna ökar mer än kostnaderna. Naturligtvis kan det finnas variationer i det här schemat. Jag har själv nyligen kommit ur mellanperioden. Genom att flytta utomlands har jag dessutom kunnat stoppa in raketbränsle i sparmotorn.
Att ha 100 tkr i buffert är bra men beloppet ska nog sättas relation till din inkomst, din sparkvot och dina marginaler. Om vi tänker oss att du har 1000 kr i månadssparande så är 100 tkr en rejäl summa och en bra buffert. Om vi istället tänker oss att du har 10.000 i månadssparande är 100 tkr reko men mer av ett etappmål. Skulle den summan vara buffert borde den sättas på ett sparkonto och sedan borde allt tillkommande sättas i indexfonder. I slutänden behöver allt sådant här styras av individuella faktorer.
Stort grattis!!
Bättre sent än aldrig
Hurra för dig och sparandet!
Jag amorterade iofs som en dåre tidigare, men sparandet på hög kom faktiskt först vid 39, så du vinner där.
Ångesten krymper i takt med att högen med slantar växer. Det är iaf min erfarenhet.
Stort tack. Jag har levt lite för gott därav att jag börjar först nu.
Fan så grymma kommenterar 
Jag tycker inte alls du är sen med sparande i 37 års ålder. Grattis på dig!
Mår bättre nu
Grattis till 100 000! Kanske kan du försöka tänka tvärt om. Istället för att jämföra med hur mycket du skulle ha idag om du började spara vid 30 - tänk hur mycket mer du har idag jämfört med om du börjar vid 50.
Bra jobbat! Nu när du uppnått ett mål du satt upp råder jag dig att fira på något sätt som du gillar! Gå på en restaurang, drick ett glas bubbel, bjud några vänner på en fika eller vad som helt! Det är viktigt att låta sig glädjas över sina framgångar
Gött, perfekt känsla att börja helgen med
Det bästa med ekonomi är allt är relativt och det gäller att vinkla det på det sätt som peppar en på bästa sett oavsett om det är 10 000, 100 000, eller 1 000 000. (eller att inte glömma den som äntligen når +/- 0 efter en tung motgång i livet).
Det är detta som gör att man kan finna glädje i sparandet oavsett om man är sent på det i livet eller om man har sämre förutsättningar mot alla andra som man av någon anledning jämför sig med.
De där sista hundringarna från ex 99´700 kr till 100´074 kr är guld värda för självkänslan
Om du lyckas vara långsiktig så kommer du högst troligt stöta på en och annan motgång också, och då är det bra att komma ihåg dessa stunder som motivation för att fortsätta.
Ändra mindset. Jag ser det inte som att jag sparar för att ha pengar “sen”, utan för att ha buffert i livsstilen om inkomsterna skulle sjunka. Med det synsättet är det alltid bra att börja spara , sen efter ett tag har man iofs buffert både till pension och annat. Vad är det för extrema utgifter och behov man ska ha i framtiden?
edit: grattis förresten, visst är det skönt med lite extra trygghet?
Tack för alla fina ord.
Jag har egentligen alltid haft ett intresse för börsen. Jag minns när jag gick i 6:an, då bad jag morsan gå till det lokala bankkontoret för att fråga dem om jag fick hämta dagens DI efter att banken hade stängt för dagen.
Jag har bott utomalnds i många år och levt ett liv där jag spenderat pengar istället för att investera.
Nu är jag 37 år älskar att äntligen vara på börsen. Älskar att läsa om börsen och följa diverse bolag.