Indexfond, räntefonder, 60/40 och nya tider

Hej Jan (och andra)! Du och många förespråkar ju fonder med låga avgifter, framförallt indexfonder. Själv tittar jag inte på avgifter alls utan på deras avkastning vilket beräknas EFTER avgifter. Så jag är lite undrande om fokuseringen på avgifter.
När forskningen säger att index-fonder presterar bäst över tid, är antagandet att man behåller en fond i säg, 10 år och sedan jämför? Det är ju lite specialfall att man ska behålla en fond så länge och inte justera sina innehav beroende på hur de går. Typ jul och midsommar som du sagt ibland. Själv väljer jag numera fonder som har momentum, sett över typ 3 mån. Det blir en VÄLDIG skillnad.

Jag försöker få ihop utsagor om avgifter och indexfonder med den verklighet jag ser. När exvis. Eric Strand har pratat så har ju han inte heller gillat indexfonder om jag förstått det rätt.

Med lågränta ett par år framåt enligt riksbankerna, så är ju 60/40 tveksam väl? Räntefonder lär väl ligga och plaska kring låga nivåer länge. Det skydd som de tänktes ge var ju inte så starkt då det under 2-3v inte gick att sälja sina räntefonder i våras.

Så vad är din syn på avgifter och att prioritera indexfonder framför andra fonder? Har du någon pod planerad där du gräver dig ned i avgifternas påverkan? Spelplanen har ändrats en del de senaste åren och speciellt det senaste. Eller?

1 gillning

Jag håller med.

Precis som du säger kan indexfonder vara ett gott råd om man inte håller koll på sina fonder och inte behöver sälja förrän om 10 år eller mer. En anledning till att man rekommenderar indexfonder med låga avgifter tror jag är att man inte riskerar att få skit för att man rekommenderat fonder som är volativa och kan innebära förluster vid försäljning.

Förespråkarna för indexfonder brukar gärna räkna ut hur mycket man förlorar på höga avgifter. Med ränta på ränta blir det mycket pengar på några år. Ingen av dem vill se hur mycket pengar man förlorar på dålig avkastningen för indexfonderna. Påpekar man att bra aktiva fonder har avkastat mångdubbelt högre avkastning så kommer följande argument som ett brev på posten.

  • Aktiva fonder innebär högre risk.
  • Det är bara tur om man lyckas välja en aktiv fond som levererar bra avkastning en period.
  • Enligt all forskning är det endast x % av alla aktiva fonder som slår index över tid (x kan vara 0,6 % som bloggägaren brukar ange)
  • En aktiv fond som slår index ett visst år brukar oftast inte lyckas nästa år.
    osv osv

Du har ju påpekat det som indexkramarna inte inser (eller vill inse). Väljer man bra aktiva fonder och bevakar dem, byter vid behov, kan man få en avkastning som vida överstiger index.

Därmed inte sagt att man från tid till annan ska välja den fond som tillfälligt ligger i topp avkastningsmässigt. Den fond som senaste veckan leverat bäst avkastning kanske dyker nästa vecka. Jag tror det är bättre att välja sina aktiva fonder utifrån om de levererat en stabil avkastning lite mera långsiktigt. Då menar jag fonder som under minst 6 månader har goda avkastningsvärden. Helst ska fonderna ha en bra historik även ett par år tillbaka i tiden.

Med hänsyn till volatiliteten är det bra att ha en differentiering på några olika aktiva fonder, som skiljer sig i vilka aktier som fonderna äger och hur dessa är fördelade geografiskt och branschmässigt.

Under år 2020, som snart är slut, har mitt största fondinnehav varit aktiva globalfonder som i medeltal avkastat 44 %. Jag har inte bytt fonder i år. En global indexfond som tex Länsförsäkringar Global indexnära har avkastat 3,5 %. LYSA 100 % aktier har hittills i år avkastat 1,8 %.

Då har du haft tur i år säger säkert indexkramarna. Jag är själv förvånad att skillnaden i avkastning är så stor. Sett över längre tid är skillnaderna dock mindre. Jämför man över 3 år eller 5 år är avkastningen i medeltal för mina fonder ca 3 ggr högre än för indexfonden. Även den skillnaden är ju jättemycket pengar. Säg att jag satsat 100 000 kr för 5 år sedan och sålt idag. Jag hade fått 165 000 kr om jag köpt LF. Det är ju inte dåligt. Om jag köpt aktiva globalfonder hade jag fått ca 100 000 kr mer i avkastning. Hur mycket jag “förlorat” genom att betala väsentlig högre förvaltningsavgift för de aktiva fonderna är helt ointressant!

Slutsatsen är att jag håller med dig. Det är helt OK om man väljer indexfonder för då blir ju avkastningen index minus avgifter. I det fallet ska man välja så låg avgift som möjligt. Väljer man aktiva fonder kan man fokusera på avkastningen. Eftersom avkastningen är efter avdrag för avgiften så blir det självjusterande. En fond med mycket hög avgift måste leverera mycket hög avkastning för att den ska bli intressant för oss som handlar aktiva fonder.

2 gillningar

Det här är ett ämne som diskuterats massor med gånger. Att det går att hitta dyra fonder som överpresterar är det inget tvivel om. Frågan är som sagt ovan ifall dessa fonder kommer fortsätta att överprestera? Forskningen verkar tydligt peka på att de inte kommer göra det. Frågan är om du litar på forskningen eller om det här är ett undantagsfall som forskningen inte täcker?

Många kommer se denna fråga som svart eller vitt, rätt eller fel. Oavsett vilket beslut man tar så är min rekommendation att sprida investeringarna om det handlar om stora summor. Att kolla på avkastningen de senaste tre månaderna känns också lite vådligt i mina ögon, 3 månader är en oerhört kort tid i investeringssammanhang. Om du vill hålla på med momentum så är denna blogg inte rätt verktyg för dig, jag kan rekommendera andra bloggar som investerarfysikern för det eller tråden på flashback som ofta förekommer.

Personligen så kan jag inte säga att det inte kommer fungera med momentum. Vad jag däremot med säkerhet kan säga är att investera i höga avgifter och snabba byten är inte en strategi som funkar för mig. Om du är en aktiv investerare bör du nog känna dig för lite och hitta din egen strategi som funkar med din risk-tolerans och personlighet.

När det gäller avgift så är det en av de få variabler som faktiskt är nära nog 100% säkert (såvida det inte är en prestationsbaserad avgift också). Om man “gissar fel” och råkar ta en fond som underpesterar så riskerar den att underprestera ännu mera om det är en högre avgift. Det är dessutom så att en aktiv fond måste överprestera över avgiften för att gå bättre än ett index. Detta blir svårare ju högre avgift. Det finns massor med forskning som visar på att avgift är den enskilt största betydelsen för hur dina långsiktiga placeringar går. Vågar du chansa på att denna forskning har fel? Med en del av portföljen kanske?

2 gillningar

Frågan är vad “forskningen” jämför. Är det en och samma fond i 5-10 år där man jämför index vs aktiva. Jag tror att det är fallet. Att istället ha en strategi där man väljer fond efter de senaste X månaderna gör att man tar bort det största problem med att förvaltare inte är bra över längre tid. Det gör inget, för man byter! Därav min fråga, vad är det forskningen jämför egentligen??

Att bara titta på senaste 3 mån betyder inte att man byter var 3:e månad eller varje gång man stämmer av läget. De flesta fonder ligger kvar i depån flera omgångar. Så att “investera i höga avgifter och snabba byten” är fel tolkning av mina undringar.

Poängen med historiken är att man inte “gissar fel” och man “råkar” inte någonting. Man kollar avkastningen som alltid beräknas EFTER avgifter och agerar därefter. Finns många fonder som presterar bättre än index trots väldigt högra avgifter under någon period som kan vara ganska lång.

Så vad har forskningen jämfört egentligen? Att man köper en fond och kollar efter 10 år hur det gått? Det är inte relevant, väldigt få placeringsbeslut om faktiska positioner gäller i 10 år, om ens några. Det är främst banker som tycker så…

Läste just originalrapporten från Flam och Vestman samt även en studentupsats om index- vs aktiva fonder. De jämför 10 resp. 5 åriga avkastningar. Klämde mig även igenom en bunt artiklar som kommenterade detta.

Det avgörande antagandet är förstås placeringshorisonten. Om man nu ska ta ett beslut om att investera i en viss fond och sedan inte ändra på 5+ år så är en indexfond ett säkrare val. Datorerna tröttnar inte :slight_smile: De få aktiva fonder som inte ändrats på 10 år är inte så många men de verkar klara sig bra. Skillnaderna mellan fond-typerna är inte gigantiska! Men index-fonder har en mycket högre lägsta nivå vilket är väldigt bra.

MEN, om man inte tar så långa rigida beslut som 5år då är det en helt annan spelplan och det verkar inte finnas relevant forskning (med reservation att jag inte letade i USA). Momentumstrategier som att man regelbundet ser över sitt innehav var X:e månad klår positioner man behåller i 5år.

Så tänk efter vilken placeringshorisont mottagaren av rådet har innan man råder någon att ta ett visst investeringsbeslut. Att ha samma fond i 5+ år är sub-optimalt.

Jag kommer återkomma i den här tråden lite senare. Har ju en del åsikter på på ämnet. :slightly_smiling_face:

Det jag däremot blir nyfiken på, som ni kan hjälpa mig:

  • Hur ser er strategi ut för att välja aktiva fonder?
  • Vad är förklaringen till att den fungerar?
  • Vad talar för att det kommer fungera även i framtiden?

Är genuint intresserad av det här. Finns ingen mening i att vara fundamentalistisk per se. Jag är ju mest intresserad av bäst sannolikt för bäst avkastning.

2 gillningar

@Hansa När jag skriver “snabba byten” så menar jag att man byter bort en fond helt och hållet och investerar i en annan. De momentum strategier jag sett har fungerat ungefär så här:

  1. Välj ut 1-6 antal fonder att ha utifrån de senaste 3-12 månaders avkastning.
  2. Stäm av varje 1-3 månad och gör ett nytt beslut vilka 1-6 antal fonder man ska ha.

Eventuellt har man även innan valt ut ett antal fonder som är det scoopet man tittar på och väljer enbart fonder utifrån detta.

Detta kommer leda till en strategi där man antingen behåller sitt innehav, eller när det är dags att byta slänger ut hela innehavet av en (eller flera) viss fond och köper en ny. I mina ögon är det ett snabbt byte att flytta 15-100% av sitt innehav lite då och då. Därav att jag skriver att detta inte funkar för mig.

Jag är lika nyfiken som Jan så eftersom du @Hansa verkar ha stor erfarenhet av detta kanske du kan beskriva ditt tillvägagångssätt och hur länge du har hållit på och vilka fonder du växlat mellan?

Jag har sett forskning som kollat på 3 års perioder för hur 5 stjärniga morningstar fonder presterat och där säger forskningen samma sak: avgiften är den mest avgörande faktorn:
https://www.researchgate.net/publication/228183542_Kiss_of_Death_A_5-Star_Morningstar_Mutual_Fund_Rating).

Skulle vara intressant att hitta forskning som kollat på hur fonder som presterat bra de senaste 3 månaderna presterat följande 3 månader, men då Morningstars minsta tidsintervall är 3 år är jag tveksam till om det finns.

@janbolmeson en rimlig förklaring till varför detta skulle funka, är att om man letar efter bästa avkastning senaste tre månaderna så får man per automatik fonder som har väldigt högt beta. Så länge börsen då inte kraschar så är ju sannolikheten stor att man fortsatt får en bra avkastning, åtminstone i teorin. Nackdelen är ju att om börsen plötsligt vänder så får man en ganska rejäl nedgång istället vilket hände nu under Corona för den person som kör momentum på flashback. Dock går ju börsen mera uppåt än neråt så oftast tjänar man på högt beta. Men i perioder där börsen är väldigt slagig ser jag att denna strategi kommer få problem.

Det som händer vid en rejäl nedgång på börsen är att i stort sett allt börsrelaterat går ner. Det är ju anledningen till att man sätter ihop en portfölj med även icke börsrelaterat innehåll.

Jag kollade hur det gick för mina aktiva fonder under nedgången i våras.
De aktiva fonderna hade samma dipp (ca 30 %) som tex LF global indexnära.

Hur stor dippen blir hänger naturligtvis samman med aktieinnehavet i fonden. Det är alltså inte så att aktiva fonder med automatik dippar mer än indexfonderna.

1 gillning

(Jag delar upp mina svar i flera och tar en frågeställning i taget)
Ang. Morningstart och 3år:
Tack för lite forskningsrapport. Alltid bra med underlag!
Men, de utgår från Morningstars stjärnor och är inte det riskjusterad avkastning? Det är inte riktigt jämförbart med momentumfonder, i alla fall som jag kör dem (återkommer hur jag kär dem i svar till JB).
Jag tror det kan vara svårt att hitta forskning om detta efter urvalskriteriet har en bedömning i sig, inte bara siffror. Hade jag tillgång till fond-data så skulle jag kunna back-testa på några enkla regler. Jag har data för aktier men inte fonder. Jag får återkomma om 2-3 år när jag har lite personliga data :slight_smile:

Fyller på lite i Kurts svar om kriser.
I nedgång så är ALLT likvididet, allt säljs. indexfonder, aktiva, momentum, guld, whatever. Så den aspekten är irrelevant för denna diskussion

Strategin hittade jag ganska nyligen i en FB-grupp “Fondsparande - momentum och andra alternativa strategier” där Hans Palm lade upp ett google-dokument som beskrev tankarna.

Min taktik för att välja fonder är i korthet som följer:

  • Urvalsprocess:
    • Sortera på 3 mån avkastning
    • Kolla så att den senaste månaden inte har varit väldigt avvikande.
      • Hellre stadig uppgång är att försöka fånga en jo-jo
    • Kolla även 1v respektive 1år för att se vad som ”händer”
  • 5-10 fonder
  • håll koll på riskspridningen: branscher, geografi, utgivare, …
  • Byt inte för ofta, varje byte tar 2-3d då pengarna inte arbetar.
  • Stämmer av 2ggr/mån.
    • Byter max 1-2 fonder per gång, oftast 0-1
    • Varje ny fond sitter säkert minst 1 månad oavsett utveckling
    • Vill man bara stämma av exvis varje kvartal så bör man titta på 1års-statistiken istället för 3 mån.

I FB-gruppen finns även en representant för 5års-statistik som grund. Han har väldigt trevliga siffror de senaste 2 åren då han började med momentumfonder. Själv tycker jag 5år är för långt, då missar man starten på många bra trender.

Varför fungerar den? Tja, i det ideala fallet så väljer har man de fonder som har mest skjuts just nu. Tempoförlusterna sker vid bytena så må ske lagom ofta.

Principen gäller ju inte bara inom börsen utan är allmängiltig, dvs följ det som fungerar bäst. Jag ser inte hur den skulle sluta fungera i framtiden.

Avvägningen är ju hur mycket tid och energi man vill lägga ned. I ena ändläget rekommenderar jag Spiltan Aktiefond Investmentbolag, köp och glöm. I andra ändläget finns de som vill lägga ned 2 x 30 min / månad för denna strategi. Eftersom det är fonder så är det en trevlig riskspridning inbyggd.

Länken till Hans Palms dokument →

Som exempel kan vi ta min senast justering som pågår just nu:

  • 2020-12-02
    • Innehav
      • BGF Next Generation Tech
      • BNP Paribas Energy Transistion
      • Handelsbanken Hållbar Energi
      • JPM China A
      • RobecoSAM Smart Enrrgy
      • Thematica - Future Mobility
      • Tundra Sustainable Frontier
    • Byts ut (order skickade 2020-12-02):
      • JPM China (3 dagar)
      • BGF Next generation tech (4 dagar)
      • Tundra (3 dagar)
    • Nya (prel 2020-12-02):
      • DNB Fund Renewable Energy
      • BGF Future of Transport (eventuellt)
    • Omviktningar
      • Thematica (öka)
      • BNP Paribas (öka)
    • Kommentarer
      • Flera fonder i samma område: hållbart, ny energi
        • Sämre spridning men å andra sidan så är det det som är hett och kommer att vara hett ett bra tag

@Hansa: Jag läste igenom hans dokument och upplever en del påståenden som ganska osannolika. Att han inte kan redovisa för ett resultat längre tillbaka än 2019 gör att man funderar på om hans siffror verkligen stämmer. Han har heller inte beskrivit vilka fonder han haft och när han har bytt vilket skulle vara nödvändigt för att förstå hur han gjort. Fullt förståeligt att han inte gjort det, men det gör att det blir omöjligt att kontrollera det han skriver.

Han har under de två åren han redovisat haft en utveckling på ca 50% per år. Om han idag har 1M (vilket han minst borde ha med en sådan utveckling) så skulle han om 10 år ha 38M, om 20 år 2250M, om 30 år 125 000M eller 125 Miljarder.

Jag fick känslan att han bara kollade på sin depå och såg hur mycket plus den gått under året. Gör jag likadant med min depå hos avanza så har den stigit över 40% också, det är dock bara en mindre del av mitt investerade kapital. Självklart i 100% indexfonder (100% Plus småbolag sverige index). Anledningen är att jag sålde av allt på just den depån och bytte när börsen hade fallit en bit men fick med hela uppgången.

Du svarade inte på hur länge du har hållit fast vid strategin?

Jag har bara nyligen börjat med denna strategi för fonder, dvs sedan september i år. Så jag har ingen data att stå på, bara ett resonemang som jag tror håller.

Detta bryter ju mot det som är en spridd “Sanning” att man ska ha indexfonder och därför mailade jag JanB och undrade och sedan hamnade min fråga här.

Du tar och rycker ett exempel med siffror ur sitt sammanhang på ett litet oschysst sätt tycker jag. Självklart är det inte 50% i all evighet. Jag tror inte ens på 50% men nu hade vi en kris i våras så siffror ska tas med en stor nypa salt.

Så det finns inte mycket historiska pålitliga data kring denna strategi, i alla fall inte jämförbart med forskningen kring index-fonder. Å andra sidan så säger INTE forskningen kring indexfonder att Momentumstrategin förlorar eftersom forskningen inte tar hänsyn till att man byter fond.

Men eftersom jag går emot vedertagen sanning så ville jag bryta mina argument och se om argumenten håller innan jag häller in mer och mer i denna strategi.

Än så länge känner jag mig inte nedslagen :slight_smile:

P.S. Kollade på Morningstar och deras rating är riskjusterad:
Nyckelfaktorerna vid en Morningstar Europe Star Rating är därför:
** Morningstar Kategorier.*
** Samtliga avgifter.*
** Riskjusterad avkastning de senaste 3, 5 och 10 åren.*

När det kommer kommer till momentumstrategier för fonder så tåls det att upprepas den fantastiska strategitråden på Flashback där trådskaparen har samlat enormt mycket info och backtester på olika varianter av Meb Fabers GTAA AGG strategi. Är man intresserad av momentumstrategier så är detta en måste läsning.

Det finns en anledning till att vetenskapliga rapporter skrivs: det ska vara möjligt att reproducera metoderna. Känns ju inte riktigt som att så är fallet här. Dessutom är tidshorisonterna så korta att inga egentliga slutsatser kan dras. Alla eventuella förslag på smarta strategier bör göras publika så att de lätt kan följas av alla intresserade. Shareville?

Det är jättelätt att skapa metoder som är i det närmaste perfekta på historiska data. Backtester är i det närmaste värdelösa när man har haft tillgång till historiskt data när man designat sina strategier. Det är därför man inom maskininlärning använder valideringsdataset som aldrig varit i närheten av träningssteget.

Det är sant att man ej kan förlita sig enbart på historisk avkastning när det kommer till val av investering. Precis som man ej kan förlita sig enbart på avgiften på en fond. Dock är historisk avkastning en delfaktor att ta hänsyn när det kommer till val av investeringsstrategi eller vilken fond/aktie du ska investera i.

Med det sagt kommer det en del utmaningar med en momentumstrategi som knappast gör den lämplig för alla att följa. Dock finns det en även en uppsida.

Jag skulle sammanfatta det så här:

  • Det finns forskning, argument och starka tecken på att avgiften på en fond kommer ha betydelse. Det saknas forskning på just intervallet 3 månader, men det finns heller inget som tyder på att forskningen inte skulle gälla för detta intervall.
  • Det finns flertalet personer som gjort backtester på historisk data och kommit fram till att momentum strategier fungerar.
  • Det går att köra momentum strategier med indexfonder, man behöver inte använda aktiva fonder för detta.

Jag anser att om man tror på momentum-strategier ska man helt klart testa dem. Jag skulle dock se upp med att lyssna på personer som säger sig ha ca 40% högre avkastning än index och som inte kan redogöra tydligt över tillvägagångssättet. Av de förespråkare jag sett för momentum strategier så är flashback tråden den som verkar trovärdigast. Han har tydligt beskrivit tillvägagångssätt och har även historisk avkastning. För att få fram den tråden sök på: “Tråden om strategier för fonder flashback” och ta första träffen.