Indexfonder - En berusad jätte som raglar från sida till sida

Jag bad Daniella som transkriberar åt oss att transkribera delen i Sparpodden. Tänkte vi kunde roa oss med att bryta ner det vid tillfälle för jag skakar också på huvudet… :man_facepalming:

Transkribering Sparpodden avs 438

AG: En annan intressant debatt i boken är David och Goliat som får illustrera aktiv vs passiv förvaltning.

ES: Äras den som äras bör, jag har tagit enorm inspiration ifrån en man som heter Mike Green som har skrivit om det här. Han illustrerar indexfonder som en berusad jätte som raglar från sida till sida och driver marknaden upp och ned. Det är passiva fonder som driver marknaden upp och ned för att de helt enkelt bara agerar på flöden och inte på värderingar. Värderingen åker man snålskjuts på, priserna av tillgångarna är skapade av aktiva investerare.

AG: Vi ska försöka reda ut lite där för lyssnarna.

ES: Det här är inte en nidskrift om indexfonder utan om man går tillbaka till ursprunget och tänk på vilka sökkostnader det är att hitta och skapa sin egen portfölj vilket är jättebesvärligt. Om jag skulle skapa en portfölj på kanske 15–50 bolag innan det fanns indexfonder så var det väldigt dyrt för mig att konstruera den som individ. Sen kommer en automatisk, diversifierad och enkel produkt som speglar börsen, det är väl jättebra. Från första början skulle jag hålla med om att det är bra eld i baken för oss aktiva förvaltare att försöka visa att vi kan göra ett bättre jobb över tid. När fenomenet växer och blir majoriteten av kapitalet på marknaden då går det ifrån att vara en positiv blåslampa till att bli ett systemiskt problem. Då blir det den berusade jätten som ragglar fram och tillbaka, det är poängen.

AG: Det du pratar om är att en indexfond är kapital som köps i fördefinierade aktier, det spelar ingen roll vilken värdering de har. De ska bara in en viss procent i Boliden, SSAB osv.

ES: Ju högre värderat ett bolag är då ska man ha mer av det.

AG: Ja. Det går egentligen emot all typ av finansiell teori. Du borde någonstans fundera på priset som en faktor du betalar för.

ES: Det är en väldigt central faktor till och med.

AG: Det är den du mäter din avkastning ifrån. Jag köper verkligen den här illustrationen av att flödet i sin tur bara matar på. Det finns ett månadssparande nu dessutom som bara öser på i det här.

ES: Någonstans är väl det fine så länge du har ett nettoinflöde, att populationen vill spara för sin framtid. Då skulle vi kunna förvänta oss naturligt högre värderingar på börsen, eller hur?

AG: Ja.

ES: Om de flödena vänder, att till exempel vi som samhälle blir gråare och äldre då hamnar vi i en nettoutflödesposition någonstans. Då finns det ingen botten.

AG: Nej.

ES: Någonstans kommer vi, innan vi vet vilken ”end-game” vi kommer ha på den frågan, se att var enda gång vi har fluktuationer i sentiment se ett kraftigare drop. När vi inte är rädda längre så får du se en våldsam uppgång. Det är inte så att marknaden har saknat de här sakerna tidigare. Vi har sett kraftiga kast, det går inte att hävda att marknaden har varit rationell historisk. Addera då ett allt större element av passiva fonder som styr vart flödena går. Då blir de svängningarna troligen större framöver.

AG: Hela den här analogin med Goliat förstår man då vad du menar. På vilket sätt är aktiv förvaltning då David?

ES: David som försöker hjälpa den här berusade jätten hem får illustrera aktiva investerare, både förvaltare och privatpersoner som ändå har en åsikt om och en kollektiv visdom kring vad priser ska vara någonstans.

AG: Och att det idag är ett större kapital hos Goliat och därmed jätten.

ES: Om man tar det här exemplet till det extrema. Om 95% blir passiva fonder då kan aktiemarknaden gå 5000 gånger och ha ett snitt PE på 1 miljon.

AG: Jag fattar. Jag har själv inte en bestämd uppfattning om vare sig aktiva eller passiva fonder. Det du säger är också att det finns en plats för de här passiva fonderna. Innan i historien hade vi inte dem och nu har vi en möjlighet men nu får vi en systemrisk för att de är för stora. Lyssnaren kanske också kan se att aktiva fonder kollektivt har underpresterat.

ES: Så är det ju. Om du har en marknad där folk kämpar lite mot varandra som kollektiv så kommer snittet på grund av avgifterna gå sämre än marknaden. Snittavkastningen är kostnaden för att skapa portföljen. Det finns ett sätt att skapa den billigare genom indexfonder, då kommer snittet vara högre för indexfonder.

AG: Men fortfarande en underavkastning?

ES: Ja absolut, det kostar ju någonting. Du kan inte få den fulla indexavkastningen gratis, det går inte.

AG: Även om det finns gratisfonder? Det kommer alltid en kostnad någonstans.

ES: Någonstans i konstruktionen kostar någonting, allting har ett pris. Med indexfonder har du en bra start med diversifiering, ovanpå det, vad kan jag göra mer än det? Kan jag välja en aktiv fond? Kan jag investera i några bolag själv som jag gillar? Om jag intresserar mig och börjar investera i ett par bolag, kanske med tryggheten av en diversifierad portfölj med mig i ryggen. Då kanske jag börjar studera det här och lära mig saker och plötsligt har man en väldigt produktiv och trevlig hobby.

AG: Verkligen. Det var därför jag skulle komma till att jag personligen inte har en bestämd uppfattning kring vilken som är bättre. Aktivt förvaltade fonder är för mig en option på en överavkastning men inte en garanti. Avkastningen blir i genomsnitt efter avgiften för hela kollektivet.

ES: Absolut så är det ju att man har en option på att du har en förvaltare som kan göra lite bättre ifrån sig. Det haltar lite grann för i en option där har du bara uppsida. Det kan gå precis hur dåligt som helst för aktiva förvaltare.

AG: Ja det kan både gå uppåt och nedåt.

ES: Men du har ändå en möjlighet att skapa något enastående om du är dedikerad som aktiv förvaltare.

AG: Du jobbar hos en aktiv förvaltare så det är någon som kommer säga att det finns ett incitament här.

ES: Absolut.

AG: Indexfonder får väldigt mycket hyllning, ibland med all rätt men ibland inte. Det är de som jag kan tycka är lite friskt här att det ibland finns problem med indexfonder. Man ska inte vara riktigt så naiv och tro att gratis är gott, ibland kan det vara gott men ibland kan det smaka på ett annat ställe som du inte ser. Google är gratis att använda men på något sätt så tjänar de väldigt mycket pengar.

ES: Vad skulle du vara beredd att betala för Google som tjänst per år om du slapp att bli utnyttjad.

AG: 99–200 kronor i månaden men det skulle jag aldrig få, det skulle inte vara i närheten av deras lönsamhet.

ES: 100 000 kronor per år? Det är intressant att söka efter den punkten av betalningsvilja. Vad är det värt för dig?

AG: Om alla andra har det men jag inte har det så måste jag vara villig att betala för Google är min hjärna mer eller mindre.

9 gillningar

Wow, min respekt för förvaltare av aktiva fonder sjönk just ännu lägre!

Tack för transkriberingen så man slapp supporta skitsnacket genom att lyssna på det.

Mvh

F

1 gillning

Snarare än David så skulle jag nog vilja påstå att dessa svindyra (aktiva) fonder är… :joy:

Jag har en annan definition av “dyr fond”. Det är en fond som efter avgift ger dålig avkastning jämfört med andra alternativ, oavsett avgift.

1 gillning

Du är grym Pelle :joy: Önskar jag var lika bra som du på att välja fonder som överkastar marknaden hela tiden.

5 gillningar

Vilken modell har högst förutsägbarhet när det kommer till avkastning?

Small cap value har väl högre avkastning per risk än marknaden?

Small cap value faktorn är väl känd och framtida eventuell överavkastning kan mycket väl redan vara inprisad?

1 gillning

Nej. Samma. Gäller i praktiken alla tillgångar.

Om vi går tillbaka till CAPM så säger den att det finns en faktor mellan risk och avkastning för tillgångar.

Sen förfinade Fama och French det med sin faktormodell FF3 där man separerade ett par olika stora riskfaktorer. Där vissa subset hade högre risk och högre avkastning.

Sen har mängder med olika faktorer publicerats, stötts och blöts i olika dataset.

Dessa olika faktorer ligger mer eller mindre på den effektiva fronten. Vilket är är högst avkastning per risk i kombinerade portföljer (en multidimensionell yta där man kan välja en viss punkt i form av risk och då för den risken få maximal avkastning).

Extremt grovt förenklat…

1 gillning

Ok, så det är ingen poäng med andra ord att övervikta olika faktorer då avkastningen per risk inte ökar.

Jo, om du vill ha mer avkastning.

Det finns ju skäl att ta mer risk än vad den kapitalviktade genomsnittsaktören på marknaden gör ifall man har längre tidshorisont t.ex.

Då är en större marknadsrisk att föredra.

Bara 100% aktier så har man ju redan tagit mer risk än den genomsnittliga (kapitalviktade) marknadsaktören gör. För att få högre avkastning.

3 gillningar

Håller inte med er i er tolkning om att de förespråkar aktiva fonder som bättre för spararen utan att de pratar om hur indexfonder och aktiva fonder kan påverka marknaden. Tycker de är väldigt positiva till indexfonder och Erik säger ju ”Det kan gå precis hur dåligt som helst för aktiva förvaltare”.

Jag uppfattar det mer som att de inte alls pratar ur ett spararperspektiv utan ur ett förvaltarperspektiv.

Finns ju gott om exempel där det verkar som att indexförvaltning påverkar prissättning: Latour kommer in i ett index (Latour har liten free float) sen handlas den till 50% premie. Investor A blir 5% dyrare än investor B i ett slag för att A-aktien kommer in i ett index.

Så aktiv förvaltning kan ju där utnyttja och välja köpa B aktien som är billigare vilket jämnar ut priset mellan A och B aktie till fördel för indexfonderna. Olika index är olika konstruerade och tittar man på t.ex. dow jones som utgår från aktiepriset och där tesla bara kan va med efter att den splittats så är det ju enligt mig glasklart att indexförvaltning kan ha en marknadspåverkan. Det sagt betyder det inte att det alltid har det eller att individen ska välja aktiva fonder.

Sen kanske de marknadsviktade globala indexfonderna inte alls har lika tydlig påverkan som smalare indexfonder.

Min slutsats från deras diskussion är att:

  • aktiva fonder kan fylla en nytta på marknaden
  • aktiva fonder troligast underpresterar och om de gör det kan göra det rejält
  • indexfonder är oftast bra för spararen men kan ibland bidra till ineffektiv marknad
  • man får betala för aktiv förvaltning men det kan vara till nytta för marknaden men ofta inte för individen
2 gillningar

Är det en majoritet nu eller hur stor är indexfonder?

Indexfonder beter sig mycket riktigt som en raglande fyllbult men det beror inte på fond typen utan på aktiemarknaden.
Detta beror på Brownsk rörelse som är en slumpmässig rörelse som beror på en när nog oändlig mängd med mycket små händelser (som kan verka obetydliga) som sammantaget påverkar t.ex. aktiemarknaden mycket mer än de händelser som analyseras. Brownsk rörelse (Albert Einstein förklarade den matematiskt) beskriver slumpmässiga processer som medför att det är omöjligt att göra tillförlitliga prognoser för t.ex. väder och aktiemarknaden. “En fjärilsvinges slag i Brasilien kan orsaka en tornado i Texas”.

5 gillningar

Hur ser du på denna artikel som visar på högre volatilitet men lägre drawdowns (left-tail risk) med faktor investering? Tycker man max drawdown är risk, så borde den riskjusterade avkastningen vara högre med faktorinvestering?

Utgör indexfonder en stor del av börsens värde så försvårar prissättningen av aktier. De blir få aktörer som sätter priserna men denna situation har vi inte i Sverige.

Sedan är det nog generallt så att index investerare förhåller sig mer passivt till värdering än s.k stockpickers så visst blir det en typ av dumma pengar.

Däremot så köper jag inte argumentet att indexfonder överallokerar mot de mest övervärderade, eller visst gör de det men inte mer än marknaden i stort

Om alla dåliga investerare köper indexfonder, och bara skickliga investerare blir kvar och tävlar, så borde marknaden bli mer effektiv. Dock blir det då svårare för aktiva investera att hitta felprissättningar.

Indexinvesterarna tar ju bara rygg och gratisåker på dom smarta investerarna som sätter priserna, så rimligtvis borde det blir mindre dumma pengar i systemet om alla dåliga investerare köper indexfonder istället för att försöka stockpicka själva. Men han vill väl säkert att vi köper dyra aktiva fonder istället.

3 gillningar

Nu blir det här ju väldigt hypotetiskt i och med att vi aldrig någonsin har varit ens i närheten av att vara i en situation där indexhandlarna skulle kunna skapa några större problem för marknaden som helhet, men med det sagt:

För att skapa en så effektiv marknad som möjligt så skulle man nog först och främst vilja att alla obegåvade investerare, tänk typ Jan Bolmesson och hans vänner, bara köpte index så att de inte har någon möjlighet att förvränga prissättningen med sina dåliga beslut.

Därefter skulle man nog helst vilja att alla superbegåvade investerare, tänk typ Warren Buffet och hans vänner, satsade helhjärtat på aktiv förvaltning så att vi får en rimlig prissättning och ger indexköparna något vettigt att åka snålskjuts på.

Problemet med den arbetsdelningen är dock att det i så fall skulle bli väldigt svårt för Warren och hans vänner att tjäna några egentliga pengar, då de inte längre har någon möjlighet att blåsa Jan och hans vänner på deras pengar. De skulle därför ha väldigt dåliga incitament att faktiskt satsa sina surt förvärvade resurser på aktiv förvaltningen. I själva verket så skulle det här förmodligen vara betydligt effektivare även för Warren och hans vänner att bara köpa index i stället, vilket tyvärr skulle krascha hela marknaden.

Lösningen på det problemet är en tredje grupp med investerare, som vi kan kalla för typ Claes Hemberg och hans vänner, och vänligt beskriva som “mindre begåvade investerare”. Deras enda egentliga funktion på marknaden är att agera lockbete åt Warren och hans vänner, så att den senare gruppen har några faktiska incitament att satsa helhjärtat på aktiv förvaltning. Claes och hans vänner livnär sig i sin tur på förhoppningen om att en vacker dag bli lika begåvade som Warren och hans vänner, så att de slipper skämmas inför sina familjer för sina undermåliga prestationer.

Där har ni ett jämviktsläge för en (ganska, men inte helt) effektiv marknad i ett nötskal.

När det kommer in ett flöde med pengar som inte diskriminerar mellan olika aktier så finns en risk att höga värdering (läs: bubblor) blåses upp ännu mer. Det blir en självförstärkande cykel när det det som redan är dyrt ska handlas upp ännu. Men detta är bara ett scenario vilket förutsätter att höga värderingar är dyra värderingar vilket iofs, över tid borde vara sant?

Tror inte du behöver vara orolig, snarare tvärt om. Finns en hel del forskning om det också.
Beskrivs rätt bra i detta klipp:

Och vart eventuell gräns går när det skulle kunna bli ett problem:

2 gillningar