Jag bad Daniella som transkriberar åt oss att transkribera delen i Sparpodden. Tänkte vi kunde roa oss med att bryta ner det vid tillfälle för jag skakar också på huvudet… 
Transkribering Sparpodden avs 438
AG: En annan intressant debatt i boken är David och Goliat som får illustrera aktiv vs passiv förvaltning.
ES: Äras den som äras bör, jag har tagit enorm inspiration ifrån en man som heter Mike Green som har skrivit om det här. Han illustrerar indexfonder som en berusad jätte som raglar från sida till sida och driver marknaden upp och ned. Det är passiva fonder som driver marknaden upp och ned för att de helt enkelt bara agerar på flöden och inte på värderingar. Värderingen åker man snålskjuts på, priserna av tillgångarna är skapade av aktiva investerare.
AG: Vi ska försöka reda ut lite där för lyssnarna.
ES: Det här är inte en nidskrift om indexfonder utan om man går tillbaka till ursprunget och tänk på vilka sökkostnader det är att hitta och skapa sin egen portfölj vilket är jättebesvärligt. Om jag skulle skapa en portfölj på kanske 15–50 bolag innan det fanns indexfonder så var det väldigt dyrt för mig att konstruera den som individ. Sen kommer en automatisk, diversifierad och enkel produkt som speglar börsen, det är väl jättebra. Från första början skulle jag hålla med om att det är bra eld i baken för oss aktiva förvaltare att försöka visa att vi kan göra ett bättre jobb över tid. När fenomenet växer och blir majoriteten av kapitalet på marknaden då går det ifrån att vara en positiv blåslampa till att bli ett systemiskt problem. Då blir det den berusade jätten som ragglar fram och tillbaka, det är poängen.
AG: Det du pratar om är att en indexfond är kapital som köps i fördefinierade aktier, det spelar ingen roll vilken värdering de har. De ska bara in en viss procent i Boliden, SSAB osv.
ES: Ju högre värderat ett bolag är då ska man ha mer av det.
AG: Ja. Det går egentligen emot all typ av finansiell teori. Du borde någonstans fundera på priset som en faktor du betalar för.
ES: Det är en väldigt central faktor till och med.
AG: Det är den du mäter din avkastning ifrån. Jag köper verkligen den här illustrationen av att flödet i sin tur bara matar på. Det finns ett månadssparande nu dessutom som bara öser på i det här.
ES: Någonstans är väl det fine så länge du har ett nettoinflöde, att populationen vill spara för sin framtid. Då skulle vi kunna förvänta oss naturligt högre värderingar på börsen, eller hur?
AG: Ja.
ES: Om de flödena vänder, att till exempel vi som samhälle blir gråare och äldre då hamnar vi i en nettoutflödesposition någonstans. Då finns det ingen botten.
AG: Nej.
ES: Någonstans kommer vi, innan vi vet vilken ”end-game” vi kommer ha på den frågan, se att var enda gång vi har fluktuationer i sentiment se ett kraftigare drop. När vi inte är rädda längre så får du se en våldsam uppgång. Det är inte så att marknaden har saknat de här sakerna tidigare. Vi har sett kraftiga kast, det går inte att hävda att marknaden har varit rationell historisk. Addera då ett allt större element av passiva fonder som styr vart flödena går. Då blir de svängningarna troligen större framöver.
AG: Hela den här analogin med Goliat förstår man då vad du menar. På vilket sätt är aktiv förvaltning då David?
ES: David som försöker hjälpa den här berusade jätten hem får illustrera aktiva investerare, både förvaltare och privatpersoner som ändå har en åsikt om och en kollektiv visdom kring vad priser ska vara någonstans.
AG: Och att det idag är ett större kapital hos Goliat och därmed jätten.
ES: Om man tar det här exemplet till det extrema. Om 95% blir passiva fonder då kan aktiemarknaden gå 5000 gånger och ha ett snitt PE på 1 miljon.
AG: Jag fattar. Jag har själv inte en bestämd uppfattning om vare sig aktiva eller passiva fonder. Det du säger är också att det finns en plats för de här passiva fonderna. Innan i historien hade vi inte dem och nu har vi en möjlighet men nu får vi en systemrisk för att de är för stora. Lyssnaren kanske också kan se att aktiva fonder kollektivt har underpresterat.
ES: Så är det ju. Om du har en marknad där folk kämpar lite mot varandra som kollektiv så kommer snittet på grund av avgifterna gå sämre än marknaden. Snittavkastningen är kostnaden för att skapa portföljen. Det finns ett sätt att skapa den billigare genom indexfonder, då kommer snittet vara högre för indexfonder.
AG: Men fortfarande en underavkastning?
ES: Ja absolut, det kostar ju någonting. Du kan inte få den fulla indexavkastningen gratis, det går inte.
AG: Även om det finns gratisfonder? Det kommer alltid en kostnad någonstans.
ES: Någonstans i konstruktionen kostar någonting, allting har ett pris. Med indexfonder har du en bra start med diversifiering, ovanpå det, vad kan jag göra mer än det? Kan jag välja en aktiv fond? Kan jag investera i några bolag själv som jag gillar? Om jag intresserar mig och börjar investera i ett par bolag, kanske med tryggheten av en diversifierad portfölj med mig i ryggen. Då kanske jag börjar studera det här och lära mig saker och plötsligt har man en väldigt produktiv och trevlig hobby.
AG: Verkligen. Det var därför jag skulle komma till att jag personligen inte har en bestämd uppfattning kring vilken som är bättre. Aktivt förvaltade fonder är för mig en option på en överavkastning men inte en garanti. Avkastningen blir i genomsnitt efter avgiften för hela kollektivet.
ES: Absolut så är det ju att man har en option på att du har en förvaltare som kan göra lite bättre ifrån sig. Det haltar lite grann för i en option där har du bara uppsida. Det kan gå precis hur dåligt som helst för aktiva förvaltare.
AG: Ja det kan både gå uppåt och nedåt.
ES: Men du har ändå en möjlighet att skapa något enastående om du är dedikerad som aktiv förvaltare.
AG: Du jobbar hos en aktiv förvaltare så det är någon som kommer säga att det finns ett incitament här.
ES: Absolut.
AG: Indexfonder får väldigt mycket hyllning, ibland med all rätt men ibland inte. Det är de som jag kan tycka är lite friskt här att det ibland finns problem med indexfonder. Man ska inte vara riktigt så naiv och tro att gratis är gott, ibland kan det vara gott men ibland kan det smaka på ett annat ställe som du inte ser. Google är gratis att använda men på något sätt så tjänar de väldigt mycket pengar.
ES: Vad skulle du vara beredd att betala för Google som tjänst per år om du slapp att bli utnyttjad.
AG: 99–200 kronor i månaden men det skulle jag aldrig få, det skulle inte vara i närheten av deras lönsamhet.
ES: 100 000 kronor per år? Det är intressant att söka efter den punkten av betalningsvilja. Vad är det värt för dig?
AG: Om alla andra har det men jag inte har det så måste jag vara villig att betala för Google är min hjärna mer eller mindre.
