Men alltså dessa exempel ni tar upp spelar ingen roll. Växelkurserna hanterar just detta.
Samma värde kommer ut i andra änden av växlingskedjan, oavsett vilken väg ni går, eller vilken valuta ni börjar i.
Företagens inneboende värde/värdering/pris spelar roll, och deras förutsättningar för att göra affärer.
Nja, det är klart, men amundis kan ju även den ha en växlingskurs.
Jag tolkar det som att han vill separera bort effekten som kommer av hur extremt SEK har försvagats från fondens eget värde. Att kolla på indexvärdet i USD borde nog ge en viss inblick iaf då det är den absolut största valutan om man ser till de underliggande tillgångarna.
Ja det borde finnas en valuta hantering till SEK hos Amundi antar jag, vilket Avanza sen använder sig av.
Va? Du får nog ställa upp det där för jag köper det inte
Aktie 10 USD
Köps av svensk a 9kr
USD förändras till 9.90:-
Alltså har värdet ökat med 0,90:-/ post.
Det är ju som sagt olika exponering så det ger ju olika effekt.
Den här tråden är väldigt förvirrande, känns som det finns en del missförstånd.
Om man köper en aktie/fond i en viss valuta kan det bli flera valutaväxlingar vilket kostar lite vid köp/sälj, men värdet av innehavet är ju samma (i en viss valuta). Någon gång vill man ju troligen ha ut pengarna i SEK.
Du har en dörrlist som är en meter lång. Du mäter den med en amerikansk måttstock och får att den är 3.28 fot. Spelar detta någon roll om du behöver en 1 meter lång dörrlist?
Ja, men det spelar ju ingen roll om du själv eller en fond köper aktien.
Det som spelar roll är i så fall vilka aktier du köper, det vill säga home bias.
Det stämmer. Men säg att det där amerikanska bolaget har (som extremt exempel) all sin försäljning i Sverige och SEK. Då sjunker aktiekursen mätt i USD. Alltså att effekterna tar ut varandra.
Sen syns det tydligt att en globalfond påverkas, mätt i SEK, när kronan försvagas eller förstärks. De flesta globala bolag har ju inte sin största försäljning i SEK.
Om jag investerar 1000 SEK i en USA-fond, då växlas mina pengar till USD och så köps det aktier för dem. Sen väntar jag ett tag, aktierna går plus minus noll men det blir 10% dyrare att köpa USD för SEK. Då säljer jag fonden och får tillbaka ungefär 10% mer SEK än jag började med. Förenklat naturligtvis men typ så funkar det så vitt jag förstår.
Frågan tråden handlar om gäller dock vad detta får för effekt på lång sikt och i en globalfond med många valutor, och jag tror att i längden jämnar det ut sig, men på kort sikt kan man se ganska stora effekter.
Det spelar roll om den ena måttstocken blir kortare och den andra längre medans man förberder sig för att kapa den 
när man sedan växlar tillbaka så passar inte listen i dörren 
Det är nog svårt att veta vad som är hönan och ägget där. Går valutan starkare för att företagen på den marknaden är starkare och håller valutan uppe? Eller går företagen bättre för att valutan är stabilare/starkare?
Det är massa rattar och om en går upp och en går ner så kan de helt ta ut varandra, när man tittar på det utifrån med en helt annan valuta som måttstock.
Inte om du håller koll på konverteringskoefficienten mellan de två måttstockarnas enheter (växelkursen). Då får du fortfarande rätt samma längd om du mäter med en tumstock, konverterar och beställer i den andra enheten.
Om man ska försöka likna valutaväxling med att konvertera enheter i längd och använder en konverteringskoefficient så är båda måttstockarna fixerade. SEK är inte fixerad till någon annan valuta.
Nej, det kvittar om du bestämmer att 1 meter är 90% av vad den var förut, men behåller feet oförändrad, så länge du uppdaterar konverteringskoefficienten. Och marknaden uppdaterar växelkurserna hela tiden, och ser till att alla vägar du kan ta för att växla mellan enheter/valutor är konsistenta/samma. Om detta glappar nyttjar någon det snabbt med arbitrage, och så justeras växelkurserna så att glappet stängs.
I exemplet, om aktiens värde (listen) är oförändrad, så spelar det ingen roll om måttstockarna ändras (helt oberoende av varandra), så länge du håller koll på växlingskoefficienten. Du får ut samma i andra änden ändå.
Så vad som spelar roll är listens längd, och dörrkarmen du ska ha den i. Ingen konvertering emellan är relevant.
Det går att kolla vad som har hänt på lång sikt här (WorldBank, tex för SEK och dollar):
https://data.worldbank.org/indicator/PX.REX.REER
SEK har försvagats väldigt mycket över tid. USD har varit rätt stabil.
Man skulle kunna säga att om en svensk måttstock var över 1.4m 1980, så har den krympt och blivit under 90cm nu. Men en amerikansk måttstock har samtidigt blivit längre.
Det verkar inte ha hjälpt att många handlar med valutor och försöker göra vinster på det. Det verkar inte heller ha jämnats ut “automatiskt”. Det är troligen för att det har med saker som produktivitet och sparande att göra. Dessutom har vi nyligen lärt oss att det svenska pensionssystemet har påverkat kronan då det placerar enorma mängder tillgångar utanför sverige valutamässigt. Även fastighetsmarknaden i Sverige har påverkat detta.
ChatGPT ger ett ganska bra svar också med förklaringar om man frågar så här:
Is “real effective exchange rate” a good way to understand change in the strength of currencies ?
En fot varierar väl aldrig i längd medan en krona vs USD har dagskurs?
Det var väl det som var frågan, hur stordela av ökningen är effekten av valutan?
Har man inte det klart för sig så vet man ju inte hur bra fonden är, alltså är det svårare att argumentera för en fond.
Min gissning är att det historiskt är bättre utveckling på USA fonder än globala fonder över tid när man justerat för valutans värde.
Det var inte frågan, frågan var valutan i förhållande till SEK som vi handlar i.
Coolt, det betyder ju att det finns ett växlingstal som är mer relevant än index för oss svenskar, alltså ”valuta justerat index”.
I förra avsnittet så pratades det mycket om valutornas påverkan på räntor med captor.
Det är inte bättre med fonder eller fondrobotar.
Obs, jag anser inte att det är fel med valutor och det kan anses vara en kalkylerad risk i fonden eller roboten, men det är ju onekligen en skillnad.
