Indexkramare - se hit, för det här missar du!

Intressanta tankar. Jag skulle också vilja lägga en fråga kring index, relaterat till det här. Om vi säger att 100% ligger i exempelvis access global, som följer Developed markets, samt innehåller ESG. Hur står sig den volatiliten jämfört med en fond som följer ett bredare index?

Som jag ser det så borde det här vara en smalare fond, eftersom:

  1. Man följer DM
  2. Man har inte EM, eller FM.
  3. Man har ESG, vilket exkluderar en mängd företag, som inte platsar enligt dom.
  4. Man har inte marknadsvikt i mindre företag.

Är det någon kunnig i området som har jämfört dels, avkastning, dels risk med det här, säg jämfört med ACWI IMI index?

Skillnaden borde vara liten tänker jag, men om man nu inte ska gå på historisk avkastning, så borde
man väl egentligen exponera sig mot det bredaste indexet och inte som i det här fallet det smala indexet?

Ingen vet vad som händer i framtiden, så att exponera sig bredare borde vara en bättre lösning för att inte missa avkastning.

Någon får gärna rätta mig, då detta bara är en tanke som jag i har grundat i forskning eller liknande.

Obs, är medveten att det inte finns någon fond som följer det indexet, bara etf.

Kanske @zino vet?

4 gillningar

Hur man har lyckats skrapa ihop sitt kapital är oväsentligt men den som har 100% i en global indexfond när hen öppnar FIRE-dörren ska vara fullt medveten om att hen måste sälja ett i förväg obestämt antal fondandelar varje månad för att leva, tills hen faller över kanten eller andelarna är slut. Hur många andelar som måste säljas varje månad hänger på kursen och inflationen.

Det är ännu värre att ha 100% av sitt kapital i fyra olika indexfonder som ska säljas varje månad för nu spökar psyket till det. Hur mycket ska jag sälja av varje fond? En har gått upp kraftigt, en har rasat i värde och två ligger still. Jag hade ju bestämt att sälja lika andelar av varje men är det verkligen rätt strategi? Nu försvann John Blund.

Att endast sälja andelar för att leva är knappast en sund FIRE strategi men kan vara en del av en strategi.

2 gillningar

Det är något osunt med att vara beroende av att sälja andelar av något där humöret och smaken hos köparna kan variera kraftigt på kort tid, liksom frikopplingen från de underliggande värdeskapande verksamheterna som ändå sker. Jag är helt införstådd med att det fungerat alldeles utmärkt historiskt, men får någon slags ”ick” (som kidsen säger) av det.

1 gillning

I grund och botten ligger mänsklig drivkraft och företagssamhet. Diskonterade kassaflöden.

Att leva på riskpremier, eller ”humöret och smaken hos köparna”, är vad precis varenda vanlig pensionär gör och har gjort. Om inte direkt så indirekt via tex den allmänna pensionen som är beroende av arbetskraft här och nu.

Man kan väl kalla alla förhållanden där risk är involverat för osunt, antar jag. Säkrast är givetvis att aldrig gå i pension alls och lägga pengar på hög tills man lämnar jordelivet.

Men att lägga alla pengar i en indexfond inför FIRE är en kalkylerad och fullt rimlig risk, tycker jag. Alternativet att lägga pengarna i mindre riskfyllda tillgångar som råvaror, räntefonder och kontanter medför också en högre risk att pengarna tar slut på lång sikt.

Det riskfyllda med pension består ju inte bara i att man ska finansiera sin pension idag och imorgon, utan 30+ år i framtiden (för de flesta).

6 gillningar

Såvida inte människor för tillfället är beredda att betala hutlösa summor för luftslott för att något innehåller ”.com” i företagsnamnet eller liknande. De där diskonterade kassaflödena du pratar om kan också till synes utan rimlig anledning värderas 30% lägre på kort tid.

1 gillning

Detsamma gäller tyvärr det reala värdet på övriga tillgångar jag nämnde. Råvaror, kontanter, räntefonder etc.

Alla tänkbara tillgångar kan och har varit med om djupa, reala drawdowns. Särskilt på sikt i jämförelse med världens aktiemarknadsindex.

Att leva uthålligt på tillgångar över huvud taget är ju som sagt förenat med risk. Så är det.

5 gillningar

Absolut, men det är ju trevligt om man kan övervintra dessa när man lever av kapitalet. Om man byter fokus från Monte Carlo-simulationer till mer handfasta ting som ex. FCF. Om du äger 100% av någon form av verksamhet spelar det föga roll någon är beredd att betala för denna dag till dag, utan då har du mer fokus på hur mycket vinst den kan dra in och vilka hot/möjligheter det finns på det planet. Men det är ju ganska riskabelt att vara beroende av en enda verksamhet, så då kan man sprida riskerna genom att äga en liten andel av flera såna verksamheter - men ändå ha samma fokus.

Jag har inte analyserat detta men jag är rätt övertygad om att det över tid är mer lönsamt att ligga fullinvesterad och skaffa kontanter när de behövs.

Minns förresten en video med Warrent Buffet från en årsstämma där en aktieägare ställde frågan om varför Berkshire Hathaway har haft så stor kassa istället för att ha placerat den i S&P500. Buffet svarade då att det gav dem större handlingsfrihet att göra affärer men sa också att detta har kanske varit fel, kanske hade varit bättre att bara sälja av en indexplacering när kontanterna behövdes.

Jag är rätt övertygad om att det är så, ha en kassa som räcker den närmaste månaden och resten i börsen. Alltså inte mer än att det räcker för eventuella oförutsedda utgifter man kan få innan man hinner sälja av och överföra kontanter till sitt bankkonto.

6 gillningar

Han sa även detta i helgen,

Sen skall man nog inte jämföra sin privatekonomiska buffert med Birkshire sin buffert. Varken syfte eller storlek.

1 gillning

Det kanske är lika bra att ge upp?

Ja, jag kan väl utveckla min ståndpunkt en aning kanske.

Först och främst så tror jag att en global indexfond och absolut inget annat faktiskt är en rätt bra lösning för väldigt många människor.

Jag hade en gång lite fonder i Hagströmer Qviberg som mina föräldrar sparat ihop åt mig. Det var väl en 20-30 tusen. En sjuhelvetes massa pengar för mig på den tiden. Tyvärr var dom placerade i någon fond som inte utvecklades något vidare och där stod dom i tio år. Jättetrist. På den tiden visste jag inte ens vad en fond var för något. För mig där och då hade det bästa nog varit att ha haft hela rubbet i en global indexfond.

För mig idag så är en sådan universallösning mindre lämplig av en massa andra anledningar - främst för att jag inte förvärvsarbetar längre och nästan helt lever på kapitalet men också för att jag är beredd att lägga en del tid på att ta hand om det. Sisådär ett par timmar om dagen brukar det bli.

Det jag vänder mig mot här på RT är att dessa indexfonder av vissa anses vara en universallösning som passar precis alla. Så tror inte jag att det är.

Själv har jag en massa annat. Lyckas jag generera högre avkastning än LF Globalindex? Nix, det gör jag inte men å andra sidan har jag byggt en samling portföljer som (förhoppningsvis) skall kunna avkasta en del även om något av tillgångsslagen går kräftgång ett tag. Jag har alltså försökt skapa något som skall vara lite Crash-proof på bekostnad av avkastning.

Sen det här med att en indexfond kan få slagsida åt en viss typ av aktier. Det upplever jag vara en risk som många kanske förbiser. USA index torde ha en del FAANG-tilt, en dansk indexfond; ja jösses…

Jag skriver det här på telefonen så att googla fram exakta siffror mäktar jag inte med men någon annan kanske kan hitta data på det där?

Feature eller bugg låter jag vara osagt men it’s the nature of the beast.

Ibland sker saker som kan få en viss sektor att haverera totalt. IT-bubblan var väl en sådan, Lehman Brothers en annan.

Slutligen skall jag kanske nämna att jag faktiskt har en del indexfonder. Uppskattningsvis 10 % av mitt totala kapital ligger i hyfsat breda fonder, 22 stycken detta år för att vara exakt. Sen sätter jag in överlikviditet (realiserad avkastning) från andra portföljer samt laborerar lite mellan dom där på ett sätt som kanske påminner om Pellepannans metod.

Jag har alltså inget emot indexfonder per se men 100 % indexfonder passar kanske bara 90 % av alla småsparare.

10 gillningar

Även om begreppet indexfond inte är nytt så väcktes allmänhetens intresse först för ungefär 20 år och såväl utbud som investeringar i indexfonder har i stort sett exploderat de senaste 10 åren.

Att investera allt sitt kapital i en aktierelaterad global indexfond innan FIRE behöver inte vara fel, om något går snett så kan man ju skjuta upp sin FIRE några år. Att däremot ligga kvar med allt kapital i samma fond under FIRE kan få katastrofala följder.

1 gillning

Över tid: ja
Mitt i stundens ras: tveksamt

Visst kan man kanske skaffa inkomster då, men förutsättningarna vid FIRE är ju normalt att man inte avser att börja jobba igen.

Man möter ganska ofta attityden “Men då kan du väl bara X?” på RT. Det kan gälla pendling, tid med barnen, jobbhoppande eller vad som helst. Det som ofta förbises är att en helt annan parameter kan ställa till det. Skulle alla agera 100% rationellt och riskkalkylerat skulle t ex ingen, absolut ingen, binda sin bolåneränta eller ta snabblån, spela på kasino eller köpa lotter etc.

2 gillningar

Jag skulle nog snarare hävda att i princip alla handlar rationellt, men utifrån egna förutsättningar. Att spela på kasino/köpa lotter kanske är ända sättet att hålla en dröm vid liv, det kanske är värt typ 150kr/månad eller vad fyra-fem trisslotter nu kostar. Smålån och krediter kan man behöva även om man haft buffert, generellt lite “when it rains it pours” kring olyckor och de flesta får problem.

Sen håller jag med om att vid fire så borde man kanske inte ha som plan att behöva jobba igen, då blir det snarare långledighet än fire. Samtidigt så är det ju bara att xyz oavsett vilket problem man står inför, förutsatt att man varit med om det innan och har lösningen redo.

1 gillning

Ja, exakt. Men det är utifrån den upplevda situationen, inte excelkalkylen.

Det är ju därför de tillkom, men de används nog oftare till annat idag.

3 gillningar

Mitt svar var baserat på vad som är statistiskt mest lönsamt. Att det inte är lönsamt att vara fullinvesterad under ett ras är en annan sak, men det är få som har en fungerande kristallkula.

Har man gjort FIRE som jag gjort bör man förstås ha marginaler för att klara ras. Många använder 4% regeln men mitt tänk var snarare att jag ville kunna leva på 4% efter ett ras på 50%, vilket i princip är en 2% regel.

Samtidigt finns det inget som är 100% säkert och det är inte helt ovanligt att folk är lite för rädda att göra FIRE och därför ständigt höjer sitt krav innan de vågar ta det steget. Då är istället risken att livet tar slut långt innan pengarna tar slut. Många får kalla fötter när beslutet väl ska tas och detta kan bli ett problem man inte har förberett sig på, man har bara tänkt på riskerna med en ekonomisk krasch.

Exakt hur stor marginal som är rätt beror på många faktorer, inte minst hur flexibel man är som person när en krasch inträffar. Om man har flexibilitet och kan gå ned på sparlåga under under en krasch tills börsen har återhämtat sig behöver man inte lika höga marginaler som om man saknar flexibilitet. Mitt råd är därför att fundera på den punkten innan FIRE, hur flexibel är jag, hur agerar jag om börsen faller 50%?

Att vara fullinvesterad är alltså det statiskt bästa och det är vad som snabbast ger högre marginaler så att man kan klara den krasch som förr eller senare kommer. Men om den kraschen kommer efter FIRE så måste man fortfarande kunna leva på sina inkomster. För alla som har tjänstepension som kan tas ut från 55 år så blir förstås riskerna mycket lägre om man gör FIRE när man är 50+.

Ja, det framgick. Men du lyfter ju nu också själv alla om och men och har landat på ett konservativ 2%-uttag. Helt okej, men det jag svarade på var just att det självklart är matematiskt mest lönsamt men att man i stunden inte alltid är redo att agera matematiskt, något som du tillstår att du inte ens är redo att göra i förväg iom ditt 2%-uttag.

Med sexton arbetsdagar kvar, uppsägningen inlämnad och a-kassan uppsagd tillåter jag mig att räkna mig dit också, så du behöver inte dra hela Trinitystudien och riskallokeringskursen för mig. :slight_smile:

Meeen, vill du testa att vidga dina vyer lite så se på en fiktiv medlem som jobbar mot att nå FIRE, har koll på Bengens siffror och sedan ser ditt inlägg som låter som “LOL, fast 2 % känns tryggt” så blir det lite dubbla budskap.

Vilka inkomster? Pension? Eller menar du avkastning nu?

1 gillning

Jag ligger även långt under 2% uttag men det är en sådan gräns jag skulle känt mig väldigt trygg med. Eftersom jag har mycket flexibilitet skulle jag vara bekväm med 4% också.

Jag förstår däremot inte vad du menar med att jag “inte alltid är redo att agera matematiskt”, jo det har jag gjort hela livet.

Har du känt av det jag nämnde, några kalla fötter, eller har det känts självklart hela tiden nu när det verkligen ska ske? Jag har en kompis kvar i Sverige som jag planerade FIRE med men han fick i slutet kalla fötter och sköt upp sin FIRE.

Alla måste göra sina egna bedömningar men jag tycker att alla uppmanas att vara försiktiga men det finns en annan sida som också bör lyftas fram. Ett för försiktigt tänk kan leda till att man aldrig kommer till skott och det kan vara ett dåligt livsval. Jag förordar en helhetsbedömning där både de ekonomiska riskerna övervägs men också riskerna att man inte kommer till skott innan man är för gammal och sjuk för att ha någon glädje av pengarna.

Alla inkomster som man kan tänkas ha, men vanligt är förstås tjänstepension som många har och som kan tas ut från 55 år. Kan man leva på den har man förstås det väldigt bra förspänt om man t.ex. gör FIRE vid 50 år.

2 gillningar

Flexibilitet i annat än kapital?

Fast du väljer att bara ta 2 %. Du litar alltså inte på 4%-regeln?

Det känns lugnt, jag har räknat och följt upp siffrorna under så många år inför att det mesta känns lugnt. Sedan vill ju ingen att börsen dyker under sensommaren när sista lönen kommit, men det tar ju 4%-regeln också hänsyn till så det är bara att åka med.

Jag tror det är jättevanligt och skälen folk anger är lika många som avhopparna.

Där är vi överens. Nu har du möjligheten att hålla dig till 2 %. Det är ju toppen, men för någon med mindre medel så måste de ju förlita sig på 4%-regeln om det ska bli aktuellt. Det är detta jag menar med att lita på matematiken.

Fel. Jag kan ta min från 61. Det är väldigt vanligt att FIRE-folk enbart ser sina egna siffror och därmed sin egen sanning. Det är inte allas sanning. :slight_smile:

Så är det såklart. Jag är 50 nu och måste brygga 11 år och så imponerande är inte min tjänstepension att jag vill ta av den i förväg om jag inte måste.

Hursomhelst, att våga dyka ut och göra annat är väl hela poängen. Jag möttes av ett så’nt där hjärndött 40-talistargument av släkt i släkten senast i förrgår. Personen i fråga har varit pensionär i sju år och vet inte vad han ska göra med tiden. Det är tragiskt på så många nivåer…

1 gillning

Flexibilitet genom att inte ha höga fasta kostnader och ett sinne som gör att jag att jag kan anpassa utgifterna efter förutsättningarna.

Nej så är det inte, om mitt kapital inte hade medgett lägre än 4% så skulle jag kört på det. Men om möjligheterna finns är det förstås bra med så mycket marginal som möjligt. Jag kör i praktiken på löjligt låg gräns vilket betyder att jag jobbade för länge. Men jag slutade jobba redan när jag var 39 år och hade betydligt mindre kapital, men började jobba igen efter skilsmässa. Inte av ekonomiska orsaker men eftersom jag behövde landa och göra nya planer samtidigt som jag gillade mitt jobb.

Är du säker på detta, har du verkligen kollat upp det? Jag hade en del tjänstepensioner som angav 62 år som tidigast uttag men en kompis sa till mig att han trodde att det ändå var 55 år. Jag kollade upp och fick då beskedet att det var 55 år som var korrekt. Lita alltså inte på uppgifterna som redovisas, dubbelkolla istället.