Tänker att vi är alldeles i början på inflationen, den kanske går tillbaka och då blir det ett ”förlorat år” men fortsätter inflationen med 8% per år kommer regionanställda knappat nöja sig med 1,5% lönehöjning, till slut har men ju inga pengar alls då. Knappast så att sjuksköterskorna fick 1,5% upp i lön per år under 70 och 80 talet.
Vissa yrkesgrupper, tror inte sjuksköterkor som är väldigt eftertraktade hör dit, kommer inte kompenseras fullt ut. Präster, officerare och lärare var yrken som halkade efter rejält under 70 o 80 talet tex.
Om Fed är så tuffa som den globala eliten tror, DÅ ska jag ändra åsikt om Fed direkt! Jag tror fortfarande Fed kommer att vika ner sig kring oktober månad, efter att ha gjort dina två 50 baspunkters höjningar i mitten av juni och slutet av juli samt en blygsammare på 25 baspunkter i slutet av september, sen kommer dom få ligga kvar på den nivån i början av november och bryter därmed sin långsiktiga plan på att ta sig upp till 3%… Men jag hoppas, att man verkligen sätter stopp för den här galna skuldsitsen världen satt sig i, den är inte bra för någon…
Kom igen! Om bostadspriserna sjunker 15 procent är det bankernas fel också? Nej:
Priserna styrs till den största delen av helt andra faktorer. Räntan bestäms av Riksbanken och amorteringen bestäms av Finansinspektionen. Kvar stt leva på kalkylen har sin grund i Konsumentkreditlagen. Storleken på ränteavdragen och skatten på reavinst bestäms av våra politiker.
Dessutom att banker skapar pengar är ett vinst sagt slarvigt uttryck. Sjunker fastighetspriserna skulle det ju i så fall innebära att bankerna makulerar pengar. Det vill du väl ändå inte påstå.
Då bankerna är det monetära systemet är det rimligen de som är orsaken till om systemet falerar/kraschar och deras ansvarslösa utlåning har väl varit orsaken till finanskrascher om jag förstår saken rätt. Om nu bankerna var adekvat reglerade av myndigheter skulle väl inte dessa krascher ha inträffat tänker jag men deras vilja att låna ut pengar och därmed själva tjäna pengar gick väl lite för långt.
Om du eller jag har t.ex 200 000 kr kan vi bara låna ut 200 000 kr medan en bank av någon konstig anledning tack vare att den har dessa 200 000 kr kan låna ut betydligt mer d.v.s skapa pengar eller i alla fall ettor och nollor på ett bankkonto.
Intressant att läsa hur ni resonerar. Jag ifrågasätter också nationalekonomernas resonomang att inflationen amorterar på lånen.
Högre inflation-> högre räntor → fallande bostandspriser
Frågan är sedan hur mycket bostadspriserna faller. Jag tror att fallen inte kommer vara så stora utan det som händer är att likviditeten minskar när de flesta av oss övervintrar i våra nuvarande bostäder. De som hamnar i en situation där de måste sälja kan åka på en liten smäll. Sedan blir frågan vad löneökningen blir. I Tyskland gick metallfacket ut med ca 8% det skulle kunna hålla uppe bostadspriserna. Men säg att det landar på 3-4%, då tror jag priserna faller och vi med lån alltså inte får någon “gratis amortering”
Att bankernas balansräkningar ökar när inflationen finns är ju en nödvändighet. Om en villa kostade 150 000 kr för 50 år sedan, skulle systemet fallera om inte kapitalmängden ökat.
Att tro att en bank får mer pengar med automatik vid utlåning är en myt. Säg att en person säljer en villa med 85 procentig belåning till en köpare som har 50 procents egen insats, då tillverkas minsann inga nya pengar. Allt som sägs på Youtube behöver inte stämma till 100 procent…
Fast affärsbanker skapar väl pengar hela tiden? De tar in en tillgång (t.ex. pant på en bostad) och sen “skapar” dom motsvarande mängd pengar på lånetagarens konto? I teorin så kan banken väl “skapa” hur mycket pengar dom vill så länge dom uppfyller kapitaltäckningskravet?
Om du faktiskt läser Wikipedia-artikeln så ser du att Sverige inte använder sig av fractional-reserve banking på det sättet som beskrivs där längre. Istället begränsas utlåningen av ett kapitaltäckningskrav. Som jag förstår det så beräknar bankerna hur exponerade dom är i sin “portfölj av tillgångar” - summan av alla tillgångar vägda utifrån deras risk, och sen måste dom ha ett viss mängd kapital (verkar vara 8%) som buffert. Har banken riskfyllda tillgångar, t.ex. aktier, eller säg lån till små företag så ökar exponeringsbeloppet och dom behöver mer fritt kapital, har dom mindre riskfyllda tillgångar som bolån så behövs mindre kapital.
Jag antar att man kan säga att systemet är likt fractional-reserve banking, bara det att man begränsar risken, inte mängden utlånade pengar.
Från Riskbanken självt
“Även bankerna tillför nya pengar till systemet när de ger ut nya lån. Om en bank till exempel beviljar dig ett nytt lån till en bostad får du en skuld på ditt konto hos banken. Samtidigt överförs pengarna som du lånat till säljaren av bostaden, som sätter in pengarna på sitt bankkonto. På så sätt skapar nya lån nya pengar i systemet. På samma sätt minskas mängden bankpengar när kunden betalar tillbaka lånet till banken.”
Från vad jag förstår: sjunkande fastighetspriser påverkar inte penningmängden. Däremot om någon betalar av sitt lån (hur de nu ska lyckas med det utan att någon annan tar ett lån), eller går i personlig konkurs.
Finns ingen automatik i detta. Lånar man ut pengar kan utlåningen gå till amortering, insats till en ny lägenhet eller vad som helst.
Säg att SHB finansierar en helt ny bostadsrättsförening. Pengarna går till entreprenören som har SEB som bank. Inte sjutton har SHB tillverkat några pengar åt sig själv.
Att låna ut pengar innebär inte med automatik att banken får ytterligare pengar till utlåning.
Ingen har påstått att bankerna skapar pengar åt sig själva? Eller har någon det? Skapat pengar i samhället tror jag de flesta menar.
Om jag har 100 miljoner kronor i kontanter, startar en ny bank som får tillstånd ifrån Finansinspektionen, lånar ut 900 miljoner till låg risk så att resterande 100 miljoner uppfyller kapitaltäckningskravet så har jag “skapat” 900 miljoner kronor i samhället.
Okej, men det är en enorm skillnad i praktiken tycker jag. Lån och att “skapa pengar” är i grunden bra för hela samhället om pengarna läggs på bra saker.
Jag håller helt med, men problemet är ju att FED har satt hela systemet ur spel. Bankerna (affärsbankerna - Swedbank, SHB, Nordea etc om vi pratar Sverige) följer bara de spelregler som finns, det är inte deras fel att FED och de andra riksbankerna sysslar med QE och köper upp massa värdepapper ifrån marknaden.
Det jag menar är att grunderna för vårt finansiella system (fiatvalutor, fractional-reserve banking eller kapitaltäckningskrav etc) är riktigt bra, en genialisk mänsklig uppfinning faktiskt. Så länge man begränsar riskerna de finansiella aktörerna får ta (och kanske även vinsterna?). Jag vill bara inte hamna i en folie-hatt diskussion “fiat-pengar är fake”, “guld är det enda rätta” etc.
Att t.ex. affärsbankerna i Sverige gör miljardvinster varje år beror ju delvis på deras monopolställning på marknaden, det är svårt och dyrt att få ett banktillstånd ifrån Finansinspektionen, men har man det så täljer man guld nästan. Finansiell stabilitet och att vi inte vill ha skumma aktörer på den finansiella marknaden är argumenten för, men det skapar också stora vinster för dom som redan är inne i systemet.
Frågan är ju varför centralbankerna måste hålla på med QE.
Jag tror inte heller guldfot är lösningen.
Men jag tycker det är uppenbart att vårat system inte är genialiskt heller (förutom för de som tjänar på det, då)
Pengar som uppstår ur skuld måste ju betalas tillbaka med ränta.
Exempel: 100 kr lånas ut till 10% ränta. 110 kr ska alltså betalas tillbaka.
Men det finns bara 100 kr i ekonomin, alltså är det en matematisk omöjlighet att betala tillbaka lånet utan att ta ett nytt lån. Men det andra lånet i sin tur går ju inte heller betala tillbaka utan att ta ett tredje lån, osv.
Så vårat monetära system leder ju i längden alltid till mer skulder.
Vet ej vad som hade hänt.
Tycker bara det är lite roligt att politikerna försöker skylla inflationen på “Putin”,
och inte nämner att pengatryckandet kanske är en av orsakerna!
