Det är flera faktorer som samverkar, “Putin” är ju en av dessa med koppling till olja och naturgas man inte längre vill köpa från Ryssland, höjda priser då Europas kornbod inte längre kan leverera till flertalet ländet etc. Klimatomställningen och nedrampningen av coronastöd spelar också roll förstås men “Putin” har trots allt ett stort bidrag.
1 gillning
Minskad tillgång är en del av ekvation; ökad penningmängd är den andra sidan av ekvation.
Inflationen ökade innan “Putin”.
1 gillning
Det är väl enklast att skylla allt på Putin. Inte kan väl vi välupplysta individer ha skapat ett dysfuktionellt system?
Känns som det monetära systemet är vår tids “Kejsarens nya kläder”. Kanske ett barn som säger:
" Banken har inga pengar mamma, bara en massa siffror".
Nominellt ja, men inte reellt beroende på hur lånen används. Om ekonomin växer snabbare än skulderna (vilket den borde göra om lånen används på ett produktivt sätt) eller om vi har inflation (och ej rörlig ränta) så kommer skuldbördan minska över tid. Vi blir fattigare nominellt (siffrorna på lånen ökar), men rikare i praktiken.
Skultsättningen kommer alltid att öka nominellt, så siffran på klockan är helt irrelevant om man inte har ekonomins storlek att jämföra den med. Skuld/GDP är ett bättre mått, som dock också ökat kraftigt de senaste decenierna. Men det är en mycket intressantare diskussion än “Skuld ökar nominellt!”.
Jag hoppas du inte får en chock då om jag berättar för dig att alla former av pengar bara är “en massa siffror”, alltså i grunden en gemensam mental konstruktion. Oavsett om dom är på papper, i en dator eller i form av en glansig metall.
För att citera mig själv ifrån en annan tråd på samma tema: Pengar är bara ett poängsystem för att hålla räkning på vilka tillgångar och skulder olika aktörer i samhället har.
2 gillningar
Nja. Den extrapoleringen känns kanske lite väl häftig.
100 miljoner ger en miljard. I förlängningen ger denna miljard 10 miljarder som i sin tur ger 100 miljarder som ger 1 biljon osv.
Under mina år i bank har jag medverkat till att låna ut långt över en miljard kr. Jag har svårt att hänga med på att denna miljard skulle ha genererat dessa gigantiska summor. Men du har kanske andra erfarenheter?
1 gillning
Ja, så ser det ut. Poängen är att det inte är en oundviklig konsekvens av lån, utan ett tecken på att det är lätt att skjuta kostnader på framtiden om man kan. Sverige ligger dock bara på 22% vilket man kanske ska vara glad över.
Kapitaltäckningskravet baseras på eget kapital, inte inlånat kapital. 100 miljoner i eget kapital ger i teorin 900 miljoner i utlåning om kapitaltäckningskravet är 10%. För att få låna ut mer för Finansinspektionen så behöver banken stoppa in mer eget kapital ifrån t.ex vinst eller nyemission.
Som jag förstår det så kan bankerna skapa hur mycket pengar (och motsvarande skulder) de vill inom sitt eget banksystem, upp till kapitaltäckningskravet. Så länge alla transaktioner sker inom samma bank så blir det inga problem eftersom nettot av alla transaktioner inom samma bank är noll. Det är först om pengarna lämnar banken som lånen behöver finansieras. Kortsiktigt genom att nettot av inlåning och utlåning kvittas genom lån ifrån andra banker via STIBOR eller ifrån Riksbanken via RIX, långsiktigt via skapande av obligationer som säljs på den öppna marknaden till t.ex. pensionsfonder.
2 gillningar
Jag har jobbat i bank i 45 år. En sak vet jag. Vad som är rätt i teorin behöver inte stämma i praktiken.
Om jag lånade ut 2 miljoner till bonde som importerade en skördetröska från England så minskade bankens utlåningskapacitet med 2 miljoner. Den steg inte med 18 miljoner.
4 gillningar
Jag håller helt med dig här, säger ingenting annat. Om banken lånar ut 2 miljoner så minskar utlåningskapaciteten med 2 miljoner.
För att kanske försöka reda ut missförståndet: När jag säger eget kapital så menar jag bankens egna kapital i balansräkningen, alltså tillgångar minus skulder. Det måste finnas en viss mängd ”substans” i banken för att täcka eventuella kreditförluster, vilket om jag läser rätt ska vara minst 8% av det riskvägda utlånade kapitalet.
Det kanske är detta som behövs för klimatet? Om “folk” inte har råd att konsumera flygresor till Tahiland, nya kök fast det gamla är helt funktionellt, fika ute var och varannan dag etc så är det skonsammare för miljö och klimat. Det innebär att ett antal människor blir arbetslösa, särskilt i storstäderna, och de får då lov att ta anställning i skola, vård och omsorg eller flytta till industrierna i norr som skriker efter arbetskraft. Mindre lyx men mer hållbarhet. Och inte nödvändigtvis mindre “lycka”.
5 gillningar
Hur kapitaltäckningen beräknas är , vad jag förstår, oerhört krångligt. Förr i världen var det enklare. Banken behövde 0 procent i Eget Kapital om man lånade ut till annan bank, 4 procent om man lånade ut till bostadshus och 8 procent om man lånade ut till något annat.
Nu har man ett betydligt mera krångligt system. Principen är dock densamma. Ju mera riskfylld utlåning, desto mer Eget Kapital behöver banken ha.
2 gillningar
Ja, det händer väl säkert. Men tror du alla vill jobba inom vården, skolan eller omsorg? Det krävs oftast utbildning. Jag hade gärna vart lärare, men jag vet också att jag behöver ha en utbildning till det.
Flytta norröver och lämna all sin familj för industrijobb som sannolikt kommer automatiseras? Nja.
Jag jobbar själv inom IT och automation och jag är fortfarande helt chockad hur mycket manuella jobb det finns, som med en relativt blygsamt automatiseringsinsats hade vart bye bye.
Det som behövs är elektroingenjörer, automationestekniker, IT-drift, nätverkstekniker, IT-säkerhet, programmerare, och inte någon som står på en löpande lina och monterar batterier.
Men, återigen, så håller jag med dig. Det är bara bra om folk slutar med “överkonsumption”, men detta kan väl återigen mynna ut i en lågkonjuktur.
Jag tycker det finns mycket låtsasjobb, som jag hoppas ryker fortfarande än kvickt när företagen kommer behöva spara. Det kanske låter kallt, men det är återigen den verkligheten vi står inför.
Jo, en hel del arbeten kräver förstås utbildning, och alla är t ex inte lämpliga för arbeten med människor. Det går förstås, tyvärr, inte över en natt att vända arbetsmarknaden. Men jag tänker att om attityden i samhället blir lite kärvare, att du behöver skaffa dig utbildning för att få ett jobb, att det inte går att glassa runt tills man fyller 30 innan man vet vad man vill bli, så kanske fler ungdomar väljer smartare. T ex att fler går de praktiska programmen på gymnasiet som faktiskt leder till säkra jobb. Eller går en 1-2 årig postgymnasialutbildning till de tekniska yrken du räknar upp. Och kanske tom accepterar att man behöver flytta på sig inom landet dit där arbeten finns. Och tar med sig familjen om man hunnit skaffa en sådan. Billigare boenden är det i norr också, även om priserna de senaste åren stigit även där.
Lärare behövs ju in massor! Vad är det som hindrar dig? Du kanske kan bygga på din utbildning?
Det lite ironiska är att jag inte har råd att läsa 3 år på Högskolan för att bli lärare, när elpriser, mat, bostadspriser, drivmedelspriser har gått upp.
Min tanke var att studera i år, men det får bli längre fram, då jag helt enkelt inte har utrymme för det längre.
Så tanken att man ska kunna byta jobb och studera utan inkomst (förutom CSN), kommer nog göra att många stannar kvar där man är.
Dessutom så får jag väl ut förmodligen det dubbla, netto, med mitt nuvarande arbete mot att vara lärare. Kanske i framtiden när prisbilden har stabiliserat sig kanske jag överväger det, men har i runda slängar ut 40tkr nu, med nytt jouravtal som skrevs förra veckan, vilket enligt mig, är väldigt bra, så fick helt enkelt enormt bra morot för att stanna kvar (har 52000 kr brutto som grundlön).
Tanken är nu att amortera som en galning tills jag är under 50% belåning, vilket jag räknar med tar ungefär 8 månader (behöver 155tkr och kan spara 20tkr per månad, kanske mer).
Så läraryrket kommer nog aldrig hända, tyvärr. Även polis är jag väldigt intresserad av att bli, men återigen, alldeles för högra kostnader på allt det dagliga för att jag skulle ha råd med det.
Vet inte vad en polis tjänar, men en aspirant kanske har 20tkr netto? Hyreslägenhet här jag bor går på 10tkr/mån, sedan mat, el, bredband etc. så går det ± 0 kr. Och då har man studerat 2 år.
Albanisering som jag brukar kalla det.
Jag har aldrig varit i Albanien. Har du? Har för mig att det landet genomgått ganska stor förändring på senare år, men vet egentligen inte? Hur är det, berätta!
Ja det är verkligen sorgligt att de viktiga yrkena, som polis, lärare och undersköterska mfl, inte har en lön som lönar sig. Men det kanske är något för alla som är/blir ekonomiskt oberoende: Grattis, ni har nu råd att utbilda er till och jobba i dessa viktiga samhällsbärande jobben där ni kan känna att ni gör något meningsfullt 
3 gillningar
Jag var där som hastigast 2007, men har ingen djupare egen erfarenhet nej, särskilt inte efter 2007.
Man körde norrut genom Grekland och de gröna kullarna blev grå och det kändes i allmänhet som man närmade sig Mordor.
Albanien har 2022 11% BNP/capita av Sverige enligt IMF/Wikipedia.
Albanien har 7e lägst HDI index i Europa, Sverige 8 högst.
Albanien har klättrat från 5.91 till 6.11 (“flawed democracy”) i democracy index från 2006 till 2021. En förbättring, men inte så stor.
Man fick lära sig under covid vilka var de samhällsviktiga jobben. Dålig korrelation med lön.
3 gillningar
Poliser och lärare tjänar över medel. Tycker inte det är något särskilt konstigt med deras löner faktiskt.
1 gillning