Om man kollar på livslön så förlorar man på att utbilda sig till lärare.
1 gillning
Jämfört med vad snittet som gått sam tjänat. Så vad har de utbildat sig till?
En lärare tjänar nog rätt bra jämfört med en obehörig lärare eller ett tidningsbud.
Jämnfört med de som har gått samhällsprogrammet samt inte gått vidare med högre studier.
1 gillning
Är detta baserat på 55:or som nyss gått i pension, eller en massa antaganden?
Baserad på SCB-statistik för 2018.
Genomsnittlig livslön efter skatt
Visar den samlade lönen över livet mellan 19 och 85 års ålder för respektive utbildningsgrupp. I beräkningen av livslön räknar vi in månadslöner, arbetslöshetsrisk, studietid, studiemedel, skatter och pensioner. Studiebidrag och studielån räknas som inkomst under studietiden, men återbetalningen av lånet har dragits av från nettolönen under amorteringstiden. I pensionen ingår både den allmänna pensionen från staten samt den kollektivavtalade tjänstepensionen.
Rapporten finns nedan,
https://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2020_lonar-sig-hogre-utbildning.pdf
Spännande, tack för den statistiken! Gissar att de som går praktiska gymnasieprogram typ bygg, energi eller VVS ligger bra till när det gäller livslön så som arbetsmarknaden ser ut i dag.
Men så finns det ju andra värden än pengar i att arbeta också. Träffade en ekonom som sa att han aldrig fått så mycket uppskattning i sitt ekonom-jobb som han fick när han under studietiden jobbade extra med att spola avlopp och hade jourtjänst en julhelg…
3 gillningar
“förutsättningar och antaganden”…
Är det här inte sjukt tragisk läsning?
Jag hittade också en jämförelse mellan länder i världen, Sverige ligger näst sist. Snittet i OECD är 50% högre lön med högskoleutbildning, Sverige ligger på 22%, jag gissar att det är före skatt som avses.
Denna formuleringen var intressant under Förutsättningar och antaganden:
Högre löner för akademiker skulle alltså, till viss del, kunna bero på andra saker än längre utbildning. Inom forskningen är det framför allt två faktorer som brukar lyftas fram i det sammanhanget; skillnader i familjebakgrund och i förmåga. Sambandet mellan olika individers utbildningsnivåer och deras föräldrars utbildningsnivå, yrke, inkomst etcetera är väl dokumenterat. Skillnader i förmåga kan illustreras med det faktum att platserna på högskolan, i princip, fylls med de sökande som har de högsta gymnasiebetygen.
Jag läser det som att det kan vara så att en avklarad högskoleutbildning bara är indikation på en högre förmåga, och att den är den högre förmågan som ger högre lön, inte utbildningen i sig. Med andra ord så kanske det inte lönar sig alls att utbilda sig om man redan har förmågan.
Inte konstigt. Att kräva en viss utbildning för ett jobb är ibland ett slött sätt säkerställa kandidaten har förmågan.
Utbildning, förmåga och lön. Kan det vara så de långtidsutbildade med dålig lön saknar både förmågan skaffa ett välbetalt jobb utan utbildning och förmågan att ta sig in på en utbildning som ger ett välbetalt jobb. Eller helt enkelt plöjt ner tid på en mer hobbybetonad utbildning.
Jag har svårt se varför utbildning automatiskt skulle ge högre lön, varken av marknadsekonomiska skäl eller rättviseskäl.
1 gillning
Det här konsekvensen av Socialdemokratisk politik. På Olof Palmes tid diskuterade man de höga akademikerlönerna som ett problem som han ansåg att man skulle “utbilda bort”. Alltså utbilda fler akademiker och därmed ökar konkurrensen och lönerna sänks. Det är inte långsökt att Sverige trots allt har en väldigt hög andel akademiker jämfört med många andra länder i OECD.
Det lär vara flera faktorer som samverkar och din graf visar ju trots allt att Sverige ligger på övre halvan vad gäller hög utbildningsnivå så det kan vara en delförklaring.
Off topic men men. Håller med om ovan kring förmåga kontra diplom.
Har alltid undrat över hur många föräldrar som pressar ihjäl sina barn att studera teori på högre skolor bara för att själva känna statusen av att kommentera detta.
Hör man då inte till de 1% med kontakter inom rätt säte kan startlönen vara överraskande låg, speciellt om förmågan är låg och än värre om densamme inte besitter försäljningskunskaper.
Man kan dock inte tala emot statistiken om att livstidslönen för en högutbildad akademiker är väsentligt högre.
Detta baseras ju dock endast på faktan om valet kring ”rätt” utbildning och att man ”själv valt detta och älskar det man gör”.
Frågan blir då vad alternativet hade varit om bara det förstnämnda- eller i värsta fall ingetdera skulle bli uppfyllt.
Jag förstår varför det här blev otydligt. Det jag jämför med här är vem som vinner och förlorar jämfört med samma BNP-utveckling fast med lägre inflation.
Leder den högre inflationen till lägre tillväxt blir det sämre för de flesta i längden.
Den som har bolån har ju också en bostad och går den ner i värde så förlorar man så klart på det. Minskar reallönen - vilket de lär göra åtminstone tillfälligt - förlorar man på det.
Jag la just till ett avsnitt i slutet av artikeln som försöker förtydliga lite iaf. Blir inte helt perfekt när man lappar och lagar i efterhand, men det var iaf ett försök.
2 gillningar
De gjorde en update idag, längst ner på den artikeln. vilket prata lite om helhetsbilden
oj, nu va jag 5 min efter Andreas 
1 gillning
Filmen “Vad är pengar” på Riksbankens hemsida kanske kan förklara mitt resonemang.
Bostadspriser har inget med byggkostnader att göra. Bostadspriserna beror av kostnaden på finansiering, alltså räntekostnaderna för ett lån.
2 gillningar
Hur tänker du nu? Eftersom jag har jobbat med finansierg av nyproduktion av bostäder i 40 år, så tillåter jag mig att ha en annan åsikt.
Tänker du på samma sätt, när det gäller exempelvis köp av en bil? Det eventuella lånet på bilen är allt som betyder något. Bilens skick finesser, bränsleförbrukning saknar alltså betydelse.
När jag köper min nästa bostad, som kommer att vara mindre än den jag har idag, så kommer jag förhoppningsvis inte att behöva något lån. Läge, skick, elförbrukning, underhållsbehov och månadsavgift har däremot en avgörande betydelse
Ja, ökar inflationen så ökar mängden pengar i systemet, det är inget konstigt med detta. Eftersom en villa kostade 100 000 för 60 år sedan och 3 miljoner idag så måste penningmängden öka.
En enskild bank kan ändå inte låna ut pengar hur som helst, vilket jag har försökt att förklara i tråden.
Priset på bostäder sätts av priset på de pengar som används för att betala för dem, dvs räntekostnaden för lån.
Du menar alltså att alternativkostnaden, dvs hyran för motsvarande bostad inte spelar någon som helst roll. Jag tror inte att alla håller med dig…