Inflationsmålet och riksbankens/Feds agerande

Prisbasbeloppet höjs till 59 600kr. Brytpukten på statlig skatt på 56 500kr

2 gillningar

Man är galet trött på Trumps krig i Mellanöstern, vad skulle han där o röra..

2 gillningar

USA stödköpte JPY och sålde EUR häromdagen, ett, som jag förstår det, ganska ovanligt grepp för att värdet på amerikanska treasuries inte ska falla alltför kraftigt/snabbt. Hur allvarligt är det och kommer det att få några konsekvenser för världsekonomin? Jag har gjort mig av med alla amerikanska och japanska statsobligationer tidigare under året. Är EUR nästa valuta att “falla”? Finns det några statsobligationer som är “bättre” att äga än andra i det här läget?

image

Danskebank: Sänkt bensinskatt pressar svensk inflation

Danske Bank räknar med att KPIF-inflationen i Sverige sjunker till 0,6 procent i juli från ett år tidigare, medan KPIF exklusive energi väntas uppgå till 0,4 procent och KPI till 0,1 procent.

2 gillningar

Kanske RB kan tänka sänka räntan?

Källa: Inflationen föll kraftigt i juli | SVT Nyheter

Snabb-KPI för Juli: KPI 0,2% KPIF 0,7% KPIF-XE 0,6%

2 gillningar

Tillfällig sänkning på bränsle, mat och kollektivtrafik.
RB lär sitta still tillsvidare.

3 gillningar

Rätt. RB måste vänta och se om några av de tre (eller alla) ska bli permanent

1 gillning

Sänkte man även skatten på bränsle, mat och kollektivtrafik under inflations åren 2022-2023? Om inte, varför?

1 gillning

För att det då var en regering som inkluderade MP, vilka inte på villkors vis kan tänka sig sänkt skatt på bränsle utan helst ser att den kostar 35-40:- litern eller ännu mer. Samt dessutom VP som generellt förordar högre skatter på allt, oavsett vad det gäller.

3 gillningar

Jag tänker lite tvärtom, är det verkligen en bra resursanvändning att nu sänka alla dessa tre så att vi nästan får deflation? Jag hade hellre röstat på mer riktade stöd till de som verkligen behöver det (även om det skulle innebära högre priser för mig personligen).

För mig ter det sig som bra resursanvändning då det gäller områden som berör även de som behöver det mest. Dvs mat och kollektivtrafik.

Bränslet kanske man kan diskutera, men även folk i glesbygd som inte har tillgång till något överflöd av kollektivtrafik att välja på kan ju behöva ta sig mellan punkt A och B och gagnas därmed av sänkt skatt på bränsle.

3 gillningar

Sänkningarna av dessa är tänkta stimulanser av en sval ekonomi som man försöker få fart på genom att ge intrycket av att man har mer pengar i plånboken.

2022 var ekonomin överhettad och då vore det dumt att stimulera ekonomin mer, istället höjde riksbanken räntorna för att dämpa folks köplustar.

1 gillning

Mat, el, bränsle och kollektivtrafikbiljetter är grundläggande behov för att överleva. Alla måste ha råd med detta. Billig mat, el, bränsle och kollektivtrafikbiljetter gynnar framför allt de fattiga eller de med små marginaler. Oavsett vem som vinner valet tycker jag att det måste behålla låg skatt på mat, el, bränsle och kollektivtrafikbiljetter.

Såklart är detta min personlig åsikt :slight_smile:

2 gillningar

Det jag är tveksam till är inte att det finns personer som blir hjälpta, utan att vissa som egentligen inte behöver det (t ex jag) kan bli hjälpta “för mycket” samtidigt som andra som verkligen behöver det kan bli hjälpta “för lite”.

1 gillning

Menar du att folk måste visa sin årsinkomst när de köper mat, tågbiljetter, betalar elräkningen eller tankar bilen, och att endast de som ligger under en viss inkomstgräns ska få respektive skattesänkningar? Det låter rimligt för mig, men genomförandet kan bli ett riktigt krångel.

Tjaaa… det är ju svårt att arrangera en selektiv sänkning på mat, el, kollektivtrafik, bränsle osv. Tiderna med matkuponger i butik för behövande är vi väl förbi hoppas jag. Men vill vi göra selektiva insatser inom dessa områden då behöver ju vissa människor selekteras ut och därmed riskera stigmatisering.

Jag tror inte på den varianten och jag tror dessutom att det vore kontraproduktivt att undanta alla med medel/höga inkomster från den typen av skattelättnader, dvs om vi vill behålla skattemoral och beredvillighet att fortsätta betala skatt bland hela befolkningen.

Även de som bidrar med flest skattekronor, dvs medelinkomsttagare (till antalet) och höginkomsttagare (procentuellt per individ) behöver få något tillbaka för sin inbetalda skatt. Annars riskerar viljan att bidra till statens skatteintäkter progressivt att bli lägre. Något som verkligen inte skulle gagna de som är beroende av samhällets transfereringssystem.

5 gillningar

Administrationen som behövs för att hantera vem som behöver vad och hur mycket är inte gratis.
Tycker det är en utmärkt åtgärd som de gjort.

1 gillning