Kanske fel trål, men chansar med en fråga:
Vad är fördelen med DNB:s globalfond jämfört med LF:s?
Om du inte litar på Kinas marknad, men resten av världen gör det så pass mycket att den investerbara globala marknaden viktar upp den till att bli större än USA, så har du troligtvis fel i risk-reward hänseende. Detsamma gäller en Kines idag som inte investerar enligt marknadsvikt.
Globala investerare bryr sig inte ett jota om vart pengarna kommer ifrån, risken med stor vikt mot USA-bolag får man betalt för.
(Obs, jag tänker 100% macro-ekonomiskt, är inte intresserad av detaljer eller politik)
Att förstå exakt vilka bolag som ingår och varför är nog lika svårt ja, men tycker fortfarande min poäng håller, jag tycker det är enklare att förstå och äga fonder med minimal screening än dom med kraftig screening.
Ja, Avanza zero är ett ypperligt exempel. Väldigt enkel att förstå, handla och äga, men med låg grad av bredd. Därav detta förslag på poängsättning:
Gör enkelheten i Avanza Zero att den är enklare att behålla jämfört med till exempel Nordnet Sverige Index? Personligen skulle jag ha lättare att behålla Nordnet fonden för att den är bredare och mindre koncentrerad, trots ESG. Om den är enkel att förstå eller inte skulle inte göra någon skillnad för mig.
Däremot om vi tar till exempel Lysa, som jag aldrig investerat i och som är väldigt bred så skulle jag tveka. Men det har mest att göra med att jag inte litar på Lysa eftersom jag inte investerat i det förut. Men Lysa antar jag skulle komma ganska långt ner i “enkelhet” eftersom det är ganska svårt att inse vad man investerar i?
Tycker att Avanza Zero är betydligt enklare att förstå hur den är konstruerad än Nordnet Sverige ( då den följer ett index som är kraftigt ESG screenat: OMX Stockholm Benchmark ESG Responsible Index (OMXSBESG)). För mig skulle dom vara ungefär lika svåra att hålla över tid tror jag, även om nog personligen hellre hade valt Avanza Zero då den är enklare att förstå, och sen bara kompletterat med en småbolagsfond om jag velat ha mid/small exponeringen.
Men du har en poäng att bredd kanske borde vara en parameter att utvärdera på även i kategorin “enkelhet, att hålla över tid”.
Håller med, tycker själv det är svårt att hålla Lysa då man lägger valet av fonder i händerna på en mellanhand, men det enkelt att köpa för nybörjare (instegströskeln än låg och valmöjligheterna begränsade), och ändå relativt enkelt att förstå hur deras filosofi är. Hade kanske gett dom kanske 3,5/5 i enkelhet.
Ja, nu börjar vi närma oss vad som är värdefullt. Men hur ska du kunna avgöra detta på ett objektivt sätt och ge den en siffra? Jan hade säkert gett Lysa en 5:a, medan jag hade kanske gett den 3-3,5.
Avgift är lätt att objektivt bedöma och sätta en siffra på.
Bredd kan vara lite småsvår också, men kan nog gå om man definierar vad man menar:
- Fler antal (aktie)-innehav → högre siffra?
- Lägre procent i de största innehaven → högre siffra (denna talar till viss del emot marknadsvikt men är för mig en av de viktigaste faktorerna)?
- Mera marknadsviktad → högre siffra?
- Exkluderar så få brancher/länder som möjligt → högre siffra?
- Fler olika valutor och jämnare fördelning mellan valutorna → högre siffra (denna talar i viss mån emot marknadsvikt)?
Jadu, jag har nog inga färdiga svar här, är som sagt bara ett embryo till poängsättningssystem för fonder jag tagit fram.
Just kring enkelhet så tror jag kanske man behöver dela upp kategorin i undergrupper som bedöms separat. Tex:
Hur enkel är den att handla (hur många mäklar den, etf/mutual?)
Hur enkel är den att förstå (minimalt med screening, marknadsvikt, transperent indexleverantör, osv)
Hur enkel är den att hålla över tid? (ingen fond-i-fond lösning, stabil förvaltare som inte byter inriktning ofta, bredd?)
Bara tankar, går säkert att förfina..
Mer marknadsvikt räcker ju för att förklara samtliga punkter. Antal bolag är ju en metod för att få rätt marknadsvikt, problemet med hög procent på de stora innehaven är ju pga brist på marknadsvikt/antalet bolag, exkluderar du mindre hamnar du närmare marknadsvikt
2 gillningar
Ok, om vi jämför exemplet ovan Avanza Zero med Nordnet Sverige index. Vilken är mest marknadsviktad? Dnb global indeks (mindre ESG) med Storebrand Global All Countries (tar med EM men har ESG)? Om vi jämför en fond som likaviktar och har 5000 innehav med lika mycket i varje innehav jämfört med Avanza Global, vilken är “bredare”?
Frågan är om det går att göra tillräckligt enkelt för att använda kriteriet som poängsättning alls?
Det blir ju väldigt svårt att jämföra äpplen med päron..
Men med Avanza Zero mot Nordnet Sverige är det väl inte så svårt. Man får bara ta ut innehaven och jämföra avvikelsen med OMXSPI
Det vore intressant att se tips på Global indexfonder med låg avgfit som inte är 50-75% viktade mot USA med tanke på att MAG 7 står för över 30% av innehållet i S&P 500 och bara Nvidia 7-10%.
Det känns som att risken har ökat ganska mycket i fonder som har den allokeringen mot USA.
Ex. Länsförsäkringar Global - 75% USA, Tech 33%
Jag tänkte också så (och fortfarande lite grann). Men vilken risk är det egentligen som har ökat? Risken mot Usa och Tech som du skriver. Men är det en risk som ökat eller koncentrationen? Hade du hellre velat ha 10 % i säg 10 st olika sektorer ungefär lika viktat. Energi, mat, finans, tech etc. Det hade väl underpresterat jmf med marknadsvikt. Grejen med marknadsvikt är väl att den tar hand om just det som är starkt och pekar uppåt och skalar av gamla tekniker. som häst och vagn, ångpannor etc. som inte levererar. Marknadsvikten är nästan agnostisk(-ESG) och den samlade övertygelsen om vad allt är värt riskjusterat.
Jag tänker nog kanske mer på att en Globalfond ska vara Bred och global, men om den har 75% av innehavet i USA med 7 dominerande bolag t.ex så känns den inte så Global och bred längre.
Känner lite att risken ökar med koncentrationen och hypen inom AI såklart.
Om det t.ex visar sig att Mag 7 och de bolag som är dominanta inom AI , har bra siffror på papperet, som leder till skyhöga värderingar, bara för att de slussar pengarna cirkulärt mellan varandra, så ökar risken för en rätt så tung sättning, om värderingarna är uppblåsta, t.ex Nvidia. Hela finansvärlden höll ju i princip andan när deras rapport kom i förra veckan.
Hade koncentrationen varit mindre på dessa 7 så hade en eventuell sättning eller “krasch” inom tech inte känns lika mycket.
Jag är ingen ekonom eller analytiker så jag svamlar nog kanske mest 
1 gillning
Gör man som jag föreslog i Inför bästa fonderna 2026 | Vilka aktiefonder tycker vi i communityn är bäst? - Nr 20 av havsekorre så kan man räkna ut ett svar på alla dessa frågor. Sverigefonderna hamnar en bit under 1 % marknadsvikt (AZ rimligtvis lägre än den andra), AG gissar jag hamnar kring 50 %, och den likaviktade räknade jag ut hamnar på 27 % (klart högre än jag skulle ha gissat) – under antagandet att SPYI får representera marknadsvikt.
1 gillning
Du menar globala bolag som är börsnoterade i USA?
Hur många av jättarna i toppen använder du dagligen eller ofta?
1 gillning
Jag har missat att man kan köpa denna, var då?
Det är en amerikansk ETF vad jag vet så vi kan inte köpa den. Dock så går det kanske om man är klassad som professionell.
Vad jag har förstått ska det vara möjligt att köpa den genom att använda köpoptioner. EU förbjuder tydligen direkta köp av fonden men inte köp av optioner eller bruk av de optionerna. Dock har jag hört att det ska finnas en risk att man råkar ut för USA-arvsskatt om man äger fonder baserade i USA.
Jag kör Nordnet för att handla den. Var smidigt att klassificera sig som professionell där. Tyvärr kan ju inte alla göra det, men det finns planer på att göra det lättare att kvalificera sig från 2027.
1 gillning
Tänker att det borde vara möjligt att få till om man lägger lite eftertanke bakom, det kluriga kanske är att få till den så det funkar för den breda massan. Vad olika investerare tycker är enkelt eller svårt kan ju skilja sig åt. För mig är till exempel Amundi All Country World ETF (WEBN) enklare än Lysa, men är säkert många som inte håller med mig där.