Har jag tänkt rätt nedan, baserat på en Stockholmare med 50 kkr i bruttolön, månader med 22 utbetalningsdagar och avrundat till närmaste hundralapp.
Försöker som sagt räkna om det till ersättning per månad för att lättare kunna jämföra mot inkomst idag och ett eventuellt inkomstbortfall under X antal månader.
Jag betalar enbart för Unionens a-kassa (normalt 110 men just nu är det 170 vilket är i mina ögon lite konstigt, genrellt sett så är inte kontorsarbetare speciellt drabbade…).
Hur ser det ut när man jämför med andra a-kassor och inkomst försäkringar? Skiljer det sig mycket? Kan väll egentligen byta till den billigaste, det spelar väl ingen roll om man inte är intresserad av andra förmåner som fackförbundet erbjuder? Vision kostar ju 135Kr t ex.
Sen när jag använder Unionens inkomstförsäkrings kalkylator skulle jag i dagsläget bara få 2500Kr mer i månaden de första 100 dagarna vilket knappast är värt det för mig. För SI är det 3600Kr vilket är ungefär lika illa. 
Är inte helt säker hur det funkar om man är medlem i “fel” a-kassa, d.v.s. en som inte har samma avtalsområde som man jobbar i/som.
A-kassan fungerar oavsett vilken du har. Däremot så kan inkomstförsäkringens villkor kräva att du tillhör en viss a-kassa.
https://www.sverigesakassor.se/for-arbetssokande/hitta-din-akassa/
Verkar variera mellan a-kassor.
Jag har inte kollräknat, men jag tror du tänkt rätt. Däremot blev det nog inte helt rätt i månad 13 & 14. Det borde bli en “specialmånad” här på samma sätt som du gjort i månad 7. 300 dagar är ju 13,6 månader.
När jag läste in mig på hur A-kassorna fungerade innan jul, fick jag intrycket att alla A-kassor har samma avgift och villkor (typ 110 (140)kr/månad). Detta beroende på att de är statligt reglerade på något sätt. Däremot är de nödvändigtvis inte öppna för alla. Men nu känner jag mig inte lika säker tack vare @MSbgh:s inlägg.
Men vill man vara med i en A-kassa utan att vara med i ett fackförbund eller annan intresseorganisation kan man gå med i alfa-kassan.
Inkomstförsäkringarna kan däremot variera avsevärt. Däremot kan de vad jag förstår aldrig ersätta mer än 80% av lönen.
Är delad förvirring dubbel förvirring? 
För att vara med i AEA behöver man inte vara med i ett fack. Däremot behöver man ju ha en viss andel högskolepoäng eller vara aktiv student när man går med.
Har själv varit med i SIF/Unionen sedan jag var tonåring. Har dock haft glädje av deras studiestöd i perioder i livet. Kompenserar inte för alla avgifterna dock kanske. Har aldrig haft hjälp av facket personligen. Fick dock ersättning från inkomstförsäkringen när jag fick starta eget bidrag när konsultbolaget jag arbetade åt lade ner på min ort och jag startade eget.
Finns det längre någon a-kassa som kräver medlemskap i ett fackförbund?
Jag trodde att fack och a-kassa åtminstone på pappret var separerade nu för tiden.
Men poängen är väl att man måste vara med i facket för att få en inkomstförsäkring. Fast det kanske finns fristående såna försäkringar?
När avgifterna börjades att höjas i höstas blev jag ganska förvånad, uppenbarligen har jag haft en naiv bild av vad “A-kassorna” är för något. Jag hade någon bild av att det var olika privata stiftelser som samlade in pengar från sina medlemmar, förvaltade dem och betalade ut till medlemmar om det var så att de gick arbetslösa. Men helt plötsligt blev det en politiskfråga och regeringen tog massa beslut och avgifterna höjdes.
Det resulterade i att jag tog mig en funderare kopplat till mitt “humankapital” och nuvarande arbetssituation och att jag gick ur både facket och A-kassan. Delvis också efter att ha varit på Sveriges Ingenjörers årsstämma, och var inte så imponerad av att vi var ca 20-30 pers av ca 2000 medlemmar i regionen, samtidigt som man lovordade att vi hade blivit många fler under året (2020).
Är det någon som skulle kunna förklara hur Facken, A-kassorna, och staten hänger ihop gällande detta? Hur fungerar detta? Vart går inbetalningarna? Finns det pengar på ett konto? Eller är det som med inkomstpensionen?
Som jag förstått det (kanske fel?) är det väldigt stor andel av A-kassans kostnader =utbetalningar som kommer från skattemedel/staten.
Väldigt lite kommer från den peng som inbetalas av medlemmarna, <10% är en siffra jag sett.
Tydligen så består A-kassans “intäkter” av tre delar:
Tydligen har staten gått plus på a-kassorna de senaste åren, närmare 166 miljarder kr in i statskassan för perioden 2007-2018. De har med andra ord inte lagts på hög för en regnig dag, utan använts till att finansiera statsapparaten.
Referenser:
https://www.iaf.se/Tre_ersattningssystem/sa-finansieras-arbetsloshetsforsakringen/
Låter som att det är vettigare att strunta i försäkringen och öka sin personliga buffert istället bara.
Exakt så gjorde jag nyligen. Gick ur sveriges ingenjörer. Dock kvar i A-kassan.
Gick över till SRAT. Sveriges ingenjörer är under all kritik.
Är det något tak på a-kassan? Är inkomstförsäkringen ett komplement till a-kassan om man tjänar mer än tex 40 tusen?
Ja, så här skriver Unionen:
Om du blir arbetslös och är med i en svensk a-kassa kan du få arbetslöshetsersättning, men aldrig mer än 80% av ersättningstaket i arbetslöshetsförsäkringen. Ersättningstaket är 33 000 kr/mån under de 100 första ersättningsdagarna och 27 500 kr/mån från dag 101.
Allt du tjänar över takgränsen är pengar som a-kassan inte ersätter – men som medlem i Unionen kan du få ett extra tillskott genom vår inkomstförsäkring så att du totalt får behålla upp till 80% av din tidigare inkomst.
Det är utifrån a-kassans uträkning av din ersättningsgrundande inkomst du sedan får ersättning från inkomstförsäkringen.
Du kan - utöver den inkomstförsäkring som ingår i medlemskapet - välja att teckna en tilläggsförsäkring för 50 kr/mån som gör att du kan få ersättning i upp till 200 dagar, ca 9 mån.
