Hej!
Jag forskar i gränslandet i kognitionsvetenskap, psykologi och socialt arbete, men är väldigt intresserad av privatekonomi och ekonomisk beslutsfattande. Varning för långt inlägg.
I denna diskussion vill jag ha lite hjälp med motsatsen till rika tillsammans, dvs hur man ensam kan genomföra kapitalt massmord på sin egen ekonomi nämligen spelberoende. Att folk tycker om att köpa lotter är välbekant sedan länge, och det smartaste ekonomiska beteendet (men kanske inte det mest moraliska) är väl att investera i aktier hos spelbolagen. (Hur moral och investering hör ihop är en annan diskussion…)
Frågan är hur man ska få folk att sluta fatta, vad jag uppfattar som en av de minst, statistiskt sett, lyckade ekonomiska besluten.
Jag har en idé som går ut på att applicera prisinformationslagen på allehanda lotterier. Oavsett vad det är för lotteri så finns ett förväntat värde (FV). För att exemplifiera:
-
Om jag vill sälja en lott till dig med 1% chans att vinna 100 kr, vad tycker du att en lott ska kosta? Om du svarar 1 kr, så innebär det att vi går jämnt upp om vi spelar oändligt många gånger. Om du betalar mera än 1 kr gör jag vinst.
-
Du får välja mellan två lotterier baserat på slantsingling.
A. Krona: 65 kr. Klave: 25 kr.
B. Krona: 80 kr. Klave: 20 kr.
En rationell person skulle välja B eftersom FV för B är (80+20)/2 = 50, vilket är högre än (65+25)/2 = 45 i A. En emotionell person kanske skulle välja A, för då får jag minst 25 kr. När det gäller småsummor så kanske det är lätt att vara rationell, men säg att det gäller miljoner istället. Då blir det svårare.
Jag kontaktade konsumentverket med en fråga om att jag kunde begära att prisinformationslagen skulle kunna appliceras. Jag uppfattar att lotteriföretag eller staten säljer en sannolikhet som behöver förtydligas på ett uttryckligt sätt.
Min förhoppning var att denna information skulle kunna vara en tillgång för några potentiella spelberoende. Forskningen är dock tydlig med att information och kunskap spelar mindre roll. Däremot kan vi ställa olika lotterier mot varandra och åtminstone ha en rimlig konkurrensgrund ungefär som att vi kan jämföra literpriset på läsk i affären - bli fattigare långsammare i alla fall!
Dessutom, presentationen av förväntat värde kan hjälpa ungdomar och matematiklärare att förklara vad det är och att det är en sällsynt dålig investering. Tanken kanske inte hjälper de som redan fastnat, men vi kanske kan hindra att några inte fastnar? På cigarettpaket står det “Rökning dödar”, så jag tänkte att man skulle kunna skriva “Du måste köpa 3.5 (eller vad det nu blir) miljoner lotter för att vinna 1 miljon” på en lott.
Konsumentverkets jurist svarade artigt att prisinformationslagen inte kan appliceras eftersom ett lotteri uppfattas, enligt henne, som en tjänst och inte en vara. Jag håller verkligen inte med. En sannolikhet är mycket mera ett objektivt mätbart objekt än en tjänst. Att ha 50% chans att vinna 1 liter mjölk är exakt lika mycket värd som en halv liter mjölk statistiskt. Tyvärr är inte alla med på detta tåg, så jag inser förstås att en abstrakt sannolikhet inte tolkas i statistiska termer.
Så, jag undrar om inte någon juridiskt kunnig eller engagerad kan hjälpa mig att formulera en ny prisinformationslag som är speciellt anpassad för lotterier. Ett lotteri beskrivs inte speciellt bra som vare sig tjänst eller vara. Vi kanske kan göra det tillsammans!