"Inte fattig tillsammans"

Övrigt
1

Hej!

Jag forskar i gränslandet i kognitionsvetenskap, psykologi och socialt arbete, men är väldigt intresserad av privatekonomi och ekonomisk beslutsfattande. Varning för långt inlägg.

I denna diskussion vill jag ha lite hjälp med motsatsen till rika tillsammans, dvs hur man ensam kan genomföra kapitalt massmord på sin egen ekonomi nämligen spelberoende. Att folk tycker om att köpa lotter är välbekant sedan länge, och det smartaste ekonomiska beteendet (men kanske inte det mest moraliska) är väl att investera i aktier hos spelbolagen. (Hur moral och investering hör ihop är en annan diskussion…)

Frågan är hur man ska få folk att sluta fatta, vad jag uppfattar som en av de minst, statistiskt sett, lyckade ekonomiska besluten.

Jag har en idé som går ut på att applicera prisinformationslagen på allehanda lotterier. Oavsett vad det är för lotteri så finns ett förväntat värde (FV). För att exemplifiera:

  1. Om jag vill sälja en lott till dig med 1% chans att vinna 100 kr, vad tycker du att en lott ska kosta? Om du svarar 1 kr, så innebär det att vi går jämnt upp om vi spelar oändligt många gånger. Om du betalar mera än 1 kr gör jag vinst.

  2. Du får välja mellan två lotterier baserat på slantsingling.
    A. Krona: 65 kr. Klave: 25 kr.
    B. Krona: 80 kr. Klave: 20 kr.
    En rationell person skulle välja B eftersom FV för B är (80+20)/2 = 50, vilket är högre än (65+25)/2 = 45 i A. En emotionell person kanske skulle välja A, för då får jag minst 25 kr. När det gäller småsummor så kanske det är lätt att vara rationell, men säg att det gäller miljoner istället. Då blir det svårare.

Jag kontaktade konsumentverket med en fråga om att jag kunde begära att prisinformationslagen skulle kunna appliceras. Jag uppfattar att lotteriföretag eller staten säljer en sannolikhet som behöver förtydligas på ett uttryckligt sätt.

Min förhoppning var att denna information skulle kunna vara en tillgång för några potentiella spelberoende. Forskningen är dock tydlig med att information och kunskap spelar mindre roll. Däremot kan vi ställa olika lotterier mot varandra och åtminstone ha en rimlig konkurrensgrund ungefär som att vi kan jämföra literpriset på läsk i affären - bli fattigare långsammare i alla fall!

Dessutom, presentationen av förväntat värde kan hjälpa ungdomar och matematiklärare att förklara vad det är och att det är en sällsynt dålig investering. Tanken kanske inte hjälper de som redan fastnat, men vi kanske kan hindra att några inte fastnar? På cigarettpaket står det “Rökning dödar”, så jag tänkte att man skulle kunna skriva “Du måste köpa 3.5 (eller vad det nu blir) miljoner lotter för att vinna 1 miljon” på en lott.

Konsumentverkets jurist svarade artigt att prisinformationslagen inte kan appliceras eftersom ett lotteri uppfattas, enligt henne, som en tjänst och inte en vara. Jag håller verkligen inte med. En sannolikhet är mycket mera ett objektivt mätbart objekt än en tjänst. Att ha 50% chans att vinna 1 liter mjölk är exakt lika mycket värd som en halv liter mjölk statistiskt. Tyvärr är inte alla med på detta tåg, så jag inser förstås att en abstrakt sannolikhet inte tolkas i statistiska termer.

Så, jag undrar om inte någon juridiskt kunnig eller engagerad kan hjälpa mig att formulera en ny prisinformationslag som är speciellt anpassad för lotterier. Ett lotteri beskrivs inte speciellt bra som vare sig tjänst eller vara. Vi kanske kan göra det tillsammans!

3 gillningar
2

Köper inte direkt så mycket lotter men är ganska säker att det står hur många vinster det är på baksidan (iaf på triss?)?

Att inkludera någon sorts förlustchans på lotten skulle kanske också vara en idé.

1 gillning
3

Lotter har ju alltid varit en slags straffskatt på dem som skolkade från matten.

13 gillningar
4

Eller så är lotter lekhinkens extrema kusin? :slight_smile:

4 gillningar
5

Minns tidigt i åren, kanske var 7 år eller nått. Jag frågade pappa varför man inte bara köpte massor med trisslotter, någon vinner man ju en miljon på. Då gjorde han en excelkalkyl och visade grafiskt att sanolikheten för att tjäna in pengarna man lägger på lotterna minskar ju fler lotter man köper. Efter det köpte vi en lott, den har ju störst sanolikhet att generera positiv avkastning… det var en nitlott. Det har inte blivit några fler sen dess

13 gillningar
6

Om jag tar på mig forskar-/handledarhatten skulle jag säga att du behöver en kortare argumentationskedja innan du kommer fram till själva frågan. Du verkar också ha bestämt dig för vad lösningen är innan du testat…:wink:

Mitt förslag (rent forskningsmässigt) är att du försöker verifiera din tes genom ett experiment. För detta behöver du ingen juridik. Ett enkelt sätt borde vara ta fram ett antal varianter där vinstchansen visualiseras/beskrivs mer tydligt och sedan testa och se vilken variant som mest verkar påverka folk i rätt riktning.

10 gillningar
7

Off-topic.

Träffade på riktigt en person som hade vunnit ca 100 000 kr på lotter. Nu hade hen spenderat ca 90 000 kr. Jag frågade vad hen skulle göra med de sista 10 000 kr. Fick svaret att de skulle köpa nya lotter för att försöka vinna igen. Resonemanget var:

Man har ändå 50/50 chans att vinna. Antingen så vinner man eller så förlorar man (50/50).

På riktigt. Inte ofta jag blir svarslös. :flushed:

20 gillningar
8

Tror hen missuppfattat konceptet/vinstchansen med 50/50 lotter, där En spelare vinner 50% av dagens spelomsättning. :joy:

2 gillningar
9

Två alternativ.
Vinna eller förlora. Sannolikheten att du vinner eller förlorar är 50/50 :joy:
Förutsätter att ny lott inte är ett alternativ 🤦

1 gillning
10

Själv lägger jag 25 kr i veckan på Eurojackpot. Vet att det är helt idiotiskt, men kan inte sluta. Anledningen till det, är att min rad kanske vinner veckan efter att jag har slutat spela. Jag är fullt medveten om att det är pengar i sjön, men jag köper en minimikroskopisk chans till att slippa jobba resten av livet, och jag har försonat mig med att jag förmodligen aldrig kommer kunna sluta med min rad.

Tyvärr är det väl så att de flesta som köper lotter inte riktigt fattar vad de köper. Och jag tror inte att det är informationen det är fel på, i många fall.

8 gillningar
11

Hur många människor köper lotter för att dom tror att det är en smart idé ekonomiskt? Visst finns det sådana människor, men jag tror många “vet” att dom inte kommer att tjäna pengar på sina lotteriköp, utan köper det för att det finns en chans för den stora vinsten. Så man kan se det som att dom köper känslan av att livet snart förändras totalt.

Mitt förslag är därför att hitta sätt att visualisera hur ofattbart långt borta denna drömvinst är. T.ex. att för att vinna 5 miljoner eller mer så måste du välja rätt bil av en bilkö som sträcker sig från Göteborg till Stockholm. (hittar på här, vet inte hur låga sannolikheter vi pratar om)

2 gillningar
12

Brukar tänka liknande:

Hur svårt brukar det inte vara att slå en 6:a i yatzy on demand? Chans 1:6

Tänk hur svårt det hade varit att slå en 1:a på en tärning med hundra siffror… Chans 1:100

Lotten med störst chans till miljonvinst i Sverige:
Månadslotten, 150:-. Vinstchans 1:5,
miljonvinst 1:66 667 (en lott).

Triss:
Dubbeltriss, 100:-. Vinstchans 1:3, miljonvinst 1:200 000 (två lotter).
:joy:

1 gillning
13

Jag tänkte för många år sedan tanken att jag borde börja spela lite för att trots allt hålla hoppet vid liv. Man behöver ju inte spela så mycket för att ändå ha en liten chans till högsta vinsten.

Sedan gav sig mitt rationella jag tillkänna, och jag började räkna på hur mycket det skullle bli under en livstid. Och då vore det bättre att ut pengarna från banken och köpa alla lotter jag tänkt köpa under resten av livet på en gång, så har man det gjort och får facit. Då kan man i ett tidigt skede få nytta av alla vinster man annars skulle få under resten av livet, och man slipper leva i ovisshet. Sedan tänkte jag ett steg till – och lät bli. :smiley:

7 gillningar
14

Spel kan ju vara en hobby som får kosta, allt behöver ju inte vara ratiinellt.

6 gillningar
15

Om jag minns rätt så står det vinstandel 49% bak på trisslotterna.
Den infon räcker för att jag skall avstå.

Dock är jag ändå med på “halvapotten-lotten” ibland när det lokala ishockeylaget spelar, men det ser jag som stöttning av klubben.

16

Vill du minska människors individuella frihet? Varför?

Jag håller med konsumentverkets jurist, en lott är definitivt en tjänst.
Det är ju egentligen bara ett avtal om att givet X sker ska vi betala ut y SEK och vi lovar att X är ett slumpmässigt resultat som ligger utom vår kontroll.
Tjänsten är alltså att man säljer att sannolikheten ligger utom säljarens kontroll tillsammans med ett avtal om att betala ut ifall sannolikheten faller ut på en visst sätt.

Inte riktigt för köparen. Om köparen endast behöver en liter mjölk så är 2 st 50% chanser att vinna 1 liter mjölk inte värd lika mycket som 100% chans för en liter mjölk. Helt enkelt eftersom det finns 3 möjliga utfall där sannolikheterna fördelar sig enlig följande:
25%, ingen mjölk,
50%, 1 liter mjölk,
25%, 2 liter mjölk.

Värdet för den som bara har nytta av en liter mjölk (innan den surnar) blir då något i stil med:
0, om ingen mjölk,
1, om 1 liter mjölk,
1, om 2 liter mjölk.

Viktat med sannolikheterna så får man för då värdet på 2 st 50% chanser på en liter mjölk till 0,75. Medans värdet på en liter mjölk med 100% sannolikhet är 1. Helt enkelt inte lika mycket.

Med det vill jag alltså säga att värdet på en sannolikhet ligger i betraktarens öga. Det går inte att applicera statistik på det sättet utan att göra ytterligare antaganden. I detta fallet att 2 liter mjölk är dubbelt så värdefullt som 1 liter mjölk för köparen.

Värdet på en lott är för många människor högre än väntevärdet. Spänningen och möjligheten till storvinst är underhållning. Den underhållningen levereras i form av tjänsten som genomför själva sannolikhetsprövningen där resultatet ligger utom säljarens kontroll.

Problemet uppstår först när något sånt säljs som om det är en investering.

Jag tycker ju att en lott är en tjänst och inte en vara. För att kunna kalla en lott en vara tycker jag krävs ett väldigt frekventistiskt synsätt på statistik. Det tycker jag inte man kan applicera rakt upp och ner på det sättet,

2 gillningar
17

Jag tycker det kunde stå en jämförelse på lotten: “OBS! Om du satsar 100 kr per vecka på denna lott är sannolikheten störst att du efter 30 år har vunnit XXX kronor, utöver de 150 000 kronor i investerade pengar som du också förlorat. Om du istället satsar 100 kr per vecka i 30 år på en global indexfond, har den historiska avkastningen gett en vinst på 350 000 kronor, utöver de 150 000 kronor i investerade pengar som du också sparat.”

Det hade faktiskt kunnat ändra någras konsumtionsmönster, även om de som siktar på miljoner och miljarder nog hellre tar chansen att förlora allt än att spara ihop 500 000 kronor.

2 gillningar
18

Det kanske kan låta lite kyniskt, men olika former av beroendesjukdomar är en viktig del av samhällsekvationen. Om vi tar t.ex. svenskarnas alkoholkonsumtion, så är det i det stora hela mycket bra för samhällsekonomin. Men! Bara till en viss gräns: när antalet alkoholister överskrider en viss kritisk nivå börjar de negativa konsekvenserna på samhället överträffa de positiva. Det blir helt enkelt för dyrt.
För att uppnå en bra balans har vi lagar och restriktioner som gäller t.ex. Systemets öppettider, alkoholreklam osv. Men det viktigaste styrmedlet är ändå statsmonopolet och prissättningen. Genom de här kontrollmekanismerna har vi uppnått nästintill optimal nivå vad som gäller svenskarnas alkoholkonsumtion och samtidigt kan hålla antalet alkoholister på en rimlig och acceptabel nivå.

För övrigt, det samma gäller också covid-19: att offra ca 15 000 personer är på en ganska lagom nivå, på svenska mått mätt, för samhällets bästa. (I de andra nordiska länderna värderar man människoliv kanske högre än börsen utveckling, men det är en annan historia.)

Men vad som gäller spelberoende har vi fortfarande mycket jobb kvar. Vi har väldigt många personer (och familjer) som har blivit offer för spelberoende, men sanningen är att ekonomin i stort skulle må bättre om vi svenskar spelade ännu mer. Vi har har råd med många fler spelberoende individer än vi har idag! När antalet folk med spelberoende börjar närma sig den kritiska nivån (på samma sätt som med alkoholism) först då kan det börja bli dags att begränsa spelreklam på TV. Men vi har många år kvar innan vi når dit.

I det stora hela kan man nog säga att fattiga människor dricker och spelar spel medan rika människor investerar. Men vilka som i slutändan mår bäst kan vara svårt att avgöra. Kanske det bästa för det stora flertalet är att befinna sig någonstans i mitten: njuta av livet, leva för stunden och må bra - och samtidigt tänka långsiktigt. Att nöja sig med att leva som en medelsvensson, varken rik eller fattig.

Ändå, om man tänker lite efter, mår samhället nog bäst om vi låter runt 10% av befolkningen lida. Socialister tycker att det är för mycket och kapitalister att det är för lite. Men vem som har rätt spelar ingen större roll. I en demokrati är det inte sanningen utan majoriteten som har makten och bestämmer.

1 gillning
19

Ja i det stora hela så är ju “irrationell” konsumtion det som driver såväl skatteintäkter, innovation, arbetstillfällen o.s.v allra mest.

Skulle varenda kotte spara som oss på det här forumet skulle det bli djup lågkonjunktur på direkten :joy:

3 gillningar
20

Jag har stående Lotto sedan många år. Givetvis är önskan om en storvinst det som hägrar, men det har en praktisk funktion för mig där Rika Tillsammans faktiskt är inblandade…

Nästan varje dag står jag 60 minuter på crosstrainer. Ca 350 dagar per år, jag mår så bra av det. Och för att ha någonting att tänka på under tiden (finns ingen tv eller annat att kolla på) så fantiserar jag om olika stora vinster. Hur jag ska allokera tillgångarna, vad jag ska göra med avkastningen osv. Och mycket har jag lärt mig härifrån, inklusive hur man emotionellt hanterar åttasiffriga belopp i kronor.

Tro mig, jag har tänkt igenom allt som tänkas kan, så den dagen det sker så är det bara att trycka på startknappen och låta pengamaskinen rulla igång!

1 gillning