Hej Nightowl!
Jag förstår att du anser att en lott är en tjänst mera än en vara, men kan det inte vara något tredje?
Låt oss säga att du anställer mig för att renovera ditt badrum. Jag slår tärning och utfallet blir att jag inte gör någonting men tar fullt betalt. Det blir knasigt att göra så (om jag inte har ett lotteri som innebär att enda vinsten blir en badrumrenovering). Jag har svårt att se hur en tjänst (i min uppfattning) kan beskriva vad en lott är.
Om kikar på marknadsföringen av en lott så är det nästan uteslutande drömmen om att bli rik som är det som säljs. Istället är det den som säljer lotterna som blir rik på ett säkert sätt (tillsammans med några astronomiskt tursamma personer).
Jag håller med om att mitt sätt att resonera om sannolikheter är lite för rationell eller frekvensbaserat, men jag tror att folk skulle fatta mindre okloka beslut om de lärde sig att resonera som jag.
När det gäller den emotionella biten av möjligheten att för en stund drömma sig bort och fantisera att man blir snuskigt rik i framtiden så förstår jag njutningen i detta.
När det gäller spänningen så har jag diskuterat mycket med studenter om det skulle finnas någon ersättande aktivitetet som skulle skapa samma spänning men utan samma ekonomiska förlust. Till exempel att få dejta någon rik kändis, skådespelare eller musiker, eller bara knacka på hos en okänd granne och fråga om de kan bjuda en på middag. Studenterna påpekar då att de skulle bli alldeles för nervösa över dejten och att det finns en social “kostnad” att göra bort sig inför en granne som man kanske kommer att stöta på i framtiden.
Jakten på spänning är antagligen väldigt viktig i sammanhanget.