För mycket gubbar på det här forumet 
2 gillningar
Nja, va.
Totala världsmarknaden för utan är rätt liten.
Knappast något som skulle trigga en recession.
Efter Fukushima 2011 så kraschade marknaden, då det ledde till att Japan och Tyskland började att stänga ner verk, men nu är 52 nya reaktorer under uppbyggnad och flera i planeringsstadiet. Har jag förstått det rätt så innehåller Biden’s stödpaket dessutom ett rätt stort incitament till hela industrin från brytning och anrikning till reaktorbyggande. USA är den överlägset största förbrukaren av uran (sen följer Frankrike och Kina), men idag är inte USA sjävförsörjande. 2/3 av allt uran som utvinns kommer från Kazakstan, Canada och Australien.
Fattar jag saken rätt så har Sprott Asset Management med sin uran fond haft stor impact på världsmarknaden genom att köpa på sig uran-tillgångar. Fonden verkar inte tillgänglig för privatinvesterare i Sverige - tack så mycket MiFID II för det!! 
- aktier i Sprott (ticker: “U.U”) kan köpas via Nordnet, däremot inte via Avanza.
Jag har några mindre positioner i Uranium Royalty Corp och Sprott sedan Augusti. Jag höll just på att titta på Azarga (“AZZ”) i månadsskiftet - just som jag gjorde det kom bud om uppköp av EnCore vilket drog upp den kursen fenomenalt - på senaste månaden har de stuckit med 150% så där har nog tåget gått redan.
Föjande artikel ger en bra sammanfattning av läget: Is this uranium’s breakout moment?
Japp. MiFID är kass när man vill ha speciella ETF:er och fonder.
När det gäller Sprotts Uran fond så gick jag runt systemet. Jag köpte UPC “Uranium Participation Corporation”. Det är en fond som också har fysiskt uran, som faktiskt Sprott köpte upp och var under ombildande. Tror de aktierna konverterades sedan till Sprott aktier. Men jag sålde dem innan dess. Hade lite för stor exponenring mot uran. UPC gick faktiskt att köpa via nordnet. Men Uranium Royalty Corp, är nog en fin exponering det också.
Långsiktigt så kan 4:e generationen kärnkraftverk dra ner konsumtionen på uran. Man kan nämligen köra betydligt längre på samma uran, och t.o.m. använda uran som ligger förvarat.
“Nuclear waste that remains radioactive for a few centuries instead of millennia”
" 100–300 times more energy yield from the same amount of nuclear fuel"
Men generation 3 kärnkraftverken har väl en livstid på 20-30 år.
Så efterfrågan lär vara hög länge.
2 gillningar
Efter att Sprott genom sin trust (Sprott physical uranium trust) började köpa upp uran på spotmarknaden har spotpriset gått från 30-35 USD till ca 50 USD per pund. De har sedan 17 augusti 2021 köpt 7+ miljoner pund att jämföras med världsförbrukningen på 180 Mlbs per år. Ingen trodde nog att spotmarknaden var så tunn att priset skulle dra iväg så pass.
Nu återstår att se om de kan fortsätta att köpa i samma takt och vad det gör med spotpriset. Hursomhelst visar det hur lite uran som finns att få tag på idag. Om priset går till 60 USD så är det motiverat att starta McArthur River och Kaz. Men det dröjer 12-24 månader innan full produktion + tid för anrikning + minst 12-18 månader att göra en bränslecell av det nya uranet.
Här kan ni lyssna på Daniel Major, VD för miningföretaget GoviEx på antiloop podcast:
Jag skulle kunna tänka mig investera i uran, men bara om det finns en hållbar uranfond. 
1 gillning
Lär bli svårt att få tag på en fond med ESG-märkning i branscher som gruvor, prospektering och (radioaktiva) råvaror. Däremot kan man ju med fördel argumentera för att vi behöver kärnkraft (och för all del gruvdrift och råvaror också) för att klara den gröna omställningen och därmed gör minst lika mycket nytta med pengarna investerade i uran som i storbankens genomsnittliga ESG-fond.
Borde det inte vara att om man hatar kärnkraft borde man köpa uran och vice versa? Uranhandlare gör uran dyrare, vilket gör kärnkraft mindre lönsamt.
Man kan på många sätt säga att ESG är något som funnits inom uranbranschen i många år. Långt före marknadens prat om hållbarhet och ESG. Jag har svårt att tänka mej något annat område där det är så hårda regulatoriska krav på verksamheten. Ta bara en sån sak som att det tar 5-20 år att sätta en gruva i drift för att man behöver få licenser, godkända samarbeten med lokalbefolkning och minoritetsgrupper, godkända miljöpåverkansunderlag, godkänt för brytning, godkänt för krossning, godkänd för tailing facilities vad det nu heter på svenska, godkänt för användning av olika kemikalier och antagligen 20 andra tillstånd som jag inte kommer ihåg nu eller ens känner till.
Utöver det kommer frakt av råvaran där mängden energi som kan utvinnas ur en uranpellet stor som en sockerbit är lika stor som mängden som kan utvinnas ur ett ton kol. Svårt att komma på en mer hållbar energikälla.
Den har också haft ihjäl minst folk per genererad energienhet av de vanliga energikällor vi använder.
Och så ligger den i topp när det gäller att släppa ut lite koldioxid.
3 gillningar
Högre uranpris gör att gruvbolagen lättare kan finansiera prospektering och utvinna nytt uran. När man hittat och brutit tillräckligt mycket sjunker priset som det gjorde 2011. Därefter får man vänta på att uranet förbrukats så att det blir ont om uran så att priset stiger. Det är ett cykliskt förlopp som det så ofta är inom råvarubranschen. Mängden urans som används har mer med lobbying och politiska beslut att göra.
Jag var inne en runda i Uran före finanskrisen när råvaror också var hett. Min erfarenhet är att det är svårt att tjäna pengar på det.
Köpa fysiskt uran känns sådär. Det är ju inte som guld som varit pengar i tusentals år och alltså kan få ligga länge.
Gruvbolagen är inte alltid Champs på att tjäna pengar på sin verksamhet. Efter många tuffa år har de många hål att stoppa pengarna i före de kan visa bra vinster på nedersta raden och ge utdelning. Så var det åtminstone för mig förra gången det begav sig.
Uran är volatilt. Snabbt upp under en period sen dramatiskt ner igen. Peakarna varierar så det är svårt att veta när och hur mycket man ska gå in med och när man ska gå ur. Man hamnar lätt på ”ångerns altare” som @janbolmeson kallar det. Typ, jag skulle gått in med mer, ska jag sälja nu, nu går det ner så jag köper mer, oj ännu mer ner så jag köper mer, attans jag skulle sålt när jag låg mycket plus, nä nu säljer jag, fasen också nu gick det upp mer, jag köper mer, aj aj aj nu rasade det 
Personligen tror jag det är bättre med indexfonder som man kan krydda med en ”mining” fond som ger bred exponering mot hela råvarusektorn, om något. Åtminstone tror jag det ger bättre avkastning över tid.
Se graf nedan från
Så det blir 
för mig denna gången för Uran 
Mina uranakiter gick ned ordentligt i fredags och jag sålde av allt utom Cameco. Inte för att jag inte tror på uran egentligen, men känner att det var för mycket spekulationer i marknaden. Bättre att satsa på ett bolag som är långsiktiga och se det som ett långsiktigt sparande (kommer utgöra cirka 5 procent av portföljen, har tidigare haft nästan 30 procent i uran).
Sammantaget har jag varit inne tre omgångar. Första omgången + 35 procent. Andra gången + 7 procent. Tredje gången - 4 procent. Min konklusion är väl att det är dags att ändra strategi och erkänna att jag mest haft tur.
Här kan ni lyssna på lite framtidsspaningar kring uran… mest intressant är värderingsjämförelsen med Tesla och memecoinsen… Det är en tokig värld vi lever i…
1 gillning
Det är olika hävstång. När marknaden är öppen kan du se den indikativa hävstången på Avanza.
Jag tycker att detta marknadsföringsdokument förklarar bättre hur man räknar än vad Avanza och Nordnet gör:
Några grundläggande varningar från mig angående minifuturer om du inte orkar läsa på så mycket:
- Om marknaden rör sig i fel riktning ökar hävstången, och om den går i rätt riktning minskar hävstången.
respektive 
- Om futuren når stopplossnivån, om så bara för ett kort ögonblick, förfaller den omedelbart. Poff och så är pengarna borta! Det gör att du inte kan vänta på att marknaden ska vända om det går för snett. Ha inte för hög hävstång.
3 gillningar
Stort tack för den pedagogiska förklaringen 
Jag aktar mej noga för såna derivat. De är konstruerade av utgivaren för att utgivaren ska tjäna pengar på dem. Inte för att du ska tjäna pengar på dem.
Om du vill ha exponering mot uranpriset så är det Sprott physical uranium (eller Yellowcake) som gäller och den går att köpa på Nordnet.
Om du vill ha mer hävstång så är Cameco eller Kazatomprom de största o stabilast bolagen med bäst tillgångar och produktion.
För ännu mer hävstång kolla på Nexgen, Denison, Fission och Isoenergy.
För helt spekulativa satsningar finns ett antal småbolag som rör sig upp och ner i samma takt som ens underkläder.
Derivaten kan användas för att fånga korta snedvärderingar i Sprottfonden så om man anser att man har koll på att värdera bolaget, vad marknaden anser om värderingen och hur mycket uran som fonden kommer att köpa de närmaste dagarna så är det bara att tuta å köra. Jag har inte sån koll. Det långa perspektivet är för mej mkt enklare att hålla koll på.
1 gillning
Direktexponering mot uranpriset är det som är mest intressant så Sprott physical uranium (eller Yellowcake) låter som bästa alternativen för min del.
Tusen tack @Dunderklumpen!
Vet inte hur mycket du har läst in dej men om du behöver lite stöd så är det här en crash course:
Uran kostar idag mer att framställa än vad gruvbolagen får betalt. Antingen kommer alltså priset gå upp eller så kommer vattenkokaren inte att leverera varmt vatten till morgonkaffet. Man har länge pratat om ca 60 USD som ett pris där tillgång och efterfrågan balanseras. Med tanke på senaste tidens inflation är det kanske snarare 70-75USD. Därtill kommer att gruvverksamhet är en mkt långdragen process så det kan ta flera år innan efterfrågan möts av tillgång.
Det är alltså här man balanserar mellan att inte hoppa av tåget för tidigt och samtidigt inte vara kvar så länge att man åker med i utförsbacken efter att priset skjutit iväg över 75.
Det är iaf mitt base case och sedan får man ju anpassa sig till vad som händer.
1 gillning