Irrationell oro över ekonomin på kort sikt

När är det dags slappna av och tänka “det löser sig, vi har råd!” istället för att ha dåligt samvete över att pengarna kanske inte räcker till när de egentligen gör det?

Jag har länge försökt tänka att varje månads utgifter ska vara mindre än inkomsterna i stort sett oavsett vad som händer under månaden som faller inom ramen för “normal konsumtion”. Tyvärr leder detta till en ogrundad “snälhet” då vissa tyngre utgiftsposter sammanfaller under hösten samt högre elförbrukning under vintermånaderna. Att våren/sommaren gav ett överskott som med god marginal täcker hösten och vintern försvinner då ur den mentala hushållskalkylen och det ses som ett nederlag att låna tillbaka dessa pengar från kontantbufferten.

Fördelen är förstås att vi håller nere på utgifterna men kanske av helt fel anledningar?

Jag har samma problem.

Mit råd är “andas” :grin:

Kanske kan ett Excelark med lite utgiftsprgnoser mm lugna och jämna ut?

1 gillning

Var tidigare hos en psykolog för att hantera min oro och mitt ältande. Fick detta som tips Nyfiken på oro: Konsten att gilla läget | Karolinska Institutet

6 gillningar

Jag får kolla mer på detta när jag ser över budgeten för 2024.

Kalkylen för i år har ju hållit sig inom ramarna med inga pengar tagna från bufferten och orört månadssparande.

Jag har samma typ av assymmetri i mina utgifter.
Nära och kära fyller år i Nov/Dec, julen, elen och ett antal räkningar kommer årsvis i November (för det var då jag flyttade in) och vid årsskiftet kommer V/A och annat.

Vår/sommar så är utgifterna minimala, samt att (jobb)bonus, aktieutdelningar, skatteåterbäring och överskottet på semesterersättningen kommer.

Så min ambition är att “leva vanligt” och konsumera/överleva det deppiga och dyra vinterhalvåret, utan att sälja av någonting.
Inget nysparande, utan bara gå runt.

Sommarhalvåret är det fullt fokus på att spara så mycket som möjligt.
Sen är det bara att vara långsiktig och vänta.

Kanske prova att fondera medel nästa gång du är i de billiga månaderna, så att kostnaden sprids ut över året!

3 gillningar

Jag funderar på om detta är ett läge att medvetet försöka lura dig själv.
Om du vet att du har mer pengar på sommaren än vintern, försök att lägga så många avgifter som möjligt på sommaren. Jag tänker på försäkringar, CSN/Lån, abonnemang etc.
Det finns ju mycket som går att betala årsvis istället för varje månad.

Det ändrar ju egentligen ingenting, men om det är bättre för din mentala hälsa så är det ju värt det.

1 gillning

Rimlig oro om man inte skaffar sig koll och följer sin årsbudget hyfsat . När vi var unga med knaper lön och maxbelånat nyinköpt hus och 11,5% räntor ( 80-tal) körde jag med 12 månaders rullande likviditetsbudget i excell eller på ett rutat papper. Uppdaterade och satte in den kanske var tredje månad i en pärm. Hjälpte nerverna kraftigt att se svart på vitt att det skulle gå ihop närmaste 12 månaderna Och att det sakta blev bättre pga bättre lön och lite lägre räntebetalningar med tiden.
Man var ganska tvungen att dessutom ha ett “balanskonto” man matade in (med disciplin enligt planen) och ut pengar på till betalningar eftersom vi hade små marginaler och dom stora räntebetalningarna och amorteringen skedde var tredje månad och vårt 60-talshus hus drog >3500 kWh El riktigt kalla vintermånader. Vi hade nästan alltid bundna räntor 5 år och 3 år fast pris på elen för att inte oroa oss extra.

@Jimmy2, @MicLinder och @Henrik_L

Det finns en plan eller ide i den ekonomiska planen om att stoppa undan pengar under de “billiga” månaderna för att ha de pengarna tillgängliga för dyrare månader. I år är det någonstans 31-32kkr som är tillfälligt instoppade på buffertkontot så de finns tillgängliga mer eller mindre omgående.

Men det är precis här som låsningen uppstår, det känns fel att ta pengar från bufferten för att täcka normala utgifter. Dvs det finns ingen brist på pengar och har egentligen aldrig funnits, men likväl känns det som en dödssynd att ta från bufferten för att betala bilservice och bilförsäkring och husförsäkringen under september, oktober och november.

Vad brukar försäkringsbolagen säga om man vill flytta årsbetalningen till en annan månad? Föredrar att ha det på helår för mindre krångel och skönt att slippa bry sig mellan gångerna det ska betalas och eventuellt omförhandlas. Totalt handlar det om cirka 12kkr totalt för hus och bilförsäkring.

@Mikael8
Det finns en grovt uppsatt budget här och vi har hållit den ganska bra i år. Utgifterna har hållit sig på rätt nivå och inkomsterna har varit lite högre än förväntat från början (övertid…).

Jag ska se över våra fasta kostnader för 2024 och se om det fortfarande stämmer med tanke på att många saker har ökat i pris. Vi har i många år kört med 8000kr per månad för fasta boende och bil-kostnader, el, vatten, avlopp, bredband, försäkringar och räntor/amortering på lån. Sista räkningarna för i år borde trilla in snart så borde kunna ha en ganska bra uppfattning om vad som gått åt i år nu.

Detta är väl ändå ganska rimligt? Nu är alla olika, men under vinterhalvåret finns det inte så mycket att konsumera under tiden man försöker överleva naturkatastrofen vi kallar vinter, medan man på sommaren bränner pengar som den värsta pyroman.

Tycker det finns en enkel lösning på det här.

Gör en ordentlig budget och sätt upp dina kostnader (ej utgifter) korrekt.

Bilservicen är en kostnad varje månad men utgiften kommer årligen. O.s.v.

Bufferten kan antingen på månadbas ändra storlek för att täcka detta. Alternativt så har du en separat uppdelning av din buffert och perodiserade kostnader.

Tänk företagsekonomi istället för dina olika bankkonton.

1 gillning

Enklaste lösningen är kanske bara att göra så att när fakturan på försäkringarna kommer, flytta över den summan från buffertkontot/slakskontot/nu-har-nåt-dyrt-gått-sönder-kontot?

Det som blir överskott varje månad hamnar ändå på det buffertkontot så det handlar mest om att få ränta på pengarna i väntan på att de används. Alternativt sluta jaga ränta på cirka 15kkr under 3-4 månader.

På vintern trösthandlar man roliga saker i väntan på sommar :wink:

Eller betalar elräkningar…

Tittar man på våra inköp så är det hyggligt jämn fördelnng på kanske 8 månader, men topparna ligger helt klart kring jul och under sommaren.

Om det är en mental spärr är det inte lättare att lägga undan de periodiserade kostnaderna på ett annat konto än buffertkontot?
Jag kör själv med ett konto för utgifter som jag vet kommer att komma men som jag inte vill sitta med på lönekontot. Till det kontot har jag en stående överföring varje månad så att när jag behöver köpa SL-kort eller kläder är det bara att flytta över pengarna utan att jag rört min buffert.

3 gillningar

Fel, nu är det hög tid att förbereda sig för att klara det värsta. Om domedagen trots allt inte uppenbarar sig så sitter vi i alla fall med en skaplig buffert istället för att alltid kämpa med att hålla näsan över vattenytan.

Det är en lösning som är värd att fundera mera på. I så fall ska jag försöka hitta en lösning som är smidig nog för att sätta upp allt mer eller mindre helt automatiskt. Pengar in på kontot från mig och min sambo, överföring till betala-räkningar-kontot varje månad där det finns en tung utgiftspost.

Nästa sak att räkna på är om det är värt jobbet att sätta upp det, totalt handlar det kanske om max 15000kr i några månader så det är inga jättepengar att få ränta på. Men att ha pengar liggande mer än nån månad på ett konto med ingen eller nära ingen ränta är mot mina principer.

Jag skulle våga påstå att vi har en hygglig koll på ekonomin och väl tilltagen buffert för väntade och oväntade kostnader. Just därför känns det dumsnålt att ha dåligt samvete vid varje inköp som inte är strikt nödvändigt.

Ekonomiska förutsättningar nu
Inkomster på ungefär 40kkr efter skatt tillsammans, en föräldraled, en 100% jobb. Fortsätter så hela 2024.
Månadssparande i fonder, cirka 9000kr
Buffertsparande under 2023, 32000kr totalt
Buffertnivå nu straxt under 400k kr. I detta finns pengar för byte av bergvärmepump (cirka 100k) samt ett badrum som ska renoveras om kanske 5 år (200k).
Totalt sparande i fonder + lite aktier bör vara någonstans runt 1,5 msek
Bolån 1,3 msek
Övriga lån 70k, räntefritt

Det är kanske en vettig ide att jag skapar en egen tråd kring detta också för lite tankar och ideer om ekonomin framåt också. Vill gärna ifrågasätta om det är nödvändigt att jobba heltid närmaste åren när vi fortfarande har småbarn och rätt att gå ner i tid.

Bifogar enklare hushållsbudget i Sheets. Den kanske lugnar dig.

De flesta människor, särskilt de som betalar försäkringar och andra avgifter årsvis, har ojämna utgifter.

Skickar även med enklare sammanställning för ditt sparande. Under året kan du följa hur värdet ökar och minskar. Du skapar egna kopior i Sheets genom att välja “Arkiv” > “Kopiera”.

Nu är det snart ett år sedan jag skapade den här tråden och jag kan bara konstatera att året har varit ett år med höga och förväntade utgifter men totalt sett så finns det mer pengar i familjen än för ett år sedan.

Konkreta saker som har gjort:
Accepterat att man måste inte gå plus varje enskild månad, helheten är viktigare.
Bytt bergvärmepump, finansierad till större delen med ett fördelaktigt lån (24 månader, 0 ränta men totalt knappt en tusenlapp i avgifter)
Börjat fördela buffert mellan olika konton, det är en bra bit kvar men inom något år bör den vara jämnt fördelad. Använt cirka 100k från bufferten för att finansiera större förväntade utgifter, det är ju de vi har sparat pengar till tidigare så varför inte då använda pengarna?
Satt upp ett litet sparande på Nordnet, tanken är att öka detta och inte röra de pengarna på 20-30 års sikt.
Fortsatt med övrigt sparande, 9000kr i månaden.

Planen för nästa år är att gå tillbaka på heltid på jobbet, ta ut föräldradagar för att få långledigt över loven samt förlänga semestern lite. Hålla nere på utgifter när det behövs och kasta pengar på sånt som gör livet roligare.
Sen ska vi komma på vad vi har för plan framåt och vad som gör livet roligare att leva. Att sitta och titta på en excelfil med en massa pengar gör ingen glad (eller jo, det gör det) utan försöka se vad de ge oss för möjligheter nu och i framtiden.

3 gillningar

Hade jag varit er hade jag försökt öka er hushållsinkomst till runt 80-100k netto varje månad.

Där finns mest potential i er ekonomi, frågan är, hur tar ni er till den nivån från där ni är idag med gemensam inkomst på 40k? Ni ligger otroligt lågt där, men allt annat ser bra ut, så lägg allt fokus på att öka inkomsterna.