Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen

Japp, med fixa menade jag att jag hyrde in en från fiverr som fixade det för några hundralappar, istället för att försöka ägna en helg till det. Den visade sig även funka på alla instrument dom har, inte världens snabbast nerladdning, men funkar för att verifiera att det man vill ha korrelerar med det längre US index eller liknande jag vill använda (eller bara testa en ren svensk index / fond).

Men då gjorde du som jag misstänkte man får göra. Men det leder mig till en annan fundering, i och med att det verkar som att den jag t.ex. gillar bäst " Avancerad portfölj med 30% stil (SEK)" får en betydligt sämre Max DD (-17,46%), jmf med Avancerade portföljen utan långvol + 20% stil (SEK) som har en Max DD på -8.4%. Men inser nu att det kanske inte är samma portfölj om långvål kanske inte var med… Men grundfrågan borde vara lätt att lösa, en valutahedge på USD på det som är USD relaterat, det borde ju rimligen gör att USD portföljen kan översättas till SEK, givet att man kan hitta ett billig hedge instrument.

Tittade t.ex på BEAR USDSEK X20 NORDNET 1, som har en årlig kostnad på det säkrade beloppet på ca 2.9% (Köper för 2 500 , häv 20 => 50 000. Avgifter 1 400kr). Men det är ju pengar det med…

1 gillning

Utdrag ur svaret från Nordnets kundtjänst:

Utifrån UBS hemsida så framgår det nedanstående på sida 3 i faktabladet som du förövrigt finner här.

Hedging: Protecting investments against losses. UBS Asset Allocation funds and hedged UBS ETFs specifically hedge against exchange-rate risks.

Alltså bör UBS ETF (IE) CMCI Commodity Carry ex-Agriculture SF UCITS ETF (USD) A-acc (ISIN: IE00BN940Z87) (UBF6) vara hedge mot FX risken USD-EUR.

Sammanfattningen är inget som Nordnet skriver utan som fondbolagen bidrar med. Vid klagomål får du vänligen vända dig till UBS själva.

Jag känner mig inte så mycket klokare, förutom att jag fått reda på att texten kommer från UBS själva.

Svårt att förstå skillnaden mellan den ETF som uttryckligen är hedgad och motsvarande som inte är uttryckligen hedgad, men som enligt kundtjänst ska vara hedgad i alla fall.

När jag försöker använda UBS hemsida vandrar jag bara i cirklar när jag uppger att jag är svensk privatinvesterare. Kanske får jag slira lite på sanningen någon dag när jag har bättre med tid och se om jag får andra sökresultat.

1 gillning

Med all förståelse för att de som jobbar på Nordnet har fullt upp och är stressade; men i det här fallet är det bara så absurt slarvigt…

Sida 3 som de hänvisade till är en ordbok med vanliga investeringsrelaterade ord, inte vad som nödvändigtvis gäller just den fonden.

För jag tvivlar starkt på att fonden är allt det som står på den sidan, inkl. convertible bond, corporate bond och index fund :joy:

De skriver alltså under Hedging att “hedged UBS ETFs specifically hedge against exchange-rate risks” men detta är ju inte en av dem.

Stor uppdatering av grundportföljen: råvaror istället för realränteobligationer!

Den här uppdateringen har varit svår för mig, eftersom den förändrar grundportföljen på ett fundamentalt sätt. Grundportföljen har sett likadan ut sedan mitt första inlägg för mer än 2 år sedan, men utifrån de nya insikter jag fått sedan dess krävs nu en förändring.

Realräntor är ett knepigt tillgångsslag, som jag hade en övertro till när jag skapade grundportföljen. På ett sätt är de det mest tillförlitliga tillgångsslaget vid stigande inflation, eftersom kupongutbetalningarna automatiskt justeras med KPI. Å andra sidan är konstruktionen fundamentalt bristfällig, eftersom ränterisken gör att priset på realränteobligationen faller när marknadsräntorna höjs (vilket oftast sker vid stigande inflation). Eftersom allvädersportföljen använder sig av extra långa obligationer blir ränterisken extra uttalad, och motverkar helt och hållet de ökade kupongerna, vilket vi såg under 2022.

Råvaror är ett mycket mer pålitligt tillgångsslag vid stigande inflation. Det har konsekvent historiskt överpresterat vid dessa tillfällen, vilket är logiskt eftersom stigande råvarupriser ofta är själva grundorsaken till inflationen.

I ovanstående tabell ur The Best Strategies for Inflationary Times ser vi att en blandportfölj av olika råvaror har en 100% hit rate för att ha presterat väl under tidigare inflationära perioder. Av enskilda råvaror har energi (olja) presterat överlägset bäst.

I ovanstående grafer ur When Stock-Bond Diversification Fails ser vi att råvaror har en mycket hög korrelation ~0,7 till inflationsutfall på x-axeln i grafen till höger, medan realräntor (TIPS) ligger kring nollan.

BE (breakevens, alltså inflationsförväntning) är lika känsligt för inflationsutfall men fungerar bättre vid låg tillväxt. Inflationsförväntning är redan inkluderat i min avancerade portfölj.

En annan bidragande orsak till förändringen är att jag blivit mer övertygad om att det existerar en robust riskpremie för råvaruterminer. Enligt ekonomisk teori är det rimligt att råvaruproducenter vill betala en premie för att säkra sitt framtida försäljningspris, vilket vi alltså får ta del av via råvarufonder som konstant rullar terminer, särskilt “optimerade” fonder som företrädelsevis väljer den termin på kurvan i mest backwardation vid rullning, vilket varit en vinnande strategi historiskt.

I artiklarna The Commodity Futures Risk Premium och Commodities for the Long Run backtestas data för råvaruterminer ända från 1870-talet, varpå man finner att riskpremien ligger på 5,3% resp. 4,6% per år, inte alls långt ifrån aktier! Men, precis som för aktier finns det flertalet sammanhängande historiska perioder på 10-20 år då råvaror gått dåligt, vilket gör det till ett svårt tillgångsslag att hålla ensamt.

En sista bidragande orsak till förändringen är att jag hittat råvarufonden L&G Multi-Strategy Enhanced Commodities (EN4C), som till en väldigt rimlig avgift på 0,3% ger bred råvaruexponering, med optimerad terminsrullning och beaktande av säsongsmönster och momentum. Fonden är alltså såpass billig, bra och bred att jag tycker den platsar även i en grundportfölj.

Såhär ser backtest ut med den gamla grundportföljen vs. den nya (med historisk data för EN4C uppladdat manuellt):


Vi ser att både absolut och riskjusterad avkastning förbättras avsevärt.


Sammanfattat har jag bytt ut realräntorna i grundportföljen mot råvaror, eftersom 1) de är mer pålitliga vid inflationära perioder, 2) de har högre riskpremie, och 3) de går att investera i med en billig och effektiv råvarufond. Den avancerade portföljen är oförändrad då den redan innehåller råvaror.

Detta innebär:

  • Nytt portföljdiagram i del 3a
  • Uppdaterade portföljer i del 3a
  • Nya backtester i del 3b

Stort tack för ert intresse, jakten på den “ultimata” allvädersportföljen fortsätter!

16 gillningar

Mycket rolig läsning, @Zino - betyder detta att de nyfikna kan konstruera grundportföljen utifrån enbart Storebrand Global All countries, Guld, EN4C och Captor Iris?

Spännande!

Förstår jag dig rätt att du inte har uppdaterat förslaget till Nordnet-portfölj ännu?

2 gillningar

Intressant med att du fattat intresse för fonder som rullar terminer i råvaror. Det har nyligen startats en svensk fond, Centaur commodity, som gör just detta. Det exkluderar allt fossilt, har hela balansen i USD samt tar en avgift om 1,4% på Avanza. Har du tittat på den och i så fall vad tycler du om den och varför har du valt L&G fonden istället?

Jag gillar också råvaruterminer eftersom det troligen har en positiv yield i kombi med en oftast låg korrelation till börsen.

1 gillning

Ja, jag tror att råvaruterminer är ett väldigt underskattat tillgångsslag eftersom det gått dåligt senaste 10 åren fram tills pandemin. Nu börjar dock folk få upp ögonen för det igen, och det har poppat upp en massa nya fonder bara senaste åren.

Centaur Commodity är med som ett rött förslag i mitt nya portföljdiagram i del 3a :slight_smile: Jag gillar dock EN4C mycket bättre pga den mycket billigare avgiften och metodiken, som väljer den termin på kurvan i mest backwardation och dessutom beaktar säsongsmönster och momentum. Hittar inte så mycket om Centaurs metodik.

2 gillningar

Jag lyssnade på Placera podden och en intervju med förvaltaren och fick uppfattningen att det var en aktivt förvaltat fond i den bemärkelsen att den inte var regelstyrd.

Vad har man egentligen för alternativ när det gäller råvaruexponering? Jag kommer och tänkta på

  1. Aktier i bolag som tar fram eller odlar råvaror
  2. Fysiska råvaror
  3. Rullning av terminskontrakt

Aktier i råvarubolag är i utgångsläget intressant men risken är att de i tid av börsoro handlas ned med resten av marknaden. Beroende på orsaken till en börsnedgången så kan råvarubolag antingen gå bra eller dåligt. Min magkänsla säger mig att aktier kan vara bra som långsiktiga inflationshedgar över väldigt lång tid aka 70-talet men sämre som en delkomponent i en portfölj som ska balanseras årligen eller ännu oftare.

Fysiska råvaror är bara spekulation på pris och kommer med en kostnad att lagerhålla dem. Därtill har inte exponering den naturligt förväntade avkastningen vilken gör att man är helt utlämnat till prisutvecklingen på råvara och dess korrelation till övriga tillgångar. Jag gillar därför inte att äga exponering till rena råvaror.

Beträffande rullning av terminer så är det egentligen något helt annat. Man får ju en premie för att försäkrar ett framtida pris så egentligen är det mer av en handelsverksamhet än något annat. Men eftersom framtida priser oftast är lägre än spotpriser så finns här ett case. Frågan är hur avkastningen på em sådan exponering egentligen korrelerar med prisutvecklingen på råvaror samt vilken förväntad avkastning det finns framåt samt hur strategin har presterat under olika ”macroregimer”. Har du möjlitvis snubblat över data som visar hur en ”balanserad terminsrullning” presterat över tid?

P.s skriver lite självklarheter ovan mest för min egen skull

1 gillning

Jag håller helt med om allt du skriver förutom sista stycket. Terminsrullning innebär absolut ett extra “lager” oberoende avkastning ovanpå utvecklingen av de underliggande råvarorna, men korrelationen är fortfarande hög med råvarornas spotpris.

Jag sammanfattade de 3 faktorer som styr utvecklingen av en råvaruterminsfond i ett tidigare inlägg:

Se artiklarna jag citerade ovan (Commodities for the Long Run & The Commodity Futures Risk Premium). Grafen som jag postade bryter ned avkastningen i ovanstående 3 faktorer:

Vi ser att utvecklingen av råvaruterminsstrategin (grön linje) korrelerar starkt med utvecklingen av spotpriser (prickad linje), men vi får även extra avkastning tack vare carryn från terminernas roll yield (blå linje).

3 gillningar

Väldigt intressant - funderar på att byta ut TIPS:en i min portfölj mot råvaruterminer vid nästa balanseringstillfälle.

Vet du kanske hur korrelationen med aktiemarknaden respektive CTA:er vart?

2 gillningar

Ur artikeln The Case for Investing in Broad Commodities:

Vi ser att korrelation med DM-aktier ligger kring 0,1-0,2, och korrelationen med EM-aktier något högre kring 0,4 (eftersom dessa länder ofta är råvaruproducenter). Råvaror har däremot negativ korrelation med statsobligationer, vilket är logiskt eftersom de trivs vid motsatta klimat (inflation resp. disinflation).

Denna graf visar även den historiska utvecklingen för råvaruterminer vs aktier och räntor ända sedan 1870. Vi ser visuellt att korrelationen är låg, och att råvaror presterar som bäst under inflationära perioder. Notera även att riskpremien över lång tid är nästan lika hög som för aktier. Råvaror kraschar dock vid djupa recessioner (ex. 1929, 2008) precis som aktier, eftersom det trivs bättre vid tillväxt. För dessa perioder har grundportföljen dock långa räntor och guld som räddar portföljen.

För korrelationen med CTA-fonder har jag tyvärr inte lika mycket data, ovan är ett backtest från 2000. Korrelationen mellan råvaruterminerna och CTA-fonden under denna period ligger på 0,12. CTA-fonder trivs ju generellt vid hög inflation precis som råvaror, men till skillnad från råvaror presterar de även vid utdragna recessioner, så jag tänker att korrelationen på 0,12 är en rimlig uppskattning även för längre horisonter.

8 gillningar

Tack för intressant data. Den här fonden verkar väldigt intressant.

En fråga beträffande de korrelationer som du/ förlitar er på vid portföljsammansättningen, är det kursrörelse per dag, vecka, månad eller år?

Min intutionnsäger mig att man borde förlita sig på korrelationer som är på samma intervall som man gör sina ombalanseringar på, eller?

Vidare så mäter väl korrelationer bara riktning, inte magnitud?

1 gillning

Det här undrar jag också. :slightly_smiling_face:

Om det är någon som har djupdykt i ämnet och komponerat en sparsmakad av version av allvädersportföljen enbart med fonder, samt procentuell fördelning (om den skulle avvika från Zin0:s).

1 gillning

Jag använder mig inte av korrelationer kvantitativt på det sättet när jag konstruerar min allvädersportfölj, det var bara svar på en fråga. När jag väljer tillgångar och vikter till portföljen är det utifrån fundamenta och logik, och att det ska vara lika mycket risk i varje kvadrant.

@Jacob_Skj skrev ett bra förslag - det är ju dessa fonder som är grönmarkerade i mitt portföljdiagram i del 3a. Man kan överväga att slänga in lite home bias i aktiedelen också, för att få in lite mer SEK-tillgångar då optimum ligger kring 40-50%.

2 gillningar

Hej och tack för en väldigt spännande tråd! Älskar ambitionen med jakten på den ultimata allvädersportföljen och har följt tråden med behållning under en tid nu :slight_smile:

Jag har som egen ambition att sätta samman en portfölj någonstans mittemellan grund- och den avancerade portföljen, och har några frågor. Kan mycket väl vara så att frågorna har adresserats tidigare och då är det givetvis helt ok att bara skriva det så får jag försöka leta upp svaret :slight_smile:

  1. Förespråkar du @Zino egentligen en mix av TIPS och räntefonder (som i den avancerade portföljen) framför ”bara” räntefonder (som i grundportföljen)? Jag känner mig lätt skeptisk till TIPS baserat på det du nämner i din uppdatering (när förslaget i grundportföljen ändrades till råvaror) men också att Ray Dalio uteslöt dem helt ur sin All Seasons Portfolio
  2. I de backtester som du har gjort, har du inkluderat förvaltningsavgifter? Finns det inte risk att avgifterna annars ganska markant skulle påverka utvecklingen i testerna? Tänker ex på Lynx Dynamic som ju har hög avgift. Såvitt jag förstår har ju ex Meb Faber (som jag vet att du nämnt vid tillfälle) sagt att en av de viktigaste nycklarna för en bra allvädersportfölj är att hålla avgifterna låga.
  3. Vilken fördel ger egentligen företagsobligationer till den avancerade portföljen? Har de inte egentligen relativt hög korrelation med aktier? Är det inte bättre att byta ut företagsobligationer mot någon andel aktiefond och resten långa obligationer? Och om man ska ha företagsobligationer, varför har du valt Captor HY framför ex Captor Global Credit eller IKC avkastningsfond?
  4. Sen några mer specifika fondfunderingar:
    a) Aktiespararna Småbolag Edge verkar (på Avanza) kräva månadsinsättning på 500 kr. Det skulle innebära att på en andel på 2,5 % (som i din portfölj) så behöver du en månadsinsättning på 20 000 i månaden. Har Nordnet annan nivå på månadsinsättningen på den fonden eller löser du det på annat sätt?
    b) Har du övervägt Handelsbanken Global Momentum till din momentumdelen eller är det något med den fonden som du inte gillar? Och har du på samma tema övervägt Storebrand Global Value till värdedelen? Båda verkar ju ha hyfsad avgift i alla fall
    c) Har du valt bort Xetra-Gold för att den på något sätt är mindre stabil/tillförlitlig än de andra? Vill minnas att jag läst det någonstans i forumet men kan inte hitta det nu.

Tack åter igen för en väldigt spännande tråd!

5 gillningar

Välkommen åter till forumet, och vad kul att du uppskattar tråden!

I grundportföljen förespråkar jag enbart nominella statsobligationer, medan den avancerade portföljen innehåller en blandning av nominella statsobligationer, realränteobligationer, och företagsobligationer. I del 3a kan du se hur jag tänker kring uppdelningen av räntorna för att få balans i portföljens olika kvadranter.

Realräntor må fungera dåligt som ensamt inflationsskydd, men som del av en helhet tycker jag absolut att de har en plats. Beträffande Dalio så var han och Bridgewater drivande krafter bakom att TIPS lanserades 1997, och de förespråkar ofta realräntor i sina analyser (bl.a. Grappling with the new reality of zero bond yields).

Ja, de tickers jag använder inkluderar förvaltningsavgifter, förutom guldprisindex.

Företagsobligationer har absolut hög korrelation med aktier, men eftersom den är långt ifrån 100% finns ändå potentiell ombalanseringspremie att hämta. Dessutom är kreditpremien en av de mest väldokumenterade riskpremierna som existerar, tillsammans med durationspremien, värdepremien, storlekspremien, etc. Hela grundpoängen med min (avancerade) allvädersportfölj är att inkludera så många oberoende källor av riskpremier som möjligt.

Captor Aster Global HY är mitt förstahandsval eftersom det är den företagsobligationsfond med högst kreditrisk, högst volatilitet och högst förväntad avkastning på svenska räntefondsmarknaden. Se min räntetriangel där den är högst upp på toppen. Den är dessutom elegant konstruerad med effektiv valutahedge (sök på Captor i forumet om du är mer intresserad), vilket är önskvärt för att komma upp i 40-50% SEK-tillgångar i portföljen.

Vet ej, månadssparar inte på det sättet utan köper opportunistiskt underviktade tillgångar i portföljen.

Ja, men avgifterna är ändå såpass mycket högre att ETF:erna lönar sig efter bara några år.

Ja, den är mindre tillförlitlig. Här har jag skrivit lite om Xetra gold:

Men den största nackdelen är att den inte är godkänd för ränterabatt.

4 gillningar

De långa statsobligations-ETF:erna IBCL och IS04 är båda utdelande. Inte säker på att jag gillar det? För IBCL hittade jag alternativet DBXF, Xtrackers II Eurozone Government Bond 15-30 UCITS ETF 1C, som är återinvesterande med samma avgift som IBCL. Belåningsgraden är dock marginellt lägre (80% istället för 85%). Den följer inte samma index men den verkar bete sig nästan exakt som ICBL om man bortser från att den är boostad lite grann av återinvesteringen.

Tänker jag fel att det mest känns stökigt med utdelningar? Missar jag nåt annat?

Tillägg: just det, DBXF är baserad i Luxemburg och ICBL på Irland. Hur var det nu med det där, skatteskillnader?

Jag har med flit valt utdelande ETF:er till portföljen i möjligaste mån, eftersom utdelningen kan användas till ombalansering, vilket sparar in courtage + spread jämfört med att behöva sälja av motsvarande andel ur en ackumulerande ETF :slightly_smiling_face:

Men besparingen är på det stora hela minimal, så om du föredrar ackumulerande varianter så kör på det.

4 gillningar

Jag tänker högt, utan att kolla historiska data… :stuck_out_tongue:

Borde inte sannolikheten att fel ETF:er ger utdelning vara ca 50 %? Och så tvingas man växla valutan två gånger i onödan, samt betala courtage och spread för att rätta till den oönskade minskningen av dessa.

Möjligen skulle man kunna tänka sig att ETF:er som gått dåligt delar ut något mindre än de som gått bra, men räcker den effekten verkligen till för att kompensera för alla onödiga kostnader som uppstår?

Dessutom är kanske inte utdelningarna synkroniserade i tid med när man som investerare vill ombalansera sin portfölj. Då ligger pengarna istället utanför marknaden.

1 gillning