Så här, ni har båda rätt. Vi kommer bara från olika perspektiv och argumenterar för olika frågor.
Ja, det är rätt att det INTE håller som finansiell rådgivning och om man tar hänsyn till sequence-of-risk, inflation, pwr, swr och allt annat vi kan hitta på.
Ja, det är rätt att det är ett enkelt exempel som inspirerar.
Kan vi inte bara enas där? Det handlar om olika effekt i målet.
Vad är en “korrekt” uttagsregel i detta fallet?
Min tolkning är inte att någon uttagsregel specificeras alls.
Jan: Axr I forumet skrev en grej som jag kommer ha med mig i resten av livet. Han skrev
Spara 1000 kronor i månaden i 10 år för att sedan plocka ut 1000 kronor i månaden i resten av livet.
Det blir så sjukt konkret. Om jag sparar 1000 kronor i månaden i 10 år för att sedan få 1000 kronor i månaden fram till att jag dör. Och då örsvinner inte ens pengarna, utan om mina barn är kloka så kan de få 1000 kronor i månaden i resten av sitt liv.
Då känner jag att jag måste spara så många tusenlappar som möjligt.
Caroline: Hur är matten här?
Jan: På 10 år har du sparat 120 000 kronor och så räknar man på 8% avkastning och då blir det ca 180 000 kronor. Har du sedan 8% avkastning på det så blir det 12 600, efter skatt 12 000 kronor. 12 000 kronor på 12 månader blir 1000 kronor i månaden.
Caroline: Perfekt.
Jan: När man formulerar det på detta viset blir det mycket mer konkret.
Har förtydligat det i avsnittet som vi spelade in idag som släpps nästa vecka. 
En fungerande uttagsregel för att få ut genomsnittet skulle kunna vara att en gång om året plocka ut allt som överskjuter ca 150 000-180 000. Dippar det under tar man inte ut. Allt som går över plockar man ut.
Förslagsvis håller man sig till att plocka ut max 12000 de åren det går över minimigränsen, även om man kunde tagit ut mer.
Jag håller med om båda dessa punkter.
Jag tycker du tolkar det helt fel. Sorry. Det är inte ett noggrann instruktion, det är kraftigt förenklat exempel. Där inte ens något uttag alls specas. Än mindre hänsyn till inflation
Ingenstans omnämns att detta är pengar man tar ut. Det är ju faktiskt vad du kan förvänta dig över lång tid i värdetillväxt (CAGR) på aktier.
Som exemplet är formulerat så ser jag det som det är då 50% fallerar och 50% fungerar! Återigen handlar detta om hur man förenklat ser på en distribution av framtida utfall.
Med risk att både göra en nekrobump och att dra igång en konflikt så vill jag väcka liv i denna tråden. Med tanke på dagens avsnitt “#280 - Låt avkastningen finansiera ej nödvändig konsumtion | Reflektion på Rich Dad, Poor Dad del 5” och resonemang såsom:
Låt dina pengar jobba hårt åt dig istället för att du behöver jobba hårt åt dem.
Once a dollar goes into your asset column, never let it out
Pengar är som frön från vilka nya pengar kan växa
Pengar kan arbeta åt dig 24 timmar om dagen, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året och i generationer om du låter dem.
etc.
så upplever jag att jag fortfarande inte har hittat en bättre eller mer inspirerande förenkling än @axr:s:
Spara 1 000 kr i månaden idag för att om 10 år i genomsnitt kunna få ut 1 000 kr i månaden resten av livet.
Det är enormt kraftfull och framförallt enkelt att förstå. Ja, som vi diskuterar i tråden ovan - är det INTE 100 % korrekt med avseende på inflation, safe-withdrawal-rates m.m. Men jag skulle ändå vilja kunna använda det här med gott samvete utan att uppleva att jag slirar på sanningen och ha något som låter bättre än vad det är.
Så min fråga till er är:
Skulle vi i forumet kunna enas om att ovan är tillräckligt bra?
Om nej, hur kan man förbättra det så att det blir bättre?
Dvs. jag önskar att resten av diskussionen är framåtriktad och hur vi kan hjälpa andra sparare där ute och göra det tillräckligt bra. 
Ja det är tillräckligt bra 
Nu har jag förvisso inte läst hela tråden men får inte riktigt ihop det. Enligt ränta-på-ränta-kalkylatorn blir 1 000 kr/mån i 10 år med 8% avkastning runt 180 000. Och 4% av det blir 600 kr/mån.
Vad har jag missat? 
Leker man lite med det så ser den teoretiska ränta-på-ränta kurvan ut så här:
Följande antaganden:
Då visar ovanstående teoretiska modell att det uttaget givet ovanstående borde hålla i ca 40 år. Notera att det är som @axr och @Nightowl skriver en teoretisk modell som fungerar i genomsnitt.
Sedan skulle jag ju inte satsa min pension eller mitt liv på detta antagande, utan då får man ju ta hänsyn till inflation, sannolikhet att klara marknadskrascher etc. Men jag tänker att kurvan visar ju att man är inte ute och reser i resonemanget.
Ah, tack, då förstår jag. Om man räknar baklänges blir det en uttagsandel på 6,7% vilket är ganska högt i FIRE-rörelsen.
Med den insikten skulle jag nog snarare säga ”i 40 år” istället för ”resten av livet” eftersom många som läser påståendet kanske är i 20- eller 30-årsåldern.
Alternativt ändra ”10 år” till ”20 år” som ligger ganska rakt på 4%-regeln.
Hmm… Ja, man behöver ju inte ger FIRE-rörelsen krut och bygga in lite marginal. Det här ser ganska bra ut tänker jag:
Antaganden:
Fördelen med ovan är:
Vad säger vi?
Om du ändrar ”10 år” till ”12 år” får du en liknande kurva för månadssparande på 1 000 kr och uttag på samma summa.
För att det ska klinga bättre: ”Spara 1 200 (läses tolvhundra) kr i månaden idag för att om 12 år i genomsnitt kunna få ut 1 200 kr i månaden resten av livet.”
Kalla det ”12-12-12-regeln”. 
Om man flyttar hundralappar och decimalprocent hit o dit går enkelheten förlorad, och därmed den retoriska/pedagogiska effekten. Men 40 år var en bra ändring.
Spara 1000 kr i månaden i tio år - ta ut 1000 kr i månaden i 40 år.
Förutsatt att det är tillräckligt rätt.
” Hoppsan! Den sidan finns inte eller så är den privat.”
Lite off-topic men kollar på avsnittet nu. ”Mind your own business” = ”Fokusera på ditt eget bästa”?
