Det är därför man ska göra sina egna anpassningar om man tar sig an utmaningen. För mig var det väldigt enkelt att undvika kollektivtrafik och cykel. Det var februari och jag hade ingenstans bortom gångavstånd jag behövde ta mig till. Skulle du göra utmaningen kanske du inte skulle inkludera att undvika att duscha. Eller så har du den begränsningen, men lägger till att du varje dag ska ge dig ut på en löprunda. Då kanske det blir lite jobbigt att inte duscha på en vecka?
1 gillning
Det är helt taget ur luften. Jag bestämde mig för den summan eftersom det är ett jämnt och bra nummer, och att jag trodde att 100 kronor skulle täcka energibehovet men inte ge utrymme åt en meny som var speciellt aptitlig och därav göra maten tråkig. Jag vill påstå att jag lyckades bra med att göra maten tråkig! Dock täckte jag inte energibehovet, men det berodde ju på att jag inte åt upp allt jag köpt.
Sen kan jag tillägga att jag under en av mina pantletningsrundor faktiskt hittade en hel påse med mat i en papperskorg. Jag hade kunnat ta den (risken att maten var dålig var väldigt låg eftersom det var minusgrader hela veckan), men avstod eftersom jag ville hålla mig till just den meny jag bestämt mig för, av anledning att maten just skulle vara tråkig.
3 gillningar
Det hade nog blivit jobbigare ja, men jag vet inte riktigt vad joggingrunda har med “fattig” att göra. Känns ju mer som något den välbemedlade medelklassen sysslar med 
Men visst, man får anpassa utmaningen lite baserat på ens behov. Kanske sova/bo i tält en vecka. Det gör man ju iofs när man är ute och campar en längre period och det är väl en slags light-fattigvecka som jag uppskattar just för att man ruckar på bekvämligheterna. Man lever mer här och nu och närmare naturen. Tycker de som inte provat på camping borde köra en sådan utmaning istället
Ja, detta var verkligen jobbigt. Och det skulle man ju kunna göra till en del av utmaningen - testa att leva utan smartphone i en vecka.
Gillar uttrycket “skavmaxxing”! Själv bestämde jag mig under experimentets gång för att nästa gång inte säga fattigvecka, utan lyxfasta. Det låter inte lika coolt, men beskriver experimentet bättre. Jag blir ju inte fattig i en vecka, utan det är mer som att fasta, eftersom jag avstår saker.
3 gillningar
Huvudpoängen var inte att det skulle vara billigt, utan att det skulle vara tråkigt. Och jag kunde ju i efterhand konstatera att jag inte lyckades med att känna mig fattig, för det är något helt annat som krävs för det. Det enda sättet jag kan uppleva riktig fattigdom igen är ju att bli av med min trygghet, som är min stora buffert. Den hade jag inte när jag var fattig på riktigt. Jag försökte överkompensera för det genom att göra andra saker i livet mer obekväma. Så jag tog bort sängen, varmduschar och satte en extremt låg matbudget för att försöka kompensera. Men i efterhand kan jag konstatera att jag mycket hellre lever utan varmduschar, säng och rolig mat än utan någon trygghet.
3 gillningar
Huvudpoängen är inte nödvändigtvis att försöka leva fattigt, utan att inse hur rikt ens liv är utanför experimentet. Många av de bekvämligheter jag tog bort under experimentet har ju inget alls med huruvida man är fattig eller rik att göra. Folk som lever på existensminimum tar nog lika långa och varma duschar som miljardärer.
Jag övervägde att sova i tält, men för mig är det inte speciellt extremt eftersom jag ändå gör det en gång om året när jag är på festival. Och då duschar jag inte heller, jag badar i havet.
1 gillning
Späkarvecka alltså? Då har jag missförstått. Jag småspäker mig hela tiden och ser ingen poäng med att gå all in bara för sakens skull. Däremot kan jag gärna utföra aktiviteter för nya upplevelser som tex att resa en vecka endast med tält och cykel. Det hade varit en upplevelse samtidigt där späk är en del av upplevelsen men inte huvudsyftet. Att bara ha som syfte att späka och plåga sig till max tycker jag känns bortkastat.
Oj vad jag hade velat lära mig göra så,
Lägger så sjukt mycket mer än det på mat varje vecka
1 gillning
Det är ju bara att göra men det sker ju på bekostnad av hur maten smakar. Vad är det du lära dig? Njuta av äckligare mat?
Jag hade en ekonomiskt kreativ period när jag bodde i Halmstad som konststudent någon gång 1994–95. Så fattig att när folk pratade om “studentbudget” tänkte jag: amatörer.
En sommardag tog jag fiskespöet och gick ut till Kollpiren för att lösa middagsfrågan som en riktig överlevnadsexpert från Halland. Jag bottenmetade och fick en ål. Inte en fisk. Ett rent helvete med gälar.
Fattig som jag var tog jag förstås hem den. Problemet var bara att den vägrade acceptera sin roll som middag. Jag lyckades knappt få död på den och tror till slut att jag fick frysa ihjäl den efter en längre förhandling. Sedan stekte jag den med salt och svartpeppar och kände mig ungefär som Ernst Kirchsteiger på ruinens brant.
När jag tog första tuggan insåg jag två saker:
-
Ål smakar skit.
-
Jag hade nått botten.
Det var mitt rock bottom-ögonblick. Vissa hittar sig själva i Indien. Jag hittade mig själv över en stekpanna med traumatiserad ål i Halmstad.
Där och då bestämde jag mig:
“Aldrig mer.”
Jag flyttade hem till den småländska bruksorten, känd för sina industrier, och började ringa runt efter jobb. Redan samtal nummer två gav intervju. De synade mig uppifrån och ner som om jag sökt jobb direkt från en experimentell teatergrupp i Berlin.
“Konstnär?”
“Jaha…”
“Tål du att jobba då?”
Efter ett mindre släktforskningsprojekt om vilka mina föräldrar var och om jag verkligen kom från byn fick jag ändå en provanställning.
Sedan gjorde jag det svensk industri älskar mest:
Jag dök upp.
Om och om igen.
Dagar, kvällar, nätter.
I 27 år.
I dag är jag i en position där jag kan äta vad jag vill, sluta jobba när jag vill och fundera på att flytta tillbaka till Halmstad.
Och det bästa av allt?
Jag behöver fortfarande aldrig äta ål igen.
23 gillningar
off-topic: Det finns en anledning till att man röker ål.
off-topic igen: Man bör inte äta ål alls numera, så du kan vara lugn. 
6 gillningar
Det låter som att du gick ål in 
10 gillningar
Inget har motiverat mig mer i livet än att som fattig student äta stekt ål i Halmstad.
Efter det började jag jobba som om livet hängde på det.Alla ungar idag borde få uppleva det.Fast som *angaudlinn påpekat så vore det nog inte lämpligt och tur är väl det kanske .
1 gillning
Skulle man inte kunna ha en fattig vecka inom skolan.låta ungdomarna leva fattigt en vecka samtidigt föra överskottet till de som är på äldreboende .En dag med överskott kanske smörgåstårta och cider .Vore inte det ett sedelärande?
Syftet var att få perspektiv. Genom späkning. Att sova på madrass, duscha kallt och äta tråkig mat gav mig inte så mycket som jag tänkt, men jag är glad att jag provade, för nu vet jag. Jag har gjort andra liknande saker som inte heller gav lika mycket som jag trodde. För några år sedan testade jag no-fap i 30 dagar. Det var intressant, men jag kommer inte göra om det.
Den stora vinsten för mig med min fattigvecka var att jag skiftade mitt fokus från saker som inte betyder så mycket för mig egentligen - som att spela spel på nätet och titta på YouTube. Det är nöjen, men ger mig inte så mycket i längden. Att jag fick en nytändning för att skriva på min bok gjorde att veckan som jag trodde skulle vara riktigt jobbig visade sig bli den bästa veckan på hela året dittills.
2 gillningar
Basen i min kost är sådant som kostar väldigt lite:
Havregryn, pasta, ris, linser, bönor, rotfrukter. Det som utgör en mindre del kalorimässigt men gör mycket för näring, smak och upplevelse är fröer, frukt, bär och grönsaker.
Jag kollar på butikernas kampanjer varje vecka och köper mer av det som är billigt just för tillfället, och äter mycket efter säsong. Jag har inte upplevt att jag har haft svårt att äta billigt.
Kött är ofta dyrt, och jag äter det inte alls, men inte på grund av priset. För dem som vill äta kött men samtidigt vill få ner sina kostnader så är ett tips att alltid kolla i den del av butiken där de lägger varor med kort datum. Där kan man göra fynd, men man måste vara beredd på att äta upp det man köper där inom kort.
En viktig detalj att påpeka är att jag också bokför matkostnader för sig, och inte blandar in hushållsartiklar som jag oftast köper vid samma tillfälle.
3 gillningar
Trygghet för mig är viktigare än ett överflöd av pengar på kontot, dom har man ändå inte så stor nytta av vid en allvarligare kris. Bättre då att köra en provvecka utan köpt mat och energi typ utan att t.ex öppna kylen/frysen, stänga av el och vatten, telefonen (bara öppen för nödsamtal), låsa dörren till toa, etc.
Det mesta man behöver i näringsväg för att överleva finns i trädgården eller i naturen (Ätbart i naturen). Energi till matlagning, ljus och värme finns i ved och det kan man ha lite hemma eller hämta torrved i skogen om det blir kris på riktigt. Plus lite redskap för matlagning, tändstål, yxa/kniv, fiskespö/nät, mm. Vatten kan man rena enkelt med ett kaffe- eller sandfilter och sedan koka.
Hand upp den som skulle klara en hel vecka utan el, kranvatten, telefon/dator, toa och köpemat. Eller bara delar av det! För att göra det enklare men ändå nyttigt kan man välja en vecka med plusgrader ute. Eller ännu enklare, bara lägga en vecka på att fundera och förbereda sig utan att för den skull gå all-in och bli en fullblodsprepper … 
Föräldrarna kom på besök på 90-talet när jag var student och sagt att de tar med sig älggryta. Åh vad gott sa jag. Döm om min förvåning när det visade sig vara ålgryta på lappen. De hade tagit fel och den var inte god kan jag meddela.
5 gillningar
Livets hårda skola ..
1 gillning
Jag funderar på kaloriåtgången. Har du koll på hur många kcal du normalt behöver för att “fungera”? Så man kan jämföra sig.
Med längd, vikt och ungefärlig aktivitetsnivå kan man ju räkna ut det grovt med en kalkykator. Antar att det var en rätt “lugn” vecka?
Kcal/ dag kan skilja mer än man tror från person till person.
Kände du dig matt och ofokuserad eller bara hungrig i själva magen, förresten? Jag upplever trösklar där man ibland “glömmer” hungern men går in i en slags orkeslöshet om jag äter för lite.