Jo så är det nog, känslor och moralisk rättvisa är inte något man hittar i lagboken.
Nu är läget som det är och den stora frågan är förstås hur stor del av arvet ( I pengar) som går till makens släkt.
Efter lite efterforskning kan vi revidera tidigare exempel med nya siffror.
Änkan ärver år 1970 50% av dödsboet vilket i helhet är värderat till 30 000:-
Av dessa 30 000:- är en bil och husvagn värderade till 20 000:- dessa fordon behålls av änkan under många år och slits ut till värdet är noll
Övriga tillgångar är bank (oklart vems konton) 6000:- samt 4000:- i lösöre och kontanter.
Pengar som sannolikt gått till det vardagliga då ingen inkomst fanns.
I bouppteckningen anges makens båda föräldrar som efterarvingar.
Änkans tillgångar idag är förutom ett försumbart lösöre.
1 miljon i aktier (förmån utdelade från arbetsgivare)
1 miljon på framtids konto ( besparingar från lön och arv från fadern)
200 000:- på lön/pensionskonto
1/2 sommarstuga via arv från fadern
Vad är rimligt att makens arv till efterarvingarna blir?
Jag kan tycka att inget av det ovan är pengar som kan härledas till makens arv då det är pengar som förvärvats genom eget arbete , investeringar och arv.
Men om det trots allt är så att någon tusenlapp från arvet en gång i tiden blev starten på det som nu är framtidskontot, hur kan man reda ut den fördelningen idag 55 år senare?
Det kan ju inte bli 50% av 1 miljon då stora delar av beloppet som hamnat på kontot kommer från änkans förvärvsarbete?