Ja, nu är jag inte superinsatt i det här utan mig veterligen handlar det egentligen om fyra olika typer av tekniska lösningar. Någon läsare som kan det regulatoriska får gärna rätta mig nedan som är förenklat.
När ett företag tar in pengar kan det ske på ett par olika sätt:
-
Företag gör t.ex. nyemission och pengarna hamnar på företagets emissionskonto - det här är det minst säkra förfarandet. Företaget har full kontroll på dina pengar och kan enkelt föra över det till vilket annat konto som helst. Det är inte skiljt från företagets egna ekonomi. Störst risk för att något går fel.
-
Klientmedelskonto - Ett klientmedelskonto är ett konto där företaget ska hålla klienters medel och är således skiljt från företagets egna ekonomi. Juridiskt sett är det någon annans pengar man man kan fortfarande som företag hantera det. Används ofta av t.ex. fastighetsmäklare eller advokatbyråer.
-
Omnibuskonto - Ett omnibuskonto är ett konto som är som ett klientmedelskonto fast det kan bestå av värdepapper som aktier. Juridiskt skillnad på pengarna men de administreras fortfarande av företaget som har full koll och det finns risk för internbedrägeri.
-
Förvaringsinstitut - innebär att tredje part som en bank, Danske Bank i LYSAs fall (som @MerleNoir korrekt skriver ovan) förvarar och framförallt har ett ansvar för att skydda andelsägarnas intresse. Det gör man på många sätt bland annat genom att granska fondbolagets rutiner och system. Absolut minst risk för att något går fel. Är även ett krav från Finansinspektionen för att bevilja en del tillstånd.
Enligt mig är förvaringsinstitut det absolut säkraste för oss andelsägare. Jag har dessutom för mig att några av de andra fondrobotarna inte har förvaringsinstitut utan använder just omnibus-konton. Men det måste jag bekräfta.
Ja, det var lite fredagsnörderi.
Korslänkning: