Kanske är det jag som fundamentalt missuppfattat något, men om en sparare äger en indexfond med en aktie som ökar i värde, ökar väl både aktiens andel av indexet och indexfondens akties värde lika mycket, alltså behöver min indexfond inte sälja eller köpa några fonder förrän jag investerar mer pengar.
Ex, låt säga att:
OMX 30 består till 5% av Volvo B. Jag investerar 100 kr i Avanza zero (lättare att räkna utan avgifter), 5 av dessa kronor används av fonden för att köpa Volvo B.
Kursen för Volvo B stiger p.g.a. fin kvartalsrapport, aktiva investerare handlar upp kursen med 20%.
Eftersom Volvos totala värde har stigit med 20% (allt annat lika, totala värdet av OMXS30 är fortfarande samma för att göra matten enkel) utgör den nu 6% av indexet.
Vad jag trodde detta betydde var att mina 5 kr i Volvo B via indexfonden faktiskt var investerade i Volvo B, dessa har alltså ökat lika mycket i värde som aktiekursen. Utan att varken jag eller fonden köpt eller sålt några andelar i Volvo har jag nu 6 kr investerade i Volvo B. För att matcha index behöver indexfonden inte köpa eller sälja några aktier. Är detta på något sett en felaktig bild?
Om jag nu skulle investera 100 kr till i Avanza zero förstår jag att 6 kr skulle användas att köpa Volvo B. Är det detta som du menar är eftersläpningseffekten? Hur kan det ha någon som helst påverkan på kursen jämfört med andra aktier i indexet som inte ökat i värde?
Så länge nettoin/utflödet i indexfonden är noll så stämmer det för indexfonden. Men när ett flöde i indexfonden sker (in eller ut) så kommer det köp/säljtrycket fördelas efter indexets nya fördelning. Så fonden kommer köpa för större andel av det som gått upp när nytt kapital flödar in. Alltså köptrycket är fördelad efter den nya fördelningen i indexet. Analogt sker motsvarande vi nettoutflöde av kapital.