Bland kontrolluppgifterna, ja. Där finns ju en uppsjö av uppgifter som inte finns på själva deklarationsblanketten och därmed skulle kunna bli allmängods, vilket frågan gällde.
Det finns INGA uppgifter på deklarationen som kan avslöja saldo på KF, ISK eller depå. Kontrolluppgifterna bifogas ju till dig för att du ska kunna kontrollera vilka uppgifter som arbetsgivare, banker m.fl. har lämnat till Skatteverket som underlag till din deklaration.
Så slutsatsen är att kapitalförsäkringen är synlig i deklarationen under “övriga kontrolluppgifter“, men inget om KF går att se för andra. Så det går fortfarande utmärkt att gömma pengar för alla utom skatteverket i en KF.
För många går ISK-värdet att gissa utifrån de offentliga uppgifterna på deklarationen genom att räkna baklänges. Det stämmer förvånansvärt bra när jag visat vänner. En kombination av ISK och AF-depå gör det svårare om man varje kalenderår genomför säljordrar med vinst från AF-depån.
Jag instämmer, men jag tror det som menas är att det går att göra en ganska grovhuggen uppskattning av storleken på tillgångarna på ISK om man kan isolera schablonintäkten.
Jag menar alltså att om man hypotetiskt enbart har tillgångar på ISK och inget annat inom inkomstslaget kapital, alltså inga ränteintäkter (från t.ex. sparkonton), inga ränteutgifter (t.ex. lån eller dröjsmålsränta), inga intäkter från uthyrning av privat egendom (t.ex. bostad), inga aktieutdelningar, inga vinster eller förluster från försäljning av bostad eller liknande, inga vinster eller förluster från affärer på aktie- och fondkonto, då har man isolerat schablonintäkten.
Eftersom schablonintäkten är 2,96% av kapitalunderlaget (inkomståret 2025) så kan man ju räkna ut vad kapitalunderlaget i så fall var. Men kapitalunderlaget är ju precis som du säger inte saldot på ISK:t utan summan av värdet vid ingången av varje kvartal plus summan av insättningarna, delat med fyra, vilket ofta kan vara rätt långt ifrån det faktiska värdet på kontot vid årets slut.
Ovanstående scenario är ju förstås hypotetiskt. I praktiken vet man ju inte vad som gömmer sig inom siffran “inkomst av kapital” och alla förluster (t.ex. ränteutgifter) får kvittas mot intäkter, så den säger egentligen ingenting alls. För vissa med låg eller ingen belåning kanske man kan gissa ungefärlig storlek på tillgångarna på ISK, men det är i så fall i princip ett sammanträffande.
Exakt så. Men inte ens schablonintäkten i sig är pålitlig som grund för att ”räkna baklänges” till ett värde på ISK. I schablonintäkt ingår även schablonintäkt på fonder i depå.
Poängen är väl att om man kan härleda schablonintäkten så kan man på goda grunder räkna fram en minsta kapitalstorlek vilket kan vara besvärande för vissa. Skulle även schablonintäkten utgöras av fonder i AF innebär det att kapitalet är ännu högre. En hög schablonintäkten avslöjar alltså stort kapital.
Det kan förstås finnas skäl att man inte vill skylta med att man har ett stort kapital.
Ja. Och det har inget med schablonintäkten att göra eftersom den inte är offentlig.
Den enda uppgiften om kapital som är offentlig är överskott/underskott av kapital. Den uppgiften säger inget, eller mycket lite, om en persons kapital. För övrigt bra beskrivet tidigare av @kblomster .