Det är mycket rimliga antaganden med tanke på lönen och åldern, den exakta siffran är inte viktig, mest tankesättet
1 gillning
Möjligen rimliga antaganden, med helt OT.
Ämnet för diskussion var det mentala att sluta jobba när TS helt identifierar sig själv med sitt jobb, samt frågeställningen vad man gör om man slutar jobba.
Inte om pengarna räcker eller ej. Den uträkningen hade TS redan klarat av att göra själv…..
4 gillningar
Det blir lättare för oss att hjälpa till om vi förstår siffrorna lite bättre. Det är ingen garanti att OP har tänkt på alla aspekter gällande ekonomisk frihet, inklusive mentala aspekten. Men det är ju fantastiskt! Det är för övrigt upp till OP att bedöma värdet av tipsen. En mental aspekt kan vara att möjligheten att tjäna mer pengar försvinner omedelbart och om OP räknat med en för låg siffra så kan det ha katastrofala konsekvenser på deras liv, inte minst eftersom hon försörjer sin man också vars företag precis går plus minus noll. Detta är också mycket kritisk del i det mentala!
OP har ju dedikerat hela sitt liv till sin oerhört framgångsrika karriär och har inte säkerligen haft tid att djupdyka i FIRE-detaljerna. Återigen bör detta inte glömmas!
Oj vad du är hård när det kommer till mitt val att inte skaffa egna barn. Det finns ju fler perspektiv än ditt på den frågan. Jag står trygg i det valet.
Nu var inte riktigt kapitalet storlek ämnet men har inte en enorm tjästepension då vi inte har ITP pension utan helt andra avtal med bonusar och delägande.
5 gillningar
Du låter så nedvärderande kring mitt val att satsa på karriär. Betyder inte att jag inte har relationer som betyder något och är viktiga för mig. Jag gör ingen skillnad på bonusbarn eller egna barn, älskar de jag har oavsett.
Jag är osäker på om du faktiskt vill hjälpa eller mest raljera över familjens betydelse. du behöver inte bemöda dig att svara mer på mitt inlägg.
10 gillningar
Tack för kloka inspel. Jag får nog låta det ta tid. Jag har under många år värderat pengar ganska högt (och kanske då tryckt undan andra värden) men nu börjar jag fundera på ett liv efter jobbet behöver jag nog hitta mig själv igen. Vem jag är utan mitt jobb.
2 gillningar
Läste du inlägget? Var någonstans är jag kritisk? Jag skrev oerhört framgångsrika karriär. Tolkade din trådstart som att du ville ha hjälp men visst, gillar du inte feedbacken så måste du inte beakta den. Här lägger man sin dyrbara familjetid på att ge feedback men blir förolämpad. Mycket tråkigt!
Jag tror konsultspåret kan vara något för mig då det blir en light övergång och man kan jobba lite var som helst, som tex i huset i solen 
kul att höra att du tagit steget även om det gått överstyr.
1 gillning
Det är något i tonen på just “oerhört framgångsrika karriär” som landar helt fel hos mig. Det tillsammans med det övriga du skrivit i denna tråd gör att jag inte tror du har helt schyssta intentioner. Menar du väl så ber jag om ursäkt men det är tyvärr inte det som genomsyrar dina kommentarer.
9 gillningar
Okej, önskar dig stort lycka till i dina framtida eskapader. Peace and love 
1 gillning
Du kommer inte klara av det, krävs att man är driven för att lyckas med det du gjort och när tomheten kommer då du inte har något att fokusera på så lär det bli svårt.
Inget fel på att va intresserad och driven över något, är inget man ska skämmas för och bara för att alla andra gör på annat vis är det kanske inte rätt för en själv.
Inventera det jag har och vad jag behöver bygga upp är bra. Det tar jag med mig. Är inte så nischad så tror jag absolut kan hoppa på jobb igen men inte till den ersättning jag har idag (men kanske inte heller lika många timmar med jobb.). Kanske borde kontakta Moa för att bolla med någon. Min man säger hoppa
3 gillningar
Det är just det jag är orolig för.
Är sämst på att vara ledig/ha semester för att jag inte övat så mkt på det. Är lättare för mig att gå direkt till att lösa problem och leverera. En väldigt lojal & tacksam anställd
1 gillning
Vad är det för fel me det, om förståss inte familjen lider av ditt jobbande så ser jag inga problem med att fortsätta om det ger dig något. Ålder är bara en siffra och genom att jobba håller man hjärnan och kroppen i schack, du får även ut lite socialt ur det hela.
Min personliga åsikt är att det är överskattat att “måsta ha egna hobbier”, jobbet kan va otroligt givande om man hitta rätt.
Ännu ett inlägg, men jag vet inte varför folk har en tendens att måsta ändra saker som funkar. Om man trivs med hur läget är just nu varför gå och mixtra till det. Finns ett finskt ord som är ganska bra och de är “pakotus”.
Missat om någon redan nämnt det men kan mentorskap vara intressant? Lär ju finnas massa yngre förmågor som vill ha någon erfaren att bolla med.
Och prata med @MoaD så klart!
2 gillningar
Grattis till en bra sits till att börja med!
Jag är en av de som hoppat av ekorrhjulet från en position med mycket bra lön, bonus osv. Väldigt viktig och behövd var jag också 
Blev varnad av några personer i min omgivning om just det där med att sluta vara viktig på jobbet och hur det skulle kunna leda till problem (depression kanske?)
Mitt råd är att du tänker efter noga men framförallt att du börjar skaffa dig fler intressen utanför jobbet. Börja också minska på din ”viktighet” på jobbet. Dra ned på ev övertidsarbete. Sluta räcka upp handen när nya problem ska lösas. Osv.
De privata intressena ska locka tillräckligt mycket för att du ska vilja trappa ner eller sluta helt. Gör de inte det så är du inte redo ännu.
När du är redo och väl hoppat så kommer du att snabbt inse hur lite jobbet behövde dig och vise versa. Hur trevligt livet blir när du själv kan styra över det
Stort lycka till och tveka inte att fråga vidare kring dina funderingar!
6 gillningar
Ja, detta. Jag skulle va väldigt tacksam att hitta en mentor ifall jag tex skulle vilja starta företag eller såvidare.
Tack! Kul med någon som hoppat. Hur gammal var du? Hur visste du att det var dags? Från en dag till en annan eller växte det fram?
Jag har börjat vara mindre på tå men märker att det inte fungerar toppen. Är både emot min personlighet (javisst och leverans är mer min melodi) och förväntan på min roll är mer. Tror inte jag orkar växla upp utan att det är därför tankarna på att hoppa redan nu kommer. Har dock alltid tänkt att jag kommer jobba superlänge.
Jag spelar golf och red mycket i yngre ålder så drömmen om egen häst finns ju där i bakgrunden. Kanske det som blir det nya
2 gillningar
Jag tog väl det slutliga beslutet strax efter 50. Funderade på om det var möjligt och smart några år tidigare. Preppade, testade, räknade och hoppade av. Har inte ångrat det beslutet än så länge iaf.
Håller med om att det är svårt att gå från totalt engagerad till mer tillbakalutad på jobbet när man alltid varit spindeln i nätet. Fortsätta ”kriga” på eller hoppa? Bara du själv kan veta helt säkert.
1 gillning