På Facebook gör Unionen reklam för kollektivavtal som modell. Utan att ha fördjupat mig i frågan tycker jag att deras argumentation är ganska rimlig. Vad tycker ni andra? Jag menar nu främst om kollektivavtal är vettigt som idé. Att någon kan förhandla fram något mycket bättre åt sig själv är ju egentligen inget argument för eller emot kollektivavtal.
3 gillningar
And Mr Threadstarter numero Uno is back…
On Topic så tycker jag kollektivavtal fyller en funktion för kollektivet. Inte lika mycket för specialiserade tjänstemän.
4 gillningar
Finns många företag som anställer unga människor utan kollektivavtal och till exempel luras genom att inte betala någon tjänstepension, vilket en 22-åring ofta inte har koll på tyvärr.
För någon som @Anonym behövs inte kollektivavtal, han kommer företagen inte kunna lura, han är erfaren och smart.
Kollektivavtalet är till för de som inte är erfarna och smarta. Har ett företag ett kollektivavtal så kan de inte luras lika lätt, vilket skyddar de mest utsatta människorna.
15 gillningar
Varför ger du han mer luft 
4 gillningar
Denkmal behöver inte mer luft. Han är bäst och ödmjukast.
9 gillningar
Jag själv är inte så förtjust i kollektivavtal, de är av flera orsaker… Min erfarenhet är att facket vill vara me å betämma att man inte får tjäna mycke mer än andra, typ de är fult å tjäna bra… Enklast löser man de genom att ha eget företag…
2 gillningar
Personligen tycker jag det är skönt att ha ett kollektivavtal med ett tydligt regelverk där man kan lätt läsa sig till vad som gäller istället för diverse luddiga policydokument.
8 gillningar
Sedan läser man kollektivavtalen och kommer till insikten att många kollektivavtal “lurar” den anställde lika mkt som i ditt exempel eftersom de inte betalar ut tjänstepension före 25års ålder 
2 gillningar
Det kan det ju vara, om man nu känner så. Och om man uppfattar att man har nytta av lejonparten av det som avtalet behandlar som ”förmåner”. I annat fall kanske man betalar dyrt för en rad kompromisser man inte behöver.
Tycker ofta själva ingången i sådana här diskussioner blir konstiga.
Frågan är egentligen hur man tror att man får bäst genomslag i förhandlingar med arbetsgivaren totalt sett - ensam eller som ett kollektiv. För att kunna ta ställning till det, om det ens är möjligt att värdera på ett relevant sätt, är en situation där kollektivavtal saknas och där man då ensam måste förhandla om varje del av sin anställning, om lön, om arbetsmiljö, förmåner och allt annat som ingår i ett kollektivavtal. Utöver det får man värdera det ofta stora medarbetarinflytande på arbetsplatsen där saker ex måste samverkas med facket innan de går igenom. Det hade man då behövt göra själv. Troligtvis hade man i ett sånt läge behövt lägga ganska många timmar på att förhandla kring sin anställning, snarare än att arbeta.
Nu när det lyfts att vissa “klarar sig utan facket”, så gör de det för att de kan nyttja alla fördelar en generellt stark arbetstagarrörelse ger genom fack och kollektivavtal, men utan att bidra med varken tid eller pengar. Så klart bekvämt och man kan slå sig för bröstet.
Sen får man beakta skillnad på ett företag med fem anställda och femhundra anställda.
Generellt har jag otroligt svårt att tro på en så stark röst om alla agerade som solitärer gentemot sina arbetsgivare. Tittar man internationellt så har de länder med låg organiseringsgrad också svagare löneutveckling och sämre förmåner och skydd för anställda, än länder med starka fackförbund. Så visst har det effekt!
Att inte vara med i fackförbundet i Sverige i dag är lite som att inte vaccinera sig. Man klarar sig för att alla andra beter sig vettigt och då kan man flyga under radarn. Smidigt så klart men inte så snyggt.
16 gillningar
Det är din syn. Men det är en högst reell verklighet att vissa absolut varken behöver ”stark arbetstagarrörelse” eller någon form av facklig apparat i bakgrunden. Det kan i vissa fall till och med vara en nackdel. Att du försöker få det till någon form av parasiterande vittnar mer om din ideologiska grundhållning än om att du skulle ha begripit något som ingen annan gjort.
Parasiterna är snarare de som med facket som skydd blir mästerliga på att hävda sina rättigheter och bara göra minsta möjliga för att täcka sina skyldigheter. På allas bekostnad.
Kom igen. Du är bättre än såhär.
8 gillningar
Ja, det är väl klart att det är min syn? Vems skulle det annars vara? Påvens?
Att vi alla har olika ingångar i frågan är ju så klart kopplat till bland annat olika ideologiska ingångar.
Känner inte att ditt inlägg berörde så mycket i sak utan mest beskrev massa självklarheter som att det var mina åsikter jag gav uttryck för och att ideologiska ingångar styr människors åsikter. Tackar för de insikterna! 
1 gillning
Är inte jättegammal, runt 30 år, men känner ibland att facket är de enda som är på min sida. Jag har inte så mycket att säga till om på ett stort bolag, jag har ingen makt, men det har facket.
Tänker jag fel här?
Inte heller så lätt att byta jobb under till exempel en lågkonjunktur, så det argumentet faller.
Ifall jag vill klättra på ett bolag och inte byta företag vartannat år, då är väl ändå facket de enda som är på min sida?
Vem kommer annars ha min rygg ifall det stora bolaget inte beter sig?
8 gillningar
Mina upplevelser är, att iallafall kommunal som jag varit medlem i förr, är väldigt tandlösa. Tyckte inte det var värt medlemsavgiften, för det de bidrog med.
Kollektivavtalet bidrar med en trygg ram, men också begränsningar på grund av ramen. För Svensson är det nog en bra grundtrygghet att ha.
Är inte medlem i något fackförbund idag.
2 gillningar
Du får gärna förklara hur du menar för jag förstår inte riktigt. Att vissa personer har särskilt efterfrågad kompetens och stark förhandlingsposition är inget konstigt. Vilka villkor som gäller för den breda massan har rimligen ingen större betydelse för denna grupps möjligheter.
Även om kollegorna vore anställda som galärslavar skulle den starka gruppen kunna förhandla sig till bra villkor. Om vi tittar på länder där kollegorna rent faktiskt är galärslavar så har den här gruppen inte sämre villkor utan snarare bättre, alltså jämfört med i Sverige.
Vilket jävla dravel. Jag har suttit i löneförhandlingar för mina medlemmar och der skilde mycket i lön på dem och det var inget vi tänkte ändra på.
Däremot tyckte vi att skillnaden mellan godkänd prestation, dvs du blir inte uppsagd pga du inte gör ett bra jobb och de som verkligen ansträngde sig och gjorde skillnad inte var så stor… Jag frågade om företaget verkligen tyckre att sisådär en två procentenheter var en tydlig skillnad.
Det var då jag insåg att företaget VILL ha kollentivavtal och bunka ihop alla.
Tror det är någon form av betingning.
2 gillningar
Också så här. Facket är inte ett företag man köper en tjänst av. Utan en medlemsorganisation. Det är som ett parti, en lokal fotbollsförening eller en BRF. Är man missnöjd kan man så klart byta eller gå ur, men en väg är också att engagera sig och påverka i det man tycker är viktigt. Så brukar det ju låta när folk klagar på brf föreningar - gå med i styrelsen och påverka! Säger detsamma om facket. Gå med och påverka!
1 gillning
Du har din erfarenhet, å jag har min… Ett mynt har två sidor…
1 gillning
Det där är en helt annan fråga. Poängen var här att vissa individer kan förhandla fram bättre villkor än de som kollektivavtal ger. För dem är det ointressant att vara med i facket, engagera sig eller sitta med i någon styrelse.
2 gillningar
Visst. Tills du blivit chef.
Annars brukar det hjälpa karriären mer att se arbetsgivaren som en spelare på ”din sida”…
4 gillningar