För den som vill ha en stor portfölj. Vad behöver man den avkastningen till om man inte har utgifter?
1 gillning
Nej, du har fortfarande alternativkostnaden men det kan ju såklart vara så att du inte bryr dig om den.
Man kan tänka olika men jag tänker alltid att mer pengar är bättre än mindre. Vill jag inte lägga dem på mig själv kan jag lägga dem på någon annan.
Så för mig finns nog ingen nivå, i vart fall ingen jag i praktiken kan nå, där jag kommer att lämna massa lättåtkomliga pengar på bordet bara för att jag har tillräckligt för att få mitt liv att snurra.
Det skulle i så fall vara om det var ett så oväsentligt belopp för mig att det inte skulle göra någon skillnad. Men för de flesta är värdet på boendet inte av oväsentligt värde i förhållande till resten av ens ekonomi.
Om jag inte vill ha pengarna kan jag skänka bort dem till någon välgörenhet jag ömmar för.
1 gillning
alltså va, alternativkostnaden är ju enorm. Man byter genomsnittlig avkastning från 7% till kanske 2%, lånar du så betalar ju dina investeringar på börsen på både räntan + lite till och de har samma värdeutveckling på bostaden. Enda minuset är ju strypt kassaflöde.
1 gillning
Det är helt rätt att undvika lån. Merparten av förmögenhetsbyggande är psykologi. En person som har förmågan att spara/investera ihop ett hus kan också spara/investera ihop en förmögenhet. En person som tar genvägen/risken via lån har statistiskt mycket sämre chans att lyckas med ett förmögenhetsbygge.
7 gillningar
Alltså systemet är gjort för att ha lån, men det blir först fördelaktigt när du har andra investeringar som täcker räntan på lånet och du faktiskt köper något som behåller värde.
1 gillning
Jag betalade av mina och jag trivs med det, men jag köpte med lån för att det behövdes då. Idag hade jag nog tänkt annorlunda, just för att mitt liv i övrigt ser annorlunda ut. Risken skulle vara minimal idag då jag hade kunnat betala av det om räntan drar iväg.
Ping @jakke om han vill dela sina tankar
Ja men vilken grad av mer? Om sitt bolån betalades av idag skulle du ju ha enormt mycket större utrymme att investera framåt. Hur ung man är spelar såklart roll och hur snabbt man samlat på sig kapitalet för att köpa, plus hur mycket blir över. De flesta måste låna, för att alla andra lånar. Ett race till botten.
Mm, men det blir lite bakvänt tänkt där.
Om vi antar att jag har ett bolån på 2msek och så släcker jag det helt.
Då har jag precis som du säger inga utbetalningar som går till ränta och amortering men jag har redan sänkt 2msek för att få det.
Så det är en klen tröst att jag kan investera mer månadsvis framåt.
Vad som spelar roll är totalen, det jag satte in igår och det jag kan sätta in i framtiden, vilket blir mycket mindre om jag väljer att amortera av lån med låg ränta.
Struntar jag i att amortera på bolånet kan jag få in mer på börsen, och dessutom tidigare.
Det verkar vara väldigt vanligt att folk tänker som du skriver, oavsett hur mycket pengar man tidigare har spenderat på solpaneler, amortering på bolån eller annat som är relativt lågavkastande så glömmer man bort det lite och känner att det var en bra grej för att man får lägre negativt kassaflöde nu.
Men det man då glömmer är att alternativkostaden i form av högre positivt kassaflöde som man valde bort skulle ha gett ett bättre netto och mer pengar i fickan, både nu och sen.
3 gillningar
Märklig diskussion. Självklart är det ekonomiskt fördelaktigt att ta bostadslån kontra att betala bostaden cash. Om man nu är intresserad av att maximera sin långsiktiga avkastning. Är man inte det, utan istället har alla bevekelsegrunder, är det förstås inget konstigt. Men på ett forum som i mångt och mycket handlar om att hjälpa människor att få långsiktig avkastning på sina privatekonomiska beslut måste det understrykas att vårt ekonomiska system premierar bostadslåninnehavare.
3 gillningar
Jag föredrar att casha allt i mitt liv. Har lyxen att aldrig behövt låna pengar till något jag är dock medveten om att alla ej har den lyxen.
Har väll missat en del pengar på börsen då jag i tidig ålder hade alla pengar i en bostadsrätt men santidigt gjorde min låga belåning att jag vågade ta risker jag annars kanske ej hade vågat ta. Samt är jag nog ej så iskall att jag kan vara fullbelånad på min bostad o ha resten på.börsen och sova gott när börsen dippar. Och jag har alltid prioriterat en god nattsömn.
5 gillningar
Nej, i verkligheten är ett lån en ekonomisk risk. Att bära risk genom livet minskar sannolikheten att bli rik.
Det du menar är att lönsamhetskalkylen visar att om du lånar till investering så blir rikedomen större om du nu lyckas.
Detta är 2 olika saker.
1 gillning
Nej det stämmer inte.
Det du pratar om är hur rik du blir, det kallas lönsamhetskalkyl.
Förmågan att bli rik påverkas negativt av risknivån. Att ta lån ökar risken och därmed minskar sannolikheten att du faktiskt blir rik.
1 gillning
Detta beror på hur han definierar bättre,
Om definitionen av bra är att vara skuldfri så är det definitivt bättre att köpa en bostad kontant än med lån.
Jag har några vänner som inte gillar lån och amorterade av sitt hur på några år (Bor i liten håla, men väldigt mysigt). Dom gillar inte skuld och för dem verkar det vara rätt alternativ så då är det ju najs!
Men om du ser det utifrån ett matematiskt perspektiv så är det ett dåligt beslut.
2 gillningar
Kan berätta hur jag gjorde. Radhuset är värt 4 miljoner. Jag har cashat av min del av den. Utöver har jag ett fondsparande som är >2 miljoner. Självklart hade hade jag kunnat ha 1,5 miljoner i bolån och lagt pengarna på börsen och tjänat arbritraget, räntan blir 2% efter ränteavdraget och i snittet så växer kapitalet är 7% per år. Så 5% per år på 1,5 miljoner. Det är bara räkna. Det är den summan jag lämnar på bordet varje år 75k kr. Är det smart? Inte så värst. Men känns det bra? Absolut.
2 gillningar
Att bära rätt sorts risk ökar sannolikheten för att bli rik. Bostadslån är extremt förmånligt iom ränteavdrag och dessutom relativt låga räntesatser.
Lån i alla former är fel sorts risk. Investeringar är rätt sorts risk. risk bör aldrig överstiga 100% av din nettoförmögenhet utan man har något som kallas buffert. För att bli rik bör din buffert inte bara täcka dina kostnader utan även kunna skydda ditt kapital som är i risk så du slipper agera vid en dålig tidpunkt. Tex att inte kunna investera vid ekonomiskt svåra tider för att marginalerna krympt.
Har man inte pengar så lånar man… Har man pengar så kan man återbetala lånet.. Å har man sen mer pengar kvar så är frågan om var går gränsen för hur mycke de behövs för att inte spara mer längre??
Håller inte med dig, denna tråd förklarar varför på ett bra sätt.
Men kortfattat så sänker man risken genom att ha bättre likviditet och höjer avkastningen genom att placera i tillgångar med högre förväntad avkastning än avbetalning på bolånet kan ge.
T.o.m. med väldigt hög andel på sparkonto med insättningsgaranti och liten andel aktier eller liknande blir risken lägre och räntenettot högre.
4 gillningar
Då missar du min vinkel. Vad sparar jag till annars? Inget annat i mitt liv är dyrt alls. Resor kan man spara lätt till utan utgifter. Jag hänger självklart konceptuellt med på hur du tänker: Varför inte maximera avkastning? Det där med att spendera pengar på andra är svårt.
50/50 känns som en jättebra kompromiss. Mycket lägre utgifter en snittbolånet men ändå inte helt utan hävstång.
@Stonkochbonk för det första: Vilket användarnamn!
För det andra: Ja, det är mycket motstånd om man är anti lån här såklart. Det handlar inte ens om att det som sägs om optimering är fel. Matematiskt är det ju inte det, men låneförespråkare har väldigt svårt att förstå varför man skulle vilja vara skuldfri.
@JPT Exakt!
2 gillningar
Vet egentligen inte vad det är vi diskuterar längre.
Vi verkar vara överens om att om man vill ha mest pengar i fickan och bättre likviditet i slutändan så borde man inte amortera på billiga lån med lång löptid och utan margin call. Vilket är precis vad ett bolån är.
Jag försöker inte säga något mer än det.
Vill man inte det och tycker att det känns bra att amortera får man såklart göra det även om det inte är det mest rationella ekonomiskt.
3 gillningar