Får nog säga att jag håller med Agaton här, som gift med en som fått gåvor av sina föräldrar som enskild egendom. Det är ingen stor kil, men en liten kil är det. Dessutom krånglar det snarast till det om vi någon gång skulle gå isär. Istället för att dela lika rakt av ska vi tillsammans ta ställning till vad “enskild egendom och allt i dess ställe” innebär för en gåva som bestod av värdepapper som för länge sedan är utbytta och då, för 20+ år sedan, var värda X.
2 gillningar
Nja, jag ser det inte så svart eller vitt. Förhoppningsvis gifter sig inte folk för pengar.
Och oavsett hur smart och förnuftig någon är kan kärlek ställa till det även för den skarpaste kniven.
Vi människor tenderar att förändras under livet. Bara för att du älskar din svärson/svärdotter just nu har du ingen aning om hur det ser ut om 20 år.
2 gillningar
Goddag, yxskaft?
I diskussioner om gemensam eller separat ekonomi brukar det vara en vanlig inställning att “vi är gifta, då är vi ett team som delar på allt, skulle vara jättekonstigt att ha separata pengar”.
Om man ger sina barn en gåva som enskild egendom säger man ju i princip att vad dessa tillgångar anbelangar, har du inte rätt att bilda ett sådant team som beskrivs ovan med någon, även om ni gifter er.
3 gillningar
Du verkar sakna praktisk erfarenhet av detta, det går alldeles utmärkt att dela på allt så länge man är gift. I det så kallade teamet.
Det finns åtskilliga skäl att ha enskild egendom i äktenskapet. Ett bra exempel är ägande i företag.
Om du tillsammans med tre andra är delägare i ett bolag som ni själva jobbar i är vanligen de tre andra ägarna rätt ointresserade av att få in en femte i samband med skilsmässa. Särskilt inte kollegans ex. För att ta ett exempel.
Och om man nu ändå aldrig skall skilja sig kan man väl lika gärna ha ett äktenskapsförord. Det går ju lika bra att argumentera för att jag är så säker på att jag aldrig kommer skilja mig så jag kan lika gärna ha äktenskapsförord eftersom det ändå aldrig kommer behövas. Eller hur?
Under äktenskapet står det ändå dig fritt att bjuda in den andra till konsumtion av den enskilda egendomen. Du kan även frivilligt avstå enskild egendom i samband med skilsmässa, om inte särskilda förbehåll finns.
Jag ser inte riktigt grejen med vilken praktisk betydelse enskild egendom har under pågående äktenskap. Om ni har alla pengar på gemensamma konton är det i praktiken lika lite enskild egendom under pågående äktenskap som det är giftorättsgods på ett enskilt konto.
2 gillningar
Ett vågat påstående. Så ovanligt är det trots allt inte att folk har relationer. Kanske fungerar de inte som dina relationer men personen du svarar har heller inte utgivit sig för att tala för alla människor.
1 gillning
Självklart. Men det finns alltid för- och nackdelar med det ena eller andra, även om man landar i att fördelarna med en viss lösning väger över.
När det gäller måttliga belopp (ett par hundra tusen eller så) till mina barn för start av vuxenlivet tar jag nog hellre risken att en del av denna summa försvinner iväg till barnets ex vid en skilsmässa, än att jag i onödan planterar en liten obalans i deras äktenskap som de alltid måste förhålla sig till.
Skulle det däremot vara del i en släktgård, familjeföretag, skogsfastighet eller liknande blir det en annan sak. Då väger nog fördelarna med enskild egendom över. Men även här finns nackdelarna med risk för obalans och vilka signaler det sänder.
I slutänden handlar det kanske mest om vid vilka summor gränsen går. För jag antar att få skulle ge en femhundring till sitt vuxna barn och i samband med det vara noga med att skriva papper på att det är enskild egendom osv. Och åt andra hållet skulle få föra vidare släktförmögenheten utan att försöka säkra att den stannar inom “blodslinjen”. Nånstans däremellan går en gräns och för vissa är den kanske 10 000, för någon annan 100 000 och för en tredje 1 000 000 eller mer.
3 gillningar
Väldigt bra inlägg. SJÄLVKLART har enskild egendom en relevant funktion. Men som med allt annat i livet finns det för och nackdelar. Jag tycker inte att man inte ska se det som något odelat positivt eller låtsas om att det absolut inte kan stjälpa i en relation.
1 gillning
Vi har hjälpt våra (3) barn på olika sätt när det gäller bostäder. De har alla flyttat från mindre stad till storstad för först studier och sedan jobb. De har alla först fått lösa situationen genom att bo tillsammans med andra och/eller i andra hand. Vi har sedan hjälpt dem genom att samäga deras bostadsrätter så att de ägt så mycket som brf-föreningen kräver. Under studietiden har de betalat avgift till bostadsrättsföreningen + rörliga kostnader som el, bredband etc. och vi har tagit övriga kostnader. 2 av barnen har fått vår del av sina brf i gåva och enskild egendom med gåvobrev + förskott på arv som villkor, så att det blir rättvist dem emellan. Hur de gör med den “enskilda egendomen” är förstås upp till dem, men det ger (som nämnts här tidigare) ett skydd vid separation. Barn 3 bor just nu på annat sätt och har inte behov av vår hjälp - vet dock att utjämning mellan barnen sker för hens del när det behövs eller vid arv.
2 gillningar