Har letat och läst runt men blir inte mycket klokare. Men vill höra om ni varit i likadan situation samt hur ni tänker i nedan situation.
Jag tar över en förmånsbil (nästan fullt utrustad ID4) från ett bolag där jag varit anställd till mitt egna bolag nu. Bilens restvärde är på 170.000 (ca 215k ink moms) och kommer säkerligen kunna ha ett värde över 350k.
Min fråga är hur ni hade tänkt i min sits.
Köpa loss bilen (dvs från mitt bolag som löser restvärdet från leasingbolaget). Enligt ovan så har vi i exemplet att jag köper bilen för 215k ink moms för en bil som är värd 350k+
Få mellanskillnaden (i exemplet 100k+) och leasa ny bil där jag lägger in 100k som förhöjd första hyra . Dock innebär detta leasingavgift för bolaget igen samt förmånsvärde.
Kan absolut tänka mig ha kvar denna bilen i 4-5 år till efter utköp.
Detta är inte okey, antingen ska du förmånsbeskattas för det underpris du köper för eller så ska en extern neutral värderare marknadsbedöma värdet. Det är i sådana fall detta värde du får köpa loss bilen från ditt bolag. Här är ett av alla fall där det är viktigt för dig att notera att ditt bolags ekonomi och din ekonomi inte är samma sak. Det är därmed inte okey att köpa loss en bil för ett undervärde från ditt bolag då det är skadligt för bolaget finansiellt.
Du kommer därmed aldrig kunna uppnå mellanskillnaden i denna deal - du får antingen betala förmånsvärdet eller köpa till marknadsvärdet. Hur som helst så finns ingen mellanskillnad kvar.
Här kan jag vara fel ute men jag tror att det bästa du kan göra är att överta leasingen, förmånsbeskattas på samma sätt som du med all sannolikhet görs i dagsläget
Gotcha, det var väl värd information av er båda! tackar jag för.
Så efter leasingtiden går ut så lockar alternativ 2 mycket mer då jag får en relativt billig bil, ex Model Y med en insats på 110k som första hyra.
Grovt räknat så blir 5500kr ex moms + förmånsvärde på ca 4500kr. Vilket jag absolut kan tänka mig att fortsätta mig, blir en nettoskillnad på ca 70.000 per år i egen ficka (om jag skulle tagit det som utdelning istället för att betala leasing + förmånsskatt).
För om jag gör en vinst på 110.000kr i bolag så bör väl inte detta “bestraffas” då det egentligen betalats över en tid med “högre” leasingavgift? Det är bara att återanvända som förhöjd första hyra på nästa bil?
Om jag förstått det hela rätt har ditt bolag tagit över ett leasingavtal från ett annat bolag. Ditt bolag löser restskulden och äger därmed bilen. Sedan säljer ditt bolag bilen med vinst. Eller? Isåfall borde den vinsten bara bakas in i bolagets övriga resultat. Jag kommer inte ihåg säkert men tror att en första förhöjd hyra på en ny bil skrivs av direkt så då kvittas vinsten från den förra bilen bort kan man säga.
En första förhöjd kostnad läggs i normalfallet i balansräkningen och belastar resultatet över leasingperioden. I normalfallet för en bil över 36 månader.
Jag hängde inte riktigt med på ditt inlägg märker jag - pratar vi här att du efter att leasingtiden har gått ut att du köper loss din leasingbil från leasgivaren till restvärde (vilket då skulle understiga marknadsvärdet med 110tkr) eller hur resonerar du?
Förstår din tanke men det som i grunden sker är att TS i detta fall övertar ett leasingkontrakt. De (tidigare arbetsgivaren) äger alltså inte bilen själva och den fördel de får är att de slipper betala kommande leasingavgifter/skatt/försäkringar/service etc lite beroende på avtalet. För att dra fördel av av en eventuell försäljningsintäkt så måste de leasa klart under hela perioden, köpa loss bilen själva och sedan sälja den med vinst. Något som inte alltid är givet även om historiken talar för en hög sannolikhet för detta utfall. Själva avgiften för din hyra tar dock lite höjd för detta så det bolag du leasar från inte ska göra dåliga affärer vid eventuell lösen.
Det går dock inte att sätta värdet på denna potentiella vinst vid överlåtandet - det kanske aldrig blir en fördel och därigenom kommer du inte förmånsbeskattas.
Det enda de gör är att överlåta ett hyresavtal. De slipper kostnader under 0-3 år och tappar risk/möjlighet för vinst/förlust om de skulle köpt ut bilen och sedan sålt den. Det enda de borde ha tänkt på är om det legat en första förhöjd leasinghyra som fortfarande är kvar i deras böcker vid försäljningstillfället. Tar de inte betalt för denna kommer de göra en förlust på just detta belopp - det är nog det största potentiella bekymret för den tidigare arbetsgivaren.
Så det är ingen som får gratis pengar. Ska du göra en bra bilaffär så kommer detta generera en vinst i TS bolag i framtiden, ligga till grund för beskattning och därigenom tas en del av kakan där. Köper du loss den privat ska det vara till marknadsvärde och då gör man privat ett bilköp som vilket annat, bolagsmässigt gör man vinst och skattar.
Okej, men man får väl hellre en eventuell vinst i ett bolag än som privat lön?
Med de premisserna kan alltså företaget ge det som förmån till sina anställda.
Att de leasar en bil, tar en hög första förhöjd avgift, sedan väljer det att ha en hög månadskostnad för att få ett lågt restvärde. När det sedan är en månad kvar så låter det den anställdas bolag ta över kontraktet.
Nu kanske inte detta är ett stort problem men jag tänker ändå att man ger er förmån.
Om detta även fungerar mot privatpersoner som ej är anställda känns det som att det finns en stor risk att “sälja” förmånliga leasingkontrakt mot kontanter svart…
Ja, det är mer förmånligt att ta utdelning från sitt bolag än lön om du får den kapitalbeskattad.
Av vilket skäl skulle detta vara ett bra alternativ för bolaget? Att betala en väldigt hög kostnad, när avtalet nästan löpt ut överlåta det istället för att utnyttja denna möjlighet själv? Tror du missar att företag drivs av personer som själva vill göra bra affärer. Ditt potentiella upplägg låter för mig otroligt korkat från företagets håll…
Hur menar du att man säljer leasingkontrakt? Du kan överlåta kontrakten men sälja?
Återigen - vilken fördel ser du för privata bolag att arbeta på detta sätt? Vad är vinsten för bolaget?
Det scenario du målar upp skulle generera långt högre kostnader än de behöver, generera en lägre vinst och i slutändan skapa en förlust. Jag förstår inte incitamenten från bolags sidan för detta upplägg…
Intressant eftersom jag letat runt på internet just om denna fråga som TS har. Jag är i samma sits där jag har fundering på att köpa ut min bil i företaget och sälja den till mig själv privat.
Låt säga att TS köper ut bilen för 215 och säljer bilen för en summa som en bilförsäljare är beredd att köpa in den för. Säg 275. Fast bilen är värd 350 när bilförsäljaren säljer bilen för.
Varför ska jag betala 350 eller är det tillräckligt att jag köper den av mig själv för 275.
Problemet är väl att du måste betala marknadspris (350k) för att undvika förmånsskatt. Vad bilförsäljaren är villig och betala saknar relevans i exemplet. Säg att bilförsäljaren är beredd att köpa in bilen för 1 kr, kan du då sälja bilen till dig själv för 1 kr? Svar: Nej.
Rekommenderationen brukar vara att ta in 2-3 offerter från varandra oberoende bilfirmor och sedan köpa ut bilen från bolaget till dig själv för snittet.
Dokumentera ihop detta och sätt sedan det som pris till dig själv. Bevisbördan ligger på dig så skriftliga värderingar är att föredra.
Jag skulle hävda att en sådan försäljning inte sker till marknadspris. Det vill säga, en sådan marknad som privatpersoner är verksamma i. Marknadspriset är således det pris som bil bilförsäljarna sätter mot slutkund. Det finns rättsfall att läsa där Skatteverkets värderingsmodell baseras på en privat försäljning av en annan bil av motsvarande slag.
Å andra sidan är det inte jättetydligt hur Skatteverket tänker. Kanske är bäst att fråga dem direkt istället.
Detta är intressant, har du möjlighet att dela eller länka?
Jag arbetar på en big4-byrå med skatteavdelning. Det brukar ske någon sådan här transaktion per år på mina kunder och då agerar skatteavdelningen hos oss som bollplank.
Min erfarenhet är att det för några år sedan bara behövdes två bilfirmors värdering och att du kunde ta det lägsta av dessa pris. Numer är det helst tre och snittpris som vi rekommenderar.
Det är möjligt att du har rätt men jag tycker det låter generöst från Skatteverkets sida. Min tankegång är att om man köper en bil via bolaget, säljer den efter 3 år till sig själv värderat till vad bilförsäljarnas inköpspris är, då köper man i min mening en bil till ett billigare och mer förmånligt pris än vad man annars skulle kunna köpa för som privatperson.
Det enda jag kunde finna som referens till hur Skatteverket värderar en bil var RÅ 1996 not 241. Det är alltså inte en bilförsäljare iblandad här så inte lika relevant som man vill i det här fallet.
Detta har du givetvis helt rätt i. Men nu är det bolaget som ska sälja bilen. Priset som bilförsäljarna ger är alltså det högsta pris bolaget kan få. Därmed är det marknadsvärde. Matchar du det som privatperson gör därmed bolaget inte någon förlust vilket är det Skatteverket tar ställning till. Men ditt resonemang köper jag fullt ut.
Har varit med om fall där SKV granskat bolag där denna typ av transaktioner skett där värdering har skett enligt @Paladium s förklaring. Riskerna för förmånsbeskattning om man hanterar transaktionen på detta sätt är nog försvinnande liten.
