LL. Värmepump kan fungera riktigt bra. Ofta kan man vilja ha 2 st för att det skall vara mer jämnt och lättjusterat.
Vi bor i Mellansverige i ett 70- talshus på 150 kvadrat och en värmepump i hallen på nedervåningen värmer hela huset.
Ingen annan elvärme exempelvis nu i vinter. Låter knappt något heller.
Några krav om man vill ha jämn temperatur.
värmen behöver kunna ta sig upp dvs värma luftflödet måste träffa trappen upp. Då stiger den delvis till övervåningen och lite svalare retur “rinner ner”,
fläkten i innedelen måste kunna fås att gå på konstant hyfsat hög hastighet
om man stänger dörrar sjunker temperaturen vintertid ned mot 16-17 grader om man har 22 annars.
Mycket lämpligt med moderna fönster med 2,5 ggr bättre isolering än dom gamla. Då slipper man kallras.
termostaten sitter i hallen och man behöver justera lite och höja ett par grader om det blir kallt ute.
Bra ekonomi:
Min värmepump är gammal men mätningar visar att den klarar ett snitt på 2,7 ggr mer värme än de drar el i genomsnitt.
Köper du en ny modernaste A+++ typen kan du komma kanske till 3,2 i snitt ett normalår…
Det betyder att vi numera med högre elpriser har slagit av all golvvärme för gott( troligen) som är extra slösaktigt i ett dåligt isolerat golv i ett 70 talshus byggt när oljan kostade drygt 1 kr/liter. Det bli kallt men vi har flera små mattor i badrummen och på klinkergolvet i hallen och så går vi runt med tofflor. När vi var 4 i huset och det var original gjorde vi av med 30.000 kWh. Nu på 2 personer förbrukar vi 11500 kWh och då håller vi även 8+ i ett varmbonat dubbelgarage ( med en LL värmepump… Vi har ett par rum vi inte använder som vi genom att stänga till dörren låter gå ner till ca 17 C när det vinter.
Tycker ni verkar har koll på läget och har gjort en kalkyl liknande vår egen när vi köpte under 2022. Nu köpte vi för en helt annan summa men har också 25% mindre i lön
Samt: bra jobbat. Två personer med 100k brutto innan 30. Ni har en ljus framtid
OT men personliga åsikter måste bemötas med fakta:
Majoriteten av det som eldas i värmekraftverken är GROT (grenar och toppar), restprodukter vid avverkning. Stammarna blir timmer eller massaved (i vintras när energipriserna var som högst gick en del massaved som energived men det var ett extremfall).
Mer kolinlagring får vi om vi bygger mer i trä och fortsätter att plantera förädlade plantor som växer snabbare och därmed lagrar mer kol.
Vi har aldrig haft så mycket stående volym som vi har idag. Vi avverkar även mindre än tillväxten.
Att likställa kolkraft med att elda biobränsle är ju som att säga att en ferrari och en dacia är samma. Visst båda är bilar men sedan är inte mycket likt.
Eller en mer RT-jämförelse: som att säga att en räntefond är samma sak som aktier, visst båda är investeringar men annars är likheterna få
Ni har gjort ett gediget förarbete, bara det bådar gott .
Med de marginalerna kan ni sova gott om natten
En sak att betänka om/när man skaffar barn så dör restaurang-/nöjeskontot första åren, där spar man pengar. Däremot tappar man en del inkomst pga föräldraledighet och VAB.
Ni har högre lön än mig och min sambo och lägre lån, vi klarar oss
Får man fråga vilken förort ni tänker er?
Vi flyttade från Majorna till Mölnlycke (villa) förra året.
Om du tror att skog avverkas för att bli flis i kraftvärmeverk så tror du fel. Det vore en makalös kapitalförstöring. Flis görs av obrukbara rester från avverkningar. Grenar, toppar, träd som kasseras pga röta eller annat. Återvunnet spillvirke från kommunernas ÅVC
Det här som du skriver är branschens officiella information. Det har undersökts av undersökande journalister på SVT och de har konstaterat att det är felaktigt. Detta beror, såvitt jag förstår, på främst två faktorer:
En stor del av skogen på många platser består av andra träslag än sådana som “är lönsamma”. Denna “skräpskog” eldas upp till stor del. Det är alltså stammar och rubbet.
Vi har mycket skog i Sverige som blir attackerad av t.ex. granbarkborrar och därför inte är i prima skick.
Jag har ingen invändning mot att bygga i trä. Dock eldas väldigt mycket upp idag. I Sverige har vi ett extremt industrialiserat skogsbruk där stora delar av landet förvandlats från levande ekosystem till virkesåkrar. Så ser det inte ut i alla länder och därför avverkas väldigt mycket som faller in under punkten 1 ovan.
Till saken hör också att vi tidigare haft stora “låsningar” mellan olika bränslen och former av energi. Idag kan man tillverka olja av skogsråvara och även andra saker. När skräpet “bara var skräp” så såg logiken ut på ett sätt, när det kan användas till många saker blir logiken en annan. Det påverkar förstås priserna också.
Frågan är större än så. Det har som sagt var varit uppe i SVT innan. Jag googlade helt snabbt nu och fick upp detta. Inte något “stort bevis” men ett exempel.
Undersökande journalisterna på SVT har får kritik för serien “Slaget om skogen” då de förvrängt statistik.
En stor del av skogen på många platser består av andra träslag än sådana som “är lönsamma”. Denna “skräpskog” eldas upp till stor del. Det är alltså stammar och rubbet.
“En stor del av skogen på många platser…” Hur många hektar rör detta sig om och vilka trädslag handlar det om? För mig som är väl insatt i detta är det helt ny information för mig, vilka källor har du på det? Idag har vi gran planterat på många platser i södra Sverige där andra trädslag skulle passa bättre men efter Gudrun och Per har man börjat plantera “rätt trädslag på rätt plats”.
Vi har mycket skog i Sverige som blir attackerad av t.ex. granbarkborrar och därför inte är i prima skick.
En hel del barkborreskadat virke kan sågas ändå och vi har klarat oss relativt bra jämfört med länderna nere på kontinenten.
Majoriteten av virket som kommer från avverkning går som sagt till timmer eller massaved.
Det som inte duger till annat eldas upp. Man får bättre betalt för massaved och timmer, varför skulle man då sälja det som energived (dvs få mindre betalt) och elda? Det är ju kapitalförstöring.
Ja jag skrev ju precis det i mitt inlägg. Rötskadade stammar bli flis. Det är ju träd som är på väg att dö. Virket är för dåligt för att bli sågade trävaror eller användas som massaved.
Som jag har uppfattat frågan i punkt 1 så har det främst handlat om avverkning utanför Sverige, t.ex. i Baltikum. Detta är inte någon fakta utan främst baserat på vad jag läst i media. I Baltikum är det alltså, såvitt jag förstår, mer utbrett. I Sverige antar jag att gallring tar bort mycket av “skräpskog”. I grunden handlar ju det här om skogar som inte setts som “virkesåkrar”, som inte “brukats” och som därför innehåller lite av varje, inte enbart någon viss typ av virke som det finns tydlig efterfrågan på.
Exemplet med barkborrar var just ett exempel. Skadeläget har sett olika ut på olika platser och mellan olika år.
Sanningen är den att brännved betalar sig så dåligt att avverkningskostnaden ofta är högre än värdet. Som exempel kommer jag i en av mina avverkningar få betala till virkesköparen för varje kubikmeter brännved som mäts in.
Poängen är den att skogsbruket inte odlar träd för att elda som flis därför att det är olönsamt. Det är bara en liten del av annars obrukbart virke som går till det
Skillnaden i sortimentsfördelning mellan gallring och slutavverkning brukar vara att fördelningen mellan massaved och timmer skiljer sig, mer går till massaved vid gallring, mer till timmer vid slutavverkning
Nej, det är givet. Sakfrågan handlar mer om att jag är skeptisk till hela den svenska modellen med industrialiserat skogsbruk där man “odlar träd”.
EU har konstaterat att en alldeles för låg andel av avverkningen i Sverige, och säkert på annat håll också, går till att bygga i trä eller andra långsiktiga ändamål där kol binds upp. Istället går mycket till massatillverkning, kraftvärmeverk eller liknande.
