Om man antar den mest positiva attityden på ett inlägg där man inte kan höra tonen, tror jag att man nog kan få en övergripande mer positiv känsla av de flesta internetforum.
Var ej meant som aggressivt och jag har även i retrospect svårt att se hur det kan tolkas som så, till skillnad från ditt svar. Däremot förstår jag ditt svar om du från början uppfattade mitt som aggressivt. Kan lätt bli en tråkig spiral.
Nix. Sambo som är hemma och föräldraledig.
Jo. Bortsett från helger såklart.
Försöker. Är podcasts då främst. Framgången är lite varierande då jag kör bil på högt trafikerad väg med höga hastigheter (Autobahn).
Tro mig, jag försöker. Brukar försvinna 2h på natten pga någon av de små. Kanske var en liten optimistisk tid att hävda att jag lyckas ta mig i säng kl 22 också… Tar mig även en timme att somna, medan sambon har lyxen att ha kunskapen att somna som en fältjägare…
Är även en lyx att sova till 07, vanligtvis 06.
Absolut. Jag tror däremot att jag inte är ensam som småbarnsförälder om att ha ett fullspäckat schema av bara enkla vardagsgrejer som jobb och pendling. Hur lyckas man klämma ut något vettigt då?
Jag är helt slut när jag får min tid vid 8-snåret. Mitt huvud går från att vilja sänka en hink godis, till 6-7 öl till att somna i soffan framför något så värdelöst som Friends. När jag egentligen vill laga en gourmémiddag, röka lite kött, klättra 6-7or på klättergymmet, skapa ett Smart Home, Spela 3-4 timmar DotA och avnjuta en whisky.
Hur får man till de där träningspassen man behöver göra om man inte kan göra något förns 8-9 tiden på kvällen? Hur lyckas folk att ha hobbies och vara kreativa? Jag förstår inte och ifall någon kan belysa hur baserat på informationen jag har gett, uppskattar jag det.
Like i said, fattar inte hur folk lyckas. Om man inte lyckas med sånna saker, hur kan man då nå status “lycklig” som OP efterfrågar?
Hej @Meerc! 33-åring här! Har inga barn så kan inte ge tips om just de men kände den där ekonomiska oroligheten som du beskriver.
Jag löste det hela, precis som @anon37221375, med att betala av alla lån och skulder och hamna på 0 belåning, så allt jag äger, äger jag på plus. Har även en “Anne Wibble” på sparkontot. Även om det kanske inte är de smartaste ekonomiskt, så är det de mest befriande jag gjort. För oavsett vad som händer i livet så är jag ekonomiskt plus, alltid.
Sedan så är en kurator/psykolog inte så dumt för att få hjälp med tankarna och som några andra påpekat så är träning en jätte bra hjälpreda för att få lite ordning på kropp och knopp.
Sen en liten tanke, om du har små barn får du väl gå ner i tid till 80%, kan ju vara något för att få lite mer tid att klura ut vad oroligheterna kan bero på.
Allt gott!
Jag skulle säga att det här är exakt vad jag skulle skriva och känna:) Enda skillnaden är att jag är 10 år äldre 8ch tjänar mkt mindre än TS.
Jag har även samma tankar och funderingar som TS förutom att jag vet att det inte kommer gå åt helvete rent ekonomiskt. De tycker jag är en trygghet.
Jag brukar tänka så här att om det går åt helvete för mig eller dig TS, få har Sverige som land problem. Då är det då många som lever på gatan.
Håller även med föregående talar om att man ska ge varandra tid, både tillsammans och ensam även om det kan sluta för den som stannar med barnen för stunden.
Det som gör mig gnager på mig är att jag inte känner mig lika fri som jag gjorde innan barn och sambo och att livet i mångt och mycket har blivit ett ekorrhjul som är ännu mer inrutat än det var tidigare. Att göra saker som är mer bestående, som en förbättring eller hänga upp en tavla är skönt, då har man gjort något som finns kva, detta till skillnad från alla andra dagliga uppgifter och städande som försvinner/smutsad ner efter 15 min.
Jag brukar se 15 år framåt, då barnen flyttar hemifrån och jag tar pension. Det brukar ge mig lite energi.
Kanske dags att titta på att köpa in en del hjälp. Barnvakt eller städ någon gång ibland? Att ha en kväll då man vet att man slipper ekorrhjulet kan vara något positivt att se fram emot! Det är så klart inte gratis, men kan vara värt någon gång ibland.
@Kirtapp Du är inte ensam, det är en fas i livet alla ska igenom. Med det sagt så kanske du kan dela med någon? Exempelvis en partner eller förälder eller vän som kan ta hand om barn och hushåll några gånger per vecka. Så du hinner fokusera på det som stärker dig så du orkar igenom denna fasen.
För övrigt bra jobbat att äta frukost på minus 30 min
Haha! Jo, jag såg det när jag svarade ovan! Tänkte att budskapet går nog fram ändå så orkade inte justera! Paradoxalt nog verkar ju inte mina tidsproblem löst sig, fast jag tydligen kan tidsresa!
Jo. Lite komplicerad familjesituation just nu ovanpå allting. Samt att minstingen är för liten för att dra sig från sin moder. Men generellt är det nog ett tips som många bör ta åt sig.
Lika så:
Inte billigt att gå ned i tid, särskilt om man har partner på föräldraledigt mm. Men det kan ju vara ett verktyg som kanske inte bara bör, utan måste användas.
Vad skulle du gjort då? Vad hindrar dig från att göra det nu? Om det inte går nu, när? Sikta dit?
Har personligen dessa tankar också. Kan inte säga att jag är en mästare på mina egna tips…
Varför ska du ha mer? Vad vill du ha mer av? Vaaaarför?? För att samhället säger det?
Fair enough, jag läste alltså in mer än det var. Då ber jag om ursäkt. Det lät väldigt annorlunda.
Men då delar ni väl på ansvaret om kvällar och morgnar? Det är inte rimligt att en som jobbar heltid har kvällar och morgnar på heltid, inte i min bok iaf.
Men då finns där kanske lite svängrum? Det är inte att leka med att både jobba heltid och sedan agera heltidsförälder nästan all övrig vakentid.
Jag fattar. Då är det svårare med annat än passiv lyssning. I ett senare skede hade jag nog personligen tittat på att försöka flytta, om det inte finns väldigt goda skäl att stanna där i är.
Men om sambon är hemma med barn om dagarna måste det ju finnas svängrum där ni delar på övrig barntid. Jag återvänder till detta för det är inte hållbart annars. Så jag förstår absolut situationen. Jag har också varit där och bränt ljuset i båda ändrarna. Man är varken en bra far, anställd eller partner då… åtminstone inte samtidigt.
Usch. Jag känner med dig. Verkligen.
Var kan energin tas ifrån? Närmast till hands ligger pendlingen, som då kräver byte av jobb eller boende. Efter det ser jag primärt att samtal med sambon står näst på tur. Kan andra “måsten” exkluderas ur livet?
Någon form av prioriteringslista kanske? Jag vet att det inte funkar överallt och jag hajjar att det tyska vardagslivet är annorlunda än här, men kan du få till distansjobb någon dag i veckan? Finns det möjlighet att gå ner lite i tid (en timma tidigare avslut per dag vore ju t ex guld värt). Det här behöver ju ses över nu, för när sambon återgår till arbete och Kindergarten kickar in så är det fortfarande svå bustroll som ska nattas och födas.
Jag brukar ta en löprunda antingen före frukost, på lunchen eller kring 20-snåret.
Eller så använder jag hemmagymmet där jag har mer cardioutrustning.
Att ta sig iväg till ett gym finns inte på kartan, mest för att jag hatar hela konceptet med musiken och människorna men också för att det tar för mkt tid.
Om jag kör cardio på roddmaskinen hemma tar ett pass 30-60 minuter inkl transport.
Vad är meningen med livet? Stora frågor detta. Ack så viktigt att fylla sitt liv med det man vill. Börjar man med något man gillar och håller sig till detta så brukar det falla på plats.
Att ständigt söka utveckling är bra men lika viktigt är att ha tacksamhet för det man har
Tänker på barnens åldrar. Jag fick alltid höra “det blir bättre när de kommer över 4 år”. Ingen tröst när det är 3 år bort
Trösten är nog ändå att det bara blir bättre och mer tid över när du blickar framåt.
Vi plöjde bara igenom allt… men jag önskar nog att vi hade gått ned på 1 inkomst under den där tiden. Slaget är om tid / hälsa och lycka. Inte om pengar i första hand.
Jao, alltså. Man får ju också själv tänka när man skriver, vilket man (jag) inte heller alltid gör. Så även alltså my bad vill jag säga.
Samt övergripande: Tack för generellt bra svar och tips mm - utan att citera och besvara varenda en.
Jag sitter väl i en liten speciell sits just nu, utan att gå in för mycket i detalj och att inte sno tråden i sig. Men för att förenkla det så kan man väl hålla det till att det inte finns så mycket till alternativ just nu. Varken till boende eller jobb. Samt att den minsta är väldigt liten, så finns inte så mycket att göra åt där heller. Ovanpå det är jag en person som komiskt nog sett sig som ensamvarg men insett att jag nog är lite översocial och har hamnat i ett läge där det knappt finns något socialt liv alls längre.
Distansjobb går då och då men tyskarna är inte särskilt förtjusta i upplägget och går sällan mht arbetsuppgifter. Tyska föräldraledigheten är inte heller lika frikostig som Sverige…
Det är i en fas som behöver köras igenom och överlevas utan att gå in i väggen.
Ska försöka ploga igenom det ett tag till med rådande läge och ser jag inget ljus i tunneln så måste någon lösning sökas. Jag önskar bara själv att jag var i OP’s sits och sitta på en villa på landet med 50% belånginsgrad, extra hus för uthyrning med pengar kvar på banken! Är ju bokstavligen mitt livsmål!
Aja.. nog om de. Det var mer för att ge svar, söker inget sista ord.
Hur pallar du? Jag tar mig ju knappt upp på mornarna och känner mig alldeles för trött på kvällen. Nu vet jag att detta är lite av ett moment 22 också.
Så jag frågar faktiskt med en ärlig ton; Hur pallar du? Hur får man tummen ur röven å drar sig ut?
Jag pallar inte alltid utan bara GÖR.
Om jag är stel eller trött så får det bli ett lugnare pass. Om jag inte hinner hela timmen får det bli kortare. Och så ser jag till att planera liiiite så jag t ex har käkat ordentligt om jag nu vill springa på lunchen.
Försök att börja i små steg. Kanske funkar det att skippa sittande lunch och ta en 45 min promenad istället, eller säga till frun att du MÅSTE få springa en halvtimme innan kvällsmat, eller vad det nu kan vara.
Skaffa en bra vagn till kidsen som du kan springa eller snabbgå med.
För mig kom det stora genombrottet när jag slutade vardagspendla och började jobba mycket hemifrån. Tid för träning finns varje dag nu.
En av de viktigaste förändringarna jag gjort för livskvaliteten är att flytta nära jobbet. Har numera 12 minuter med cykel eller 30 minuter att gå. Det är verkligen toppen då jag sparar så mycket tid och energi (pendling suger verkligen). Brukar oftast gå vilket innebär att motionen för dagen redan är klar också.
Hitta en hobby eller gör andra saker som inte handlar om pengar. Jag tror att det är ett utmärkt recept på olycka att hela tiden tänka i ekonomiska termer av vinst och förlust. Vad gillar du att göra? Gör mer av det. Gå till botten av dig själv och tänk efter grundligt vad det är som du tror gör dig olycklig/inte lycklig, och var ärlig mot dig själv. Just detta är nämligen svårt för någon annan än du att svara på.
Nummer två kan man med fördel utföra tillsammans med både nummer ett och tre. Rekommenderar dock ej alla tre samtidigt, även om jag hört att det finns de som gillar det också.
Kör försiktigt bara. Både i livet och på autobahn. (nynnar på Kraftwerk samtidigt)
Det är lätt att vara hurtfrisk, men om du testar en liten nättare löprunda el dyl ganska sent, så somnar du nog också lättare och har bytt en timmes vakentid i sängen mot en timmes motion. Åtminstone om man tillåter sig det lite hurtfriska tankesättet.
Precis som du sambo kommandosomnar så bara gör. Det tar emot några veckor.
Sedan vill jag slå ett slag för att lyssna till böcker och inte bara poddar också. Då är det lättare att se fram emot fortsättningen och bilturen suger inte lika hårt.
Jag kan tipsa om runstreak. I korthet att du joggar minst 20 minuter varje dag. Jogga sakta - riktigt sakta - för att bygga upp kroppen. (Om du blir omkörd av äldre person med rullator så är tempot bra :))
Om man är vältränad kan man använda detta som aktiv vila och om man inte är det för att bygga upp kroppen och flåset.
Att göra det varje dag är nyckeln. Du kommer bli förvånad hur du lyckas hitta tid till detta! Och också annat utifrån detta.
Du får gladhormoner i kroppen och det är många som vittnar om att de inte längre får ont/skador av jogging, löpning (däribland jag själv) när man använder minst 20 minuter om dagen till den lugna joggingen.
Prova - men kom ihåg att det ska gå långsamt. Snabba korta steg på tå.
Tänkte att budskapet går nog fram ändå så orkade inte justera! 
Det var mer för att ge svar, söker inget sista ord.
