Jag försökte bara betona att dina ersättningsnivåer är orimligt låga, eftersom du anger att du inte klarar dig ekonomiakt där du samtidigt anger att nuvarande arbete gör dig sjuk och måste hitta ett annat arbete.
Vilket arbete skulle det då vara, du har ett arbete med minimala kognitiva krav.
Nästan alla arbeten kräver kognitiv funktion vilket du verkar sakna just nu, din nuvarande arbetsgivare måste kunna anpassa arbetet då dom har ett stort rehabiliteringsansvar.
Okej, ja, jag vet att de är orimligt låga. Nästan som att jag aldrig skulle ha jobbat en dag i mitt liv fast jag har det… Enda sättet att göra någonting åt min ekonomiska situation är ju att göra smarta val, handla second hand, investera så mycket jag kan osv. Jag har klarat mig bra (allt är relativt) hittills genom mina val och anpassningar till min låga inkomst. Jag har lyckats välja bra fonder och aktier som gett mig bra utdelning och möjlighet att köpa hälften av en bostadsrätt i en mindre stad, utan lån, en bra beg bil, utan lån etc. Jag har tidigare inte haft någon fast anställning så har heller inte varit beviljad några banklån. Jag har fortfarande kvar en del pengar på banken, men en vettig inkomst, det saknar jag. Många har det tvärtom, vettig inkomst och stora lån.
Många skulle säkert säga att jag har det bättre än vissa andra utan min svåra situation med sjukdom etc. Men det som bekymrar mig är att under detta år med inflationen så går jag plus minus noll och har inget över att lägga på sparande längre. Enda utvägen jag kan se är att hitta ett arbete med högre lön samt se hur jag kan dra ner kostnaderna ytterligare. Har dock redan billigt boende etc.
Det du poängterar är precis det dilemma jag har befunnit mig i i flera år nu. Nu har jag åtminstone en anpassad anställning via arbetsförmedlingen (lönebidragsanställning), där staten betalar arbetsgivaren en viss procent av min lön. Men det är kämpigt att gå till ett jobb dag in och dag ut, som man inte trivs med, men som är ens “enda alternativ”. Att de flesta jobb kräver kognitiv funktion vet jag om, men det finns säkert något jobb därute som skulle passa mig bättre än det jag har idag. Jag måste bara hitta det först!
Håller tummarna för att du hittar det jobbet 
Jag har sjukersättning på 75% och jobbar 25% så jag har lite liknande. Jag var med om en bilolycka 2012 och jag blir också trött lätt. Men så länge jag jobbar 25% och får vila ordentligt mellan arbetspassen så funkar jag ganska bra.
Har mått oerhört dåligt över att jag inte orkar jobba med det jag gjorde före olyckan, utan jag har ett mycket enklare jobb nu. Jag skäms över det. Det är kanske fånigt, men så är det.
Jag har dock en liten inkomstförlust från ett försäkringsbolag så jag klarar mig ekonomiskt. Däremot är det svårt att hitta något som kan ge mig extrainkomster som inte klassas som lön, för då skulle inkomstförlusten sänkas/tas bort. Samma gäller väl sjukersättningen.
Får jag fråga vilken typ av jobb du har idag? Ja det måste vara fint att ha stöttning via försäkringsbolag. Jag hade en försäkring, men de hade givetvis nån klausul som gjorde att trots min situation så fick jag ingenting… Jag orkade inte överklaga ens.
I ett kök med lite enklare servering och fika. Ibland blir det förvisso stressigt men det är okej eftersom jag oftast är ledig några dagar efteråt. Jag är en sån som inte riktigt märker att jag blir trött förrän efteråt.
Fattar den, jag orkar heller aldrig bråka. Försäkringsbolagen gör ju allt för att slippa betala. Jag borde egentligen väcka talan om min inkomstförlust då den är långt under genomsnittet, men jag får se om jag orkar. Blir dyrt om jag förlorar också.
Tycker du fick en del bra tips.
Jag har tänkt att flytta hem till staden jag växte upp i så småningom, så det är bra tänka lite annat man kan göra.
Tycker att det här låter som ett reko tips.