Rätt. Högern kommer att höja grundavdraget efter varje valvinst, vänstern kommer att införa marginalskatt med brytpunkt på 3 miljoner kronor.
En skatt som inte förändras trots inflation är i praktiken en automatisk höjning, eller hur? Därför följer många skatter prisbasbeloppet så att de kan justeras.
Hur som helst kommer C att spela en nyckelroll i skattefrågan, eftersom det är den enda kraft som driver på för låga skatter och motsätter sig Tidöavtalet.
Om vi förenar högerns önskan om höjt fribelopp på ISK med vänsterns bild av vad “äckligt förmögen” är så kan vi ha skattefritt upp till tre miljoner och sedan 102% skatt därefter.
Nu blir jag nyfiken. Vad tycker de olika partierna om isk? Vilka ville ha 3 miljoner skattefritt och vilka bromsade det så att det endast blev 300 000kr? Vad fick de i utbyte mot detta?
Frågan är väl sen hur utökat isk ska finansieras, när man samtidigt sänker bensinskatten och matmomsen. Själv hade jag nog hellre sett höjt barnbidrag.
Att justera momsen hit och dit verkar ju ställa till absolut mest onödigt jobb av alla skatter man kan skruva på.
Ser inte de negativa konsekvenserna för samhället av att öka fribeloppet, arbetsinsatsen lär vara marginell. Att tro att ena sidan kommer låta bli att pilla för att andra sidan gör det känns naivt. Det började man ju med så fort det blev maktbyte, två gånger under samma mandatperiod till och med.
Ska isk finnas kvar är det väl bra om man inte skruvar för mycket. Annars kanske en lämplig kompromiss vore att höja grundavdraget, men samtidigt ha en brytpunkt. Breda uppgörelser har en tendens att bli bestående. Frågan är om någon är beredd att ta initiativ till detta. Under ett valår är det väl mindre sannolikt
Ja, allt avgörs av majoriteter i riksdagen. Just nu vill 5 av 8 partier inte höja skatten på ISK. Vi får se hur riksdagen ser ut i oktober. Det är inte lätt att förutsäga, eftersom många väljare byter block. Det är katastrofalt att den inte finns någon konkret skatteplan för oss småsparare, eftersom det skapar osäkerhet.
Fast ISK har ju alltid varit osäkert, eftersom skattesatsen växlar från ett år till nästa baserat på ränteläget. Så den småsparare som värderar skattestabilitet högt bör redan alltid ha valt AF över ISK/KF.
Därför är jag förespråkare för en bred blocköverskridande uppgörelse så vi slipper populistiska utspel likt detta. Ju fler som vill skruva, desto större risker att väcka en björn som sover.
Att ISK skatten följer statslåneräntan var aldrig ett problem. Problemet uppstod 2016 när regeringen beslutade att lägga till ett påslag på 1 procentenhet på statslåneräntan. Det skapade den första osäkerheten.
Sedan kom nya brytpunkter och marginalskatter som olika partier föreslår. Jag skulle även kunna lägga till grundavdraget på 300 000 eller till och med 500 000 kronor som diskuteras nu.
Det är för många förändringar. Grunden borde vara att skatten bara följer statslåneräntan. Det, och endast det.
Jag skulle köpa argumentet om påslaget bara hade lagts till när statslåneräntan var negativ, och inte i andra fall. Men eftersom det behölls även när statslåneräntan blev positiv, motivet var tydligt att höja skatten på ISK.
L:s vallöfte inför valet 2022 var det ISK-grundavdrag på 300 000 kr som vi har i dag.
Lika irriterande med påslaget på CSN-räntan. Riktiga maffialånhajfassioner att plötsligt ändra villkoren.
Både ISK och CSN skulle vara baserade på statslåneräntan. När de sugit in tillräckligt många börjar påslaget och avgifterna. Är oron lite eller negativ ränta borde man kunnat lista ut att det kommer att hända någon gång kan man tycka.
Plastskatten fick de igenom i alla fall. Men vi får glädja oss åt att de sannolikt inte finns kvar i riksdagen efter nästa val. Nu är de väl jämnstora med Örebropartiet