De flesta av er har säkert uppmärksammat att S nu har sällat sig till de partier som vill höja skatten på spararande och så specifikt för belopp över 3 miljoner. Ett smart politiskt grepp då de flesta inte berörs av detta men vi som siktar mot/är i FIRE kommer ju detta få konsekvenser. och det mesta pekar ju på att vänstersidan tar hem valet i höst.
Jag får dock inte ihop matematiken. Förslaget innebär att man på belopp över 3 miljoner lägger på 2 istället för 1 % ränta på statslåneräntan. Man räknar i artikeln (och på andra sidor också), på att skatten då blir ca 1.4%. Om man lägger på ytterligare en procent, borde den då inte bli runt 2%?
Och hur ska man egentligen tänka kring sitt sparande om detta går igenom (återstår att se hur villiga Centern är att stödja detta, om nu C behövs för en rödgrön regering)
Med AF får man med fyraprocentsregeln netto årligen ut cirka 2,926 % (= (4 % - 0,15 %) * 76 %) när man kommit upp i schablonnivå – och mer än så innan dess. ISK ser inte ut att vara så konkurrenskraftigt rent prismässigt.
Jag tror det blir högre skatt på ISK än så med socialdemokratisk regering.
Vänsterpatiet vill ju inför vanlig 30% kapitalvinstskatt på allt över 1 miljon på ISK.
Och eftersom att allt måste kompromissas mellan dessa partier för att lägga stadsbudget lär därför skatten bli högre än Socialdemokraternas förslag men lägre än Vänsterpartiets. Nånstans däremellan.
Storm i ett vattenglas för min del om det blir enligt exemplet ovan (6000:- extra på ett ISK-konto med 5M och 21000:- extra för ett ISK-konto med 10M). Det blir ett fint tillskott till samhällsekonomin .
Om det inte blir några förändringar av skatten på depå så är det ju givet att man flyttar över allt över tre mille till en sådan, tänker jag. Om man nu inte flyttar över allt över trehundra lax.
Magkänsla nej, men då har jag inte räknat på det. Ser ut som skattehöjningen ligger inom det spann man ändå kan förvänta sig med pga av statslåneräntans rörlighet?
Ja, i min situation lär det bli så. Frågan är vad som blir kvar på ISK.
Skall LYSA och OPTI med viss andel räntor avslutas ? Skall utdelande fonder/ETF/aktier såsom XACT HDIV prioriteras på ISK då utdelningen beskattas direkt (för det skatteåret) annars ?
Nåja, det är inte förrän det är klubbat i riksdagen det beslutet måste tas.
Någon som har en räknesnurra för att räkna ut när en depå är mer skattemässigt fördelaktig? Givet olika nivåer på schablonskatten och olika avkastning.
Politiska diskussioner är i regel inte tillåtna, men om vi låter tråden strikt handla om sakfrågan, och inte bli en allmän politisk diskussion kring hörger/vänster så kan tråden kanske få vara kvar.
En enkel tumregel är att ISK är bäst om årsavkastningen är högre än statslåneräntan plus en procentenhet.
Så låt oss anta en högre statslåneränta på 3% och en högre skattesats på 2 procentenheter. Ligger man i indexfonder lär det alltså ISK fortfarande vara det bättre alternativet, givet att börsutvecklingen i framtiden inte ser mörkare ut än det gjort historiskt?
Man kan ju fundera på var man ska ha lågavkastande räntefonder dock. Kanske en liten del av dem på sitt ISK för lättare ombalansering, men lejonparten på ett VP-konto?
Gräver du vidare så kommer du se att frågan är mer långt mer komplicerad än så, då en väldigt viktig komponent är vilken omsättningshastighet du har på tillgångarna, dvs hur ofta vinst realiseras (och hur stor andel av portfölj detta är).
Mmm anade det. Det blir ju inte lättare av att en mandatperiod är relativt kort i jämfört med många investeringshorisonter. Om man ska hålla på och hatta mellan ISK och VPK beroende på politiska trender och ränteläge så blir det ju fler realiseringar
Intuitivt, med depå lånar du din latenta skatteskuld räntefritt av staten och får avkastning på detta. Detta är som nämnts ovan en anledning till att ISK kan vara bra fiskalt för staten då den får ett någorlunda konstant kassaflöde istället för en skatteintäkt någon gång i framtiden. Om man dessutom når schablonbeskattning accelererar denna effekt.
Det handlar dock om väldigt långa tidsperioder. På kort och medellång tidshorisont skulle jag säga att osäkerheten i avkastning, när/hur mycket man realiserar samt möjliga förändringar i skattelagsstiftning är så stora att det blir hugget som stucket.
Med tillägget att för den som lever på sina investeringar finns det en fördel med depå, eftersom skatten minskar eller försvinner helt vid en negativ period. Därför är det många som argumenterar för att växla till depå när man ska börja ta ut pengarna, då det innebär noll skatt vid en dålig början. Eftersom en dålig början (sekvensrisk) är den dimensionerande risken för uttag så kan detta vara mycket positivt för den som ska leva på avkastningen. Lägre skatt vid dåliga tider är en mycket attraktiv egenskap då.
Oj, helt missat detta. Får man fråga varför? Spontant känns diskussioner gällande skattepolitik kopplat till sparande/investeringar ändå väldigt relevant på ett ekonomiforum?
.