Nästa månad smäller det, och vårt bolån på 4 MSEK löper ur bindning. Som det ser ut nu kommer det gå från 1,18% till 4,74% över en natt, och det är ju inte osannolikt att räntan hinner höjas ytterligare.
Kostnaden för ränta + amortering + brf-avgift kommer gå från 15,5k till 28k. Vi kan hantera det, men då min sambo är föräldraledig och dessutom har lägre inkomst än jag så har jag funderat på om inte en extraamortering är läglig för att få ner månadskostnaderna, främst för hennes skull.
Belåningsgraden kommer vara 79% när lånet går ut. Min tanke är att vi ska trycka ner belåningsgraden till 70% och därmed spara räntekostnader på 9% och dessutom halvera amorteringtakten. Det skulle innebära en exta amortering på 500k mot att kostnadsökningen går till 22k istället för 28k.
Pengarna finns, men det som gör att jag tvekar är att man låser ju upp pengar som man då exempelvis inte kan resa för under tiden vår dotter växer upp. Vi tömmer inte spargrisarna så skulle säkert ha råd att resa ändå, men 500k mindre rörligt kapital skulle såklart göra skillnad.
Ett alternativ är såklart att ha 500k på ett bankkonto och löpande betala de ökade avgifterna från det kontot.
Tar gärna emot tankar på om det är helt irrationellt att binda upp så mycket kapital i bostaden ‘i onödan’.
Egentligen är väl skillnaden marginell om du har pengarna på ett sparkonto med 4+% i ränta eller amorterar ditt lån lite snabbare än den tvingande amorteringen. Men en liten vinst blir det nog då låneräntan sannolikt kommer ligga iaf något högre än vad man kan få på sparkonto. Nackdelen är ju att man låser pengarna istället, inte säkert att de går att låna upp igen liksom.
Men om du inte gör extraamorteringen kommer du ju om ca. 5år () att komma ner till samma belåningsgrad ändå. Grovkalkyl: 1% räntediff mellan lån/sparkonto, i genomsnitt halva amorteringssumman över 5års perioden: 0,01250 0005år=12 500kr som du sparar på 5 år på att extraamortera.
Att bara jämföra räntesatser stämmer bara i de fall du ser bolånen som en familjemedlem som ska vara med till döden. Ett bolån amorterar du bakifrån, en extra amortering kommer att korta din tid tills att lånet är avbetalt.
Vid bil och andra avbetalningsköp är det enkelt att se att ett 7årigt lån blir billigare/månad men dyrare totalt än ett 3årigt lån. Denna effekt tycks glömmas bort så fort det kommer till bolån.
Resonemanget i trådstarten låter visserligen som att TS tänkt ta med bolånen i graven.
Jag tror iofs att TS kommer flytta och betala tillbaka lånet långt innan döden träder in… Men man behöver inte blanda in känslor här eller se ett lån som en familjemedlem.
Ingen har glömt bort att lån kostar ränta för varje dag du har lånet kvar. Frågan är ju vad man gör med pengarna som man lånat (eller inte amorterar). Rekommenderar bloggens avsnitt om “bra och dåliga lån”.
Hur man fördelar pengarna mellan sparande (i bostad, börsen, räntor etc) och konsumtion (resor mm) det handlar i slutändan om vad man har för personlighet.
Vissa är riskbenägna, andra inte.
Vissa vill konsumera nu, andra gärna mer senare i livet.
Min personlighet är ganska riskaversiv, så jag skulle amortera mycket nu för att få det bättre sedan.
Jag tänker att man vet inget annat om framtiden än vilka utgifter man kommer ha.
Hus kan brinna ner, försäkringsbolag kan trilskas, börsen kan krascha, valutamarknaderna kan löpa amok, det kan bli ännu mer krig, man kan bli sjuk eller handikappad utan arbetsförmåga o s v.
Vill man ha en trygg framtid ska man ha låga utgifter i framtiden.
Den som gillar risk och vill ha hög tillväxt på sitt sparande investerar i en globalfond istället, för historiskt har globalfonden avkastat mer än bostadskostnaderna, men jag vill ha trygghet i mitt liv.
Det är inte svart eller vitt. Man kan både amortera en viss del av sina pengar, spara en annan del och konsumera en tredjedel. Det är troligen den bästa riskspridningen.
I efterhand hade det varit bättre om du amorterat extra vid tillfället räntan var bunden. Då kanske du skulle vara närmare 70% och bindningstidens slut skulle kanske inte svida lika mycket.
Hade det varit jag själv i din sits hade jag inte amorterat extra nu eftersom jag fram till nu ändå inte gjort det, speciellt om tanken enbart är att om x år kanske kunna betala lite mindre per månad. Jag hade snarare försökt “lägga undan” pengar nu för att skapa en buffert mot ev. fler räntehöjningar.
Det är givetvis min åsikt och jag känner inte till era förutsättningar, utom att din respektive är ledig, vilket gör att du har ett större behov av kapital.
Att amortera på bostaden är en bättre och säkrare investering än att balansera fondportöljen med räntepapper. Avkastningen blir garanterat det räntebelopp ni inte betalar och värdesäkringen i investeringen är i stort sett garanterad.
Differensen mellan ränteskulden och avkastningen måste vara proportionellt större än det överskjutande beloppet som investeras för att det ska löna sig att hålla ett lån igång.
Amortera.
Lägre månadskostnad ger utrymme till mer sparande eller nöjen. Om ett par år klipper in 500k igen. På 10år har du lätt halverat bolånet och om 20år är det betalt.
Under föräldraledighet kan vissa banker gå med på att pausa amorteringen upp till 18 månader. SBAB erbjuder liknande ränta och hos dem kan man pausa amorteringen enligt ovan.
Kan vara ett alternativ om kassaflödet efter föräldraledigheten är tillräckligt stort för att hantera nuvarande räntenivåer.
Om jag vore dig skall jag göra en extra amortering och lägga allt som jag har för att minska lånet och tar stora steg mot att inte bli slav till någon bank