Jag har mest för att lära mig “lekt” lite med Avanzas portföljbelåning för att se om det är ett bättre alternativ än att sälja fonder för uttag.
Nu slog det mig en sak.
Säg för enkelhetens skull att portföljen har 10 miljoner Avanza Global där all utdelning åter investeras.
Är det inte bättre att belåna istället och leva på det, och ha fonden på ett vanligt AF -konto?
Då behöver jag ju inte betala ISK -skatt, och man säljer ju ingenting vid belåning.
Om fonden konstant ökar i värde fungerar detta möjligen, det är så Musk osv gör för att undvika skatt, men problemet kommer när börsen går ner. Att fortsätta ta ut från portföljen samtidig som belåningsgraden går upp (samt räntan för denna), är tyvärr ett exceptionellt sätt att urhålka portföljen snabbt. Speciellt om det blir tvångsförsäljning och vinstskatt därpå.
Om man vill använda sig av portföljbelåning i uttagsfasen bör man kunna vara väldigt flexibel i sitt spenderade, eller kunna skaffa en inkomst snabbt, då risken att allt går helt åt skogen ökar markant (tail risk).
Ett problem är kostnaden. Säg att portföljen avkastar 7% eller 700t kr om året. Skatten på det skulle vara 210t kr och du har kvar 490t kr. Om du istället lånar 490t kr till 4% ränta så är det 20t kr om året i ränta, och skatteskulden är fortfarande kvar där någonstans.
Man kan börja räkna på vad den förväntade avkastningen är på de där 210t kronorna, och att viss del av räntan kan kvitta bort en viss del av skatten.
Hm, just det volaliteten är ju ännu viktigare när det kommer till belåning. Finns det några Monte Carlo simuleringsverktyg som har möjlighet att räkna med sån här belåning?
Det behöver ju inte vara 100% aktier.
Den här delen förstår jag inte riktigt. Menar du någon sorts latent skatteskuld den dagen man (dödsboet?) säljer värdepappret?
Ja, precis.
Intressant. Jag fortsätter tänka högt 
Jag tänker att kostnaden på ISK är ju 1% årligen, dvs 100t. Då är ju 20t mycket mindre och de kan ju sättas i relation med varandra som rena kostnader/avgifter.
En “hybrid” är ju inte dumt, man kan ju innan årsskifte sälja av så mycket att man hamnar på jämnviktsläge, och betala av så mycket som möjligt av lånet med de pengarna.
Min intuition säger att om man tar de 210t i belåning, och lägger på den 1% som ISK hade kostat så är man ju uppe i 3% “uttag”. Resterande 1% + vad staten tar säljes?
Jag är inte så van att räkna på sånt här. Jag kanske tänker fel.
Jag har inte hittat någon simulator iallafall som tar hänsyn till belåning, förmodligen då vägen till ett dåligt utfall kan se väldigt annorlunda ut än vanligt.
Man kan säkert göra sin egen simulering dock om man förstår de olika riskerna väl
Intressant tanke men det kräver nog enorma marginaler för att inte skapa en oförsvarbart stor risk. Tänker du avanza belåning tex så går räntan upp rejält när belåningen går upp i % på kapital.
Så säg att du har en modell på pappret där belåningen är låg. Men vi får en nedgång på 30% som håller i sig i 5 år. Lite högre marknadsräntor på det som krydda. Ska du ändå göra uttag dom 5 åren så lär du hoppa upp ett par snäpp på belåningsskalan och få en hög räntekostnad på det kapitalet. Är dessutom räntorna högre i de olika stegen (dagens räntor är ingen garanti för framtida) så kan du ju ha en ränta på 8% tex som sen ligger o äter av kommande uppgångar.
Går man på historisk avkastning ska ju din modell fungera men hade man vetat att det blir så i framtiden så skulle ju alltid rådet va sälj allt annat, maxbelåna och in på börsen men eftersom man inte vet det tänker jag som du sa att en hybrid av belåning och annat bör vara rekommendationen. 5 års buffert i räntespar utöver ovan portfölj tex så du kan klara en 5-årig nedgång utan uttag från aktierna vore tex en stor förbättring av risken med oturlig marknadstajming.
Jag var tvungen till att kolla lite på vad dynamiken på belåningen blir egentligen i ett förenklat fall där vi inte tar hänsyn till variation i avkastning/inflation (vilket naturligtvis är det som är det intressanta)
Det visar sig lite initialt ointuitivt att belåningsgraden inte är monoton (dvs att den växer och sedan konvergerar till ett slutvärde) utan istället så växer den upp till ett maxvärde, för att sedan falla tillbaka. Här är ett exempel där vi tar ut 4% (inflationsjusterat) via ökad belåning, med 8% nominell avkastning, 2% inflation, 3% ränta.
En sättning där efter 20 år blir ju lite tråkigt minst sagt.
Ska räkna lite på det för att få lite explicita formler på dynamiken, samt köra lite simuleringar med historisk data.
Bara ett problem, du bryter mot låneavtalet du har med Avanza om du tar ut krediten.
Nordnet tillåter dig ta ut krediten och shoppa loss men räntan är högre (3,78% atm)
Det är dock bara mental bokföring och gissningsvis gör inte Avanza något åt det förutom att förbehålla sig rätten att använda det som svepskäl för att avsluta din belåning om de bedömer din risk för hög. Vad är skillnaden mellan att låna för att ta ut 100k, och att ta ut 100k och sen låna 100k mer för att investera?
Det blir att du behåller de köpta fonderna för lånade pengar, och du tar ut dina egna pengar som då frigjorts.
betalas inte krediten av så fort där finns saldo på Avanza? Det var ett tag sen jag använde avanza så kan ha fel
Att detta skulle funka, i alla ära. Men varför skulle man vilja sätta sig i en sådan skuld med så hög risk?
Jag tänker bara om man råkar bli sjuk, eller skiljer sig eller dör eller whatever. Där man blir tvungen att sälja mitt i en djup dipp.
Lån är bra i rimlighet. Men 10 miljoner lån på börsen är min mening orimligt.
Men jag har kanske missförstått tråden 
Det var att belåna en portfölj, exempelvis värd 10 miljoner, istället för att sälja värdepapper.
Så, tex istället för att sälja 4% alltså 400 000 kr, så skulle man låna det eller en del av det.
Ibland går ju börsen ner 30-50% över 5 år, som efter år 2000, skulle du känna att det var bekvämt att då först förlora ungefär 3-5 miljoner och sen ökar din belåningsgrad också rejält till kanske 20% med 10% ränta. Ganska skönt att slippa den situationen…
