Finns ju ett tak på A-kassan. Bara inkomstförsäkringen gör det värt att vara med facket. Dock beroende hur mycket man tjänar. Att äga sin bostad gör att man är med i marknaden. Oavsett om den stiger eller faller. 
vem ska betala ombudsmannens lön när denne förhandlar om kollektivavtal (dvs din lön). Tror du Svenskt Näringsliv gör det?
Värsta lifehacket. Skaffa dig en hög lön och gå sedan med i en fackförening med inkomstförsäkring. Se alla andra medlemmars miner när du får din inkomst på 60 000 kr försäkrad till samma pris som dom med 30 000 kr! 
Drömmer om det dagligen. Tyvärr finns det ett tak på A-kassan. Bort med det så blir det lika villkor för alla.
Ombudsmannens arbetsgivare betalar den lönen enl lag, inte medlemmarna. Fackligt arbete görs till 99% på betald arbetstid. På stora arbetsplatser finns ofta flera anställda som arbetar heltid med fackliga frågor och får lön av arbetsgivaren för detta. Att inte vara medlem i facket är att avstå möjligheten att ha någon som bevakar ens rättigheter tex vid omstrukturering eller löneförhandling, vilket resulterar i sämre löneutveckling och större risker / mindre möjligheter när arbetsplatsen omorganiseras. Har själv arbetat lite fackligt på ett större tjänstemannaföretag, och våra medlemmar vann definitivt mkt på sitt medlemskap, inkl några procent högre lön och bättre chanser till utveckling/mindre risk att bli uppsagda.
Med det sagt har jag själv nyligen gått ur facket pga byte av arbetsplats och jobb. I många situationer lönar det sig inte att vara medlem, tex om man är verksam inom bristyrken, om den lokala fackklubben är svag, och/eller om ens lön är så låg att man inte tjänar på att få upp lönen några procent jmf med vad medlemskapet kostar.
Kom tex ihåg att man bara får a-kassa och inkomstförsäkring om man söker jobb aktivt och inte får ngt! Jag vet att pga mitt yrke kommer jag därför aldrig kunna lyfta a-kassa eller försäkringspengar, eftersom jag kommer erbjudas nytt jobb långt innan min uppsägningstid på 6 mån går ut.
Med vänlig hälsning,
F
Ja, det stämmer det du beskriver på lokal nivå. Jag tänker på centralorganisationen, de olika förbundens “huvudkontor” som förhandlar de stora avtalen med motparten. Deras löner betalas av medlemsavgiften.
Jag har stött på lokala klubbar med direkt olämpliga personer i styrelsen.
Generellt skulle jag säga att som tjänsteman är du mindre utbytbar än en arbetare.
Kvalificerat vs okvalificerat arbete.
“Lönar sig” är ett relativt begrepp, om hela arbetsmarknaden försämras (för det stora flertalet) så kommer det påverka dig i slutändan. Kanske inte dig personligen, däremot din partner, släkting, vän osv.
Om tillräckligt många lämnar facket, (vid vilken procentsats kan jag inte säga) kommer en tiping point ske. Då förlorar facket förhandlingsprivilegiet och Svenskt Näringsliv kan begära förhandling med varje enskild medlem var för sig.
Jag upplever att folk i allmänhet har svårt att tänka i så här stora banor och långa orsakssammanband. Därav min handling av solidaritet till de som inte har lika stark ställning på arbetsmarknaden. Den handlingen är för mig uttryckt genom medlemskapet.
tack Fredde för dina tankar