De allra flesta tar fortfarande emot kontanter så oftast kan man använda kontanter om man vill.
Ja, jag använder You Need A Budget och matar in varje inkomst och utgift manuellt. Ibland kan det gå en dag eller två. Jag försöker göra det så ofta jag kan så att det diffar så lite som möjligt.
Sysslade med excel o bokföring en gång i tiden men insåg att det är onödigt tidsslöseri så länge du bara stannar upp och ställer dig rätt fråga.
Skulle Gunter köpa detta?
Hej!
Följer inte riktigt vad du menar med detta. Uppfattar det som att du i början på månaden lägger undan pengar för sparande, men innan månadens slut så måste du ta & använda dessa pengar för att täcka föregående månads utgifter?
Känns lite som att du lurar dig själv med detta upplägg, rimligtvis bör du väl veta innan slutet på månaden att du ligger back? Därmed finns inte heller utrymmet för att lägga undan pengar.
Själv tycker jag inte “lifestyle creep” behöver vara något dåligt, förutsatt att man klarar av det grundläggande - att betala för sina utgifter. För vissa så är hög sparkvot inte så intressant, ser inga fel med att leva från lön till lön och ha ett mindre sparande.
Problemen dyker väl snarare upp när du får en “lifestyle creep” där utgifterna ökar mer än den inkomstökning som man har. Tycker snarare att det är detta du beskriver, din lön har ökat - ändå låter det som att du börjar få problem med att hålla utgifter inom en rimlig nivå.
Vi hanterar “lifestyle creep” genom att investera i saker som underlättar för våran vardag. T.ex. med två små barn hemma så har vi prioriterat ett större boende. Vi hade säkert klarat oss på ett mindre billigare, men väljer att lägga pengar på ett större boende.
Väljer även att äga en bil. Hade klarat oss utan bil, då vi har tillgång till kollektivtrafik. Men som sagt, vi väljer att ha bil då vi tycker att det underlättar vardagen och gör livet lite smidigare för oss.
Dock är kostnande för större boende & bil i hushållet mindre än vad hushållet lyckats öka sina inkomster med.
Lycka till!
Mvh,
Som många andra sagt tycker jag inte det nödvändigtvis är ett problem. Jag har en väldigt bra lön med svenska mått mätt men ganska begränsat med sparande trots detta. Vi har medvetet valt att konsumera just nu för att göra livet bekvämare. Vi drar oss inte för att äta ute för att det är smidigt. Vi la massor av pengar på en väldigt trevlig semester. Jag har en dyrare bil än vad jag hade kunnat för att den är säkrare och mindre krångel med än en för 10kkr osv osv. Barn är dessutom dyra i drift.
Att spendera pengar på något som är märkbart bättre kvalitet etc ser jag inte som något negativt. Att köpa möbler hos en riktig möbelaffär istället för ikea är jag övertygad om att det inte blir mycket dyrare i långa loppet.
Spendera pengar på saker som är vettiga och balansera mellan vad som är viktigast för dig. Är det tid eller pengar? För mig just nu är det tid vilket kommer kosta.
Det är ett intressant ämne och fenomen det här med lifestyle creep. Att de flesta till slut känner sig fattiga oavsett objektiv levnadsstandard.
Jag trodde länge jag var immun som en rätt minimalistisk person. Men på senare tid har jag kommit på mig själv med att tänka i stil med ”Fan vad sunkigt det känns att köra en 15 år gammal Toyota. Jag jobbar hårt och är värd mer!”
När jag å andra sidan körde en ännu sunkigare bil under studenttiden såg jag det som en ynnest att ens kunna äga en bil med tanke på inkomsten ![]()
För mig har det minst lika mycket att göra med självkänsla som inkomsten i sig. Jag var både utfattig och hade inte hög självkänsla i början av vuxenlivet under studenttiden. Inga nämnvärda prestationer i backspegeln och inga pengar.
Så visst är det någonting en rentav högre inkomst gör med en som inte är helt sunt många gånger. Men för mig kommer det i alla fall från en plats av styrka också! Att jag ”vuxit ur” vissa tillgångar som exempelvis bilen med tiden.
Så den ska väck
Men det är ju mindre creep och mera ett genomtänkt val som ni skrev tidigare.
Annars är det väl mat och dryck som jag verkligen bara låtit galoppera utan vidare eftertanke.
Intressant ämne som jag livar upp lite grann. Har själv sedan examen ökat min lön under 3 år med runt 50%. Märker själv att man ändrat hur man spenderar en del, men ändå inte så mycket. Gör inget extravagant men vilken känsla det är att kunna casha en telefon utan att norpa från något sparkonto lönen är så stor så den täcker det.
Jag har alltid månadssparande på börsen som dras den 1 i månaden. Nu ska jag öka denna med 10% - Då min löneökning i år blev dryga 10%.
Jag har som tumregel att investera 50% av mina nettolöneökningar. Det blir en bra mix av en ökning av levnadsstandard och samtidigt ökade investeringar. Jag har ett antal sparkonton i min lönebank som ska täcka löpande utgifter, sparande till semester etc. men har också gjort det svårare för mig själv att ta av mina långsiktiga besparingar genom att föra över pengar till nischbanker (med högre sparränta) samt mina aktiedepåer. På så sätt “ser” jag inte mina pengar dagligen och på flera av dem har jag inte ens ett utbetalningskonto anmält. Jag har en automatisk överföring till alla mina hinkar varje månad som går in dagen efter att jag fått lön, så jag ser dem knappt. Samma filosofi med 50%-regeln försöker jag ha när det kommer till oväntade inkomster, som t.ex. skatteåtebäring eller bonus. Utöver det har jag fickpengar varje månad som jag kan använda till spontanköp eller för att liva upp vardagen. På grund av ett inköp av större hus under senaste året kombinerat med räntan lever jag dock fattigare nu än jag gjort på väldigt länge, men det har varit värt det.
Ett annat sätt är att också betrakta ett pågående sparande som en del av den aktuella livsstilen. Varför skulle egentligen just det vara undantaget, när även att löpande lägga pengar på hög rimligen bör anses som lyx?
Att i sin helhet allokera en löneförhöjning på 3 000 kr till sparande vore i så fall lika mycket livsstilsinflation som att lägga hela tillskottet på att uppgradera sin bil eller sina semestervanor. Och var än pengarna tar vägen mår nöj de allra flesta bäst av att balansera mellan nu- och framtida mål och behov.
Jag lider inte av det problemet. Däremot lider jag av barn som i sig utgör höga kostnader både direkt och indirekt
Lider smått av det. I takt med att jag blir äldre och värderar min tid mer (med barnen),och tjänar mer, så lägger jag mer pengar på tidsbesparing. T ex fönsterputs, robotdammsugare, robotgräsklippare, bil som kräver mindre underhåll osv.
Visst hade det varit trevligt att lägga pengarna på börsen, men varför? Om 20 år är barnen utflygna, vill ta vara på tiden nu. Investerar ändå liksom, kommer inte gå nån nöd på oss.
Jag tror vi kan gå djupare än så.
Att man medvetet sätter sig ner och planerar för högre utgifter på grund av ökade inkomster kan mycket väl vara en omedveten handling.
I bemärkelsen att det medvetna beslutet i själva verket kanske inte är så medvetet ![]()
Har aldrig haft en direkt koppling mellan inkomster och utgifter. Vi har ett bestämt lagom belopp på ett konto. Mycket mer än vi vanligtvis behöver på en månad. Resten går till långtidssparande. Varje månad efter räkningar är betalda flyttar vi bort överskottet.
Dokumenterar också budget i ett kalkylark, så väldigt lite pengar kommer eller går utan att märkas.
Sammanfattning (TL;DR) per 240421
- Sätt upp ett fast sparande eller maxgräns för utgifter baserat på en viss procentsats av inkomsten.
- Kartlägg dina utgifter regelbundet och utvärdera om de ger värde i förhållande till kostnaden.
- Prioritera långsiktigt sparande framför ökade utgifter vid löneökningar.
I denna diskussion delar deltagarna strategier för att hantera “lifestyle creep” – fenomenet att ens utgifter ökar i takt med ökade inkomster. @VikingJon inleder genom att beskriva hur hans ökade inkomst som nyexaminerad ingenjör har lett till att utgifterna ökat lika mycket utan markant ökning av sparandet. Många anser att medveten kontroll över utgifter och sparande är nyckeln.
@Smaug föreslår att sätta upp ett sparande som en fast procent av inkomsten. @freedomfighter exemplifierar detta:
Kartlägg utgifterna kontinuerligt
En annan viktig aspekt är att regelbundet gå igenom utgifterna för att utvärdera om de ger värde i förhållande till kostnaden.
@emilv betonar vikten av att kartlägga sina utgifter. @Otto1 beskriver hur han justerat sina utgifter efter en sådan genomgång:
Prioritera sparandet vid löneökningar
En tredje viktig faktor är att vid löneökningar prioritera långsiktigt sparande framför ökade utgifter. @Angelica_Alm beskriver sin strategi:
Detta stöds av @Krokusen:
Olika perspektiv på livsstilsökningar
Vissa som @Pareto och @PerW argumenterar för att en viss lifestyle creep kan vara positiv och ge ökad livskvalitet:
Men de flesta verkar anse att man bör ha medveten kontroll över utgiftsökningar. @Yoga_FIRE kommenterar:
I diskussionen presenteras olika system och metoder för ekonomisk kontroll. @Yoga_FIRE beskriver “zero-sum budgeting” och @emilv visar ett avancerat kalkylblad. Andra lyfter vikten av balans mellan utgifter och sparande samt att prioritera efter livssituation.
Avslutningsvis, här är fyra tips för att hantera lifestyle creep:
- Sätt upp tydliga mål för sparande och maxgränser för utgifter baserat på din inkomst.
- Gör regelbundna utgiftsanalyser för att utvärdera vad som ger värde.
- Vid löneökningar, prioritera att öka ditt långsiktiga sparande före ökade utgifter.
- Hitta en balans mellan sparande och “kvalitetshöjande” utgifter som ökar din livskvalitet.
3 inlägg delades upp till ett nytt ämne: Experiment med bättre AI-sammanfattningar
Har snarare problem med att jag är för snål. Vet inte vad jag ska lägga pengar på egentligen. Jag är alltså inte superrik eller välavlönad. Skulle inte bli gladare av att ha en dyrare bil. Går gärna ut och äter när jag har tid. Fattar inte vad folk gör av alla sina pengar.
Kommer bli en ordentlig semester i sommar i alla fall.
Du är lite som mig låter det som.
Jag skulle dock ej kalla oss för snåla utan att vi ej finner ej nöje i mer konsumtion helt enkelt.
Jag lever ett enkelt men bekämt liv har medvetet valt bort en del saker många finner bekvämt men det är inte för att jag är “rädd” för att spendera pengar utan för att jag ej tror på att ler prylar i mitt liv ej är något som kommer göra det bättre snarare är det ofta när jag gör av med prylar/drar ner på konsumtion som jag trivs som bäst.
Har varje år jag fått löneförhöjning köpt mer semester. Har ut samma pengar nu som för ~5årsen, och faktiskt kvar ungefär samma kostnader, Barnens kostnader har ökat, men det rymms inom vanliga “running kontot”
Många väljer sina utgifter, tex resturangbesök, bil, etc… Men dom fasta kostnaderna, som jag kan välja bort, varierar inte så mkt… Jag upplever att många kostnader kan man välja, eller ifrågasätta, och då kanske ändra.
Lifestyle creep är ju underbart. Tänk om vi allihop tjänar 50-60k men ändå käkar nudlar med ketchup och bott i en 1:a rum. Den tiden är förbi, lev medan du kan, sen är du gråhårig och kanske är för sjuk eller liknande för att uppskatta allt.