Livet är kort - Vad gör vi med det?

Ställ inte så jobbiga frågor :wink:

Nu skulle jag nog inte ha pengar nog tills jag är 60, men min poäng är att se det på det sättet gör att man ändå kan planera för 10 år framöver, men det att det ändå bidrar till en lite mer push i rätt riktning.

Vet inte om du såg mitt tidigare inlägg där att om jag resonerar som att jag kommer dö imorgon så slutar jag jobba definitivt. Mycket saker jag skulle sluta med. Jag har för mycket beslutsångest för att tänka så.

Men om jag istället tänker att jag vill ta vara på livet så hjälper det mig att tänka att jag planerar för halva min beräknade livslängd, så att jag hinner saker i det tidsspannet.

Åter till frågan. Om jag har tillräckligt med pengar vid 40, då slutar jag jobba. Det är iaf så jag tänker nu. Det har alltid varit mål, men det verkar som att det kommer behövas mer pengar efter stark inflation.

2 gillningar

Jag tycker att resonemanget är viktigt, men jag är kluven till några delar, tex tacksamhetsgrejen. Jag tror att det finns många religiösa övertoner och ett slags tacksamhetsdogm som jag ogillar men jag tycker ju egentligen att förnöjsamhet och att kunna uppskatta sitt liv är viktiga saker. En tanke/känsla som finns med mig är att ingenting är lovat mig. Jag är inte lovad lycka, framgång eller ens hälsa, och efter lite väl många förluster och påfrestande livsomständigheter kan jag också känna att inte bara de bra sakerna räknas. Ett helt liv innehåller liksom allt, och det finns något värdefullt i att ändå få uppleva ett brett spektrum av liv.

7 gillningar

Detta låter problematiskt och har argumenterats emot av Robert Nozick och andra. Om det var sant så vore det optimala att alla människor satte sig i en Orgasmotron / pleasure machine, körde igång den för evigt och thats it. :nerd_face:

Vi kan ju planera för en lite mer meningsfull tillvaro och en morgondag. :+1:

2 gillningar

Jag tror att vårt framtida liv styrs mycket utav summan av vår genitik och de upplevelser / erfarenheter vi skaffat oss längs vägen. Därför är utveckling en stor drivkraft för mig.

Kan idag känna stor tillfredställelse och stolthet över vad jag åstadkommit hittils i livet, främst utmaningar som jag klarat av och vars resultat bidrar positivt till mitt liv idag. Det handlar främst om studier, utveckling av min kroppsliga fysik och utmaningar i karriären. När jag är gammal är det ingen som kommer tacka mig för det men jag kommer tacka mig själv för att jag fick skörda frukterna av dessa erfarenheter. Och inte minst de möjligheter jag har fått att hjälpa andra att utvecklas på liknande sätt.

Jag ser fram emot att fortsätta ta mig an sådant som jag tror kommer utveckla mitt framtida jag på ett sätt som jag kommer känna tacksamhet för i framtiden. Inte för minnenas skull utan för vad de kommer ge mig för möjligheter då.

2 gillningar

Lever i nuet?

En del tänker på / om andra och vad de tänker.

En del oroar sig om framtiden

En del känner ångest om det som hänt tidigare i livet

Konkret är det lättare att bara låta sig föras bort av vinden.

Att acceptera allt som det är i livet eller så atts säga förstå att livet inte är rättvist kan hjälpa en att nå nya höjder av insikt förståelse och glädje.

Min livsfilosofi är lite av Stochism har jag kommit fram till om man vill förstå lite mer.

1 gillning

Förstår att du menade stoicism men bad ChatGPT att hitta på en livsfilosofi som förkroppsligar stochasticism

Tänker Luke Rhineharts The Dice Man.

4 gillningar

Håller inte med många som är negativa till ditt resonemang här i tråden.

Man bör ta ansvar för sitt liv och göra de sakerna som kul och meningsfulla.

Tycker även absolut det är rimligt att tänka att man bör leva ett liv på ett sätt så man inte ångrar det i framtiden.

Personligen har jag haft det tankesättet sedan 17-18 års ålder och försökt uppleva och se så mycket det bara går (då det känns viktigt för mig).

Rest eind i princip hela världen. Levt i massa olika länder. Testat på olika yrken. Studerat olika saker. Träffar vänner från världens alla hörn. Det har varit viktigt för mig.

Nu i 35-års åldern känner jag mig väldigt trygg och lugn i hur jag levt hitintills. Jag har många vänner som hade velat uppleva samma saker, men där rädslan tagit stopp och man skjutit på det. Nu när det känns ”för sent” är det inte ovanligt att många av dem ångrar sig och känner att de skulle tagit vara på livet mer.

1 gillning

Jag skulle känna mycket mera stress om jag inte sparade mycket. Om jag varje månad gjorde av med hela, eller nästan hela, lönen skulle det stressa mig jättemycket att tänka på pensionen.

Om man slutar “tidigt”, vare sig det är vid 45 eller 55, är det bra att fortsätta vara snål mot sig själv till en viss nivå.

Jag hoppas på att sluta jobba när jag är 58 och räknar med att fortsätta vara snål mot mig själv till vardags för att som nu kunna slösa när jag verkligen tycker att det är värt det.

2 gillningar

Hur man än vrider och vänder på saker har jag konstaterat att man bör jobba lagomt men inte mer för att vara närvarande i livet, även om man älskar sitt jobb. Man kommer aldrig ihåg all tid man jobbat men minnen och äkta välbefinnande finns utanför jobbet.

Vad man väljer att göra av sin fritid är fritt men en balans av att göra ingenting och maxa fritiden har båda sina värden. Livet är en tävling ur en del sammanhang men ingen tävling ur andra sammanhang. Man lever inte för evigt och bör försöka ha en balans. Lagom är bäst.

12 gillningar

Först o främst, livet innehåller för de flesta en himla massa vardagar måsten samt mindre kul inslag. Det är också en del av livet, och det som utvecklar oss som människor. Finns de som äter knäckebröd o vatten hela året för att kunna göra en svindyr resa, så länge de är tillfreds så fine, men passar inte mig.

När man inser att man bara hinner med en bråkdel av allt kul o intressant som händer i ens direkta närhet fick iaf jag lite annat perspektiv. När man lyckats skapa en vardag man inte vill bort ifrån så är man någorlunda på rätt spår.

5 gillningar

Gillade verkligen detta!

Att leva i stunden verkar vara den moderna människans förlorade konstform, så när det kommer till min egen utveckling är det något jag försöker tänka mer på. Att ta mer lättsamt på livet tränar jag också på.

Två av mina favoritcitat som jag försöker bära med mig:

Eckhart Tolle skrev ”life is not as serious as the mind makes it out to be”. Bra påminnelse när man lever för mycket ”i sin hjärna”.

Annie Dillard skrev ”how we spend our days is, of course, how we live our lives”. Jag har valt att tolka det som att varje dag inte måste vara bra, men om det går för många dagar/veckor/månader i rad av för mycket missnöje så måste jag göra något åt det. Men också att om man spenderar för mycket tid i framtiden så missar jag en viktig del av det som faktiskt är mitt liv.

Är usel på detta men det är work in progress. :blush:

6 gillningar

Tackar för alla intressanta perspektiv! Jag passar på att ställa några fördjupande följdfrågor. Det blir lite långt med många citeringar, men:

Minns du ett särskilt tillfälle? Någon bra aktivitet?

Har du någon anekdot på lager då du garvat åt ett misstag?

I vilket sammanhang känner du att du träffar den balansen?

Jag funderar på vad just det där innebär. Vad tror du?

Har du några idéer kring hur? Vad blir första steget?

Vad skulle det kunna vara? Jag försöker vidga mina vyer.

Vilken riktning stakar du ut nu baserat på lärdomarna hittills?

Bra sagt. Vad skulle det kunna vara?

Hm :thinking: Har du exempel på ett tillfälle då du maximerat tillfredsställelsen i nuet? Hur ofta maximerar du tillfredsställelsen i nuet? Hur gör du mellan “topparna” så att säga?

Intressant. Vad är det för dig?

Väl talat. Har du en anekdot eller exempel på detta?

Det låter klokt. Vad kommer du fram till då? Vad ska du ägna denna tid åt?

Det är detta jag är ute efter. Vad kan detta spektrum bestå av?

Absolut! Vad sätter du på agendan, då?

Det kan nog många hålla med om. Var finns de bästa minnena och välbefinnandet?

Säg något mer om det här. Kan du berätta om ett sådant tillfälle?

Ändå starkt att ta tag i det. Har du en stor eller liten framgång att dela med dig av?

Ett misstag/beslut jag gjort i livet som har reviderat mig är att jag varit extremt lojal, engagerad och ansvarstagande på ett personligt plan i mitt yrkesliv. Eftersom jag jobbat mest i små familjeägda bolag missbrukades min entusiasm ofta av arbetsgivaren. Efter en turbulent tid kom jag ut på andra sidan med ett annat mindset till förvärvsarbete.
Bitter ett tag men nu har jag ett mer moget synsätt på vad jag bidrar med och hur det kompenseras, både i mjuka värden och hårda cash.
Handlade mycket om att justera min förväntning på arbetsgivaren.

3 gillningar

Här är några saker jag snappade upp. Tack

@4KAAshole
Ingen kan ta ifrån dig ett vin som du har druckit

@Oluf one night stands

@norsun
Levt i massa olika länder.
Testat på olika yrken.
Studerat olika saker.
Träffar vänner från världens alla hörn.

@Stinger
studier
utveckling av kroppslig fysik
utmaningar i karriären.

@Dan84
mycket resor
mycket tv

2 gillningar

Hehe vill bara rätta att jag ej förespråkar mycket tv. Utan om det är något som man trivs med så är det inget fel med det. Är det samma som att läsa mycket böcker. Man gillar storys osv. Tex ingen ser snett på en som läser mycket som tex sagan om ringen och harry potter. Men ser det som tabu om man spendera lika mycket tid vid tv. Men båda gör det de gör av samma anledning

2 gillningar

Minnen är resultatet av upplevelser.

Kanske beroende på var man är i livet så jagar man upplevelser mer när man är yngre än när man sitter på hemmet. Det är på ålderns höst jag tror man vill ha minnen att tänka tillbaka på. Och sviker minnet så har man iallafall haft kul på resan!

Att inte leva ett innehållsrikt liv som skapar upplevelser tror jag är förödande för en person.

Innehållsrikt liv handlar inte om pengar. Det handlar om vad personens uppfattning.

Sen är det självklart så att pengar underlättar….

2 gillningar

Jag tror också på vikten av vardagen, det är där jag spenderar största delen av livet. För att känna sig nöjd med vardagen tror jag det vart viktigt för mig att testa annat som tex resor, olika typer av bostäder, utbildningar, arbetsplatser mm. Känner mig numera väldigt nöjd med vardagen och längtar inte till ngt annat, mer spännande eller spektakulärt. Fågelkvittret i naturen ikväll var ju enastående!

9 gillningar

Och det bara finns där och är helt gratis. För den som stannar upp i vardagen och bara lyssnar! :hugs:

7 gillningar

Jag tänker att det är väldigt individuellt vad man är nöjd med på sikt. Självkännedom är inte en styrka i människosläktet.

Jag har valt ett lugnare jobb med bättre villkor för att ha mer tid och vilja till annat. Jag mår mycket bättre och gör mer och umgås mer med de viktigaste i mitt liv.

Samtidigt är jag nog lite för hård på mig själv med vad jag tycker jag skulle orka med nu jämtemot vad jag faktiskt gör eller vill med att träna och att vara produktiv. Många stunder är det bäst att bara njuta av tillvaron istället för att vara kritisk mot sig själv.

Kan vara bra att träna in i psykologin när man ska vara produktiv och långsiktig kontra avslappnad och njuta av nuet.

Lycka kommer nog främst inifrån och från ett positivt perspektiv på livet och känslor. Sam Harris föreslår att stress för att tala offentligt är nästan identisk till den eftertraktade nervositeten som bubblar när man ska åka karusell. Man kan själv påverka en del av ens blick på det som händer.

Externa faktorer hjälper såklart med det interna. Men jag tror att långvarig nöjdhet kräver att man jobbar med hur man ser på livet, snarare än att bara försöka fylla ut det maximalt.

6 gillningar

Så här ser jag det:
Att leva ett gott liv handlar om att göra det bästa man kan med de möjligheter och begränsningar man har.
Oavsett om det är pengar, karriär, relationer, familj eller hälsa.

Det som är bäst för mig bestämmer jag, det är inte en objektiv sanning. Det är subjektivt.

Begränsningarna är olika för olika personer, var i världen man är född, om man fått gå i skola och om man har möjligheten att vara frisk.

Vissa begränsningar kan man gå runt, andra inte.
Jag har en begränsning, stresskänlighet som lätt ger utbrändhet, men i övrigt är mitt liv och förutsättningarna bra, riktigt bra.

Jag har ett härligt liv, men har haft en dröm sedan 30 år tillbaka.
En krävande dröm, men jag har kunskapen som krävs.

I vår 2024 satte jag planen i verket för att förverkliga drömmen, det mesta gick väldigt bra, jag agerade rätt, det gav bra resultat. Jag var så duktig, meeen

Kunskap, intelligens, förmåga att praktiskt tillämpa det jag kan, det ändrar inte på faktumet att jag har lätt att gå in i väggen när stress dygnet runt gör återhämtningen dålig.

Allt gick bra, utom att jag brände ut mig när jag skulle förverkliga denna dröm 24/7.

Jag avbröt förverkligandet av denna 30-åriga dröm och får lov att acceptera att jag med min hälsa/stresskänslighet, som i vanliga fall inte märks så mycket, den stoppar denna dröm.

Men det är bättre att ha försökt, än att leva livet med en dröm som jag aldrig vågade testa.

Låter jag bli att försöka förverkliga drömmar som bränner ut mig, då kommer jag ha ett gott liv på alla andra sätt. Som nu!

Utom denna dröm så har jag faktiskt uppnått det jag ville i livet! Jag har ett skönt liv som fire, har en underbar dotter, jag har inte missat något i förhållande till det motsatta könet (nöjd), har härliga naturupplevelser, jag har tränar skön apnea träning och har tid för andlighet.

Jag har mycket att vara tacksam för, även om några drömmar inte gick att förverkliga för jag har en begränsning i min hälsa.

Glaset är mer än halvfullt, och jag får inte i så mycket mer. Tacksamhet inte jobbigt!

5 gillningar