Familjen bor idag i en av Sveriges Top 10 folktätaste orter. Vi trivs dock inget vidare och beslutat att sälja huset och flytta till “landet”. Barnen byter skola, jobb är redan ordnat med. Beslutet är taget, bollen är i rullning (så “oh no gör det inte” undanbedes )
Att det kommer bli skillnad förstår vi. Vi kommer bo lite utanför ett större samhälle med tillgång till mataffär etc på bara några minuters bilfärd, så vi snackar inte vildmarken. Men det är mörkare, det kommer funka annorlunda med lokaltrafik, snöröjning, butikers öppettider, butiksutbud etc.
Vi spenderar flera veckor varje år i ett sommarhus på landet där vi trivs väldigt bra, dock är sommar ordet här. Men det är mer det lugnet och den avskildheten vi vill uppnå i vardagen.
Vad är det vanligaste man som “storstadsbo” missar när man byter sirener, bilköer och neonskyltar mot tystnad, svampplockning och skogspromenader runt knuten?
Här kommer det ju inte bara vara sommar, semester och winecoolers (som i sommarhuset) utan ren och skär vardag med hämta/lämna/vab/matlagning osv.
Vilken är oftast den största överraskningen? Det man aldrig ser i sommargrönskan, det man aldrig upplever på semestern.
Och har alla på landet hemlarm?
Tycker man ser det på vart och vartannat hus. Är det så mycket inbrott? Är det mörkret och ensligheten som gör tillfället, eller kan det vara andra anledningar?
I stan har vi inte huslarm, och här händer aldrig något där vi bor. Är vi bara naiva och haft tur?
Grattis.
Nä det är inte så många inbrott för alla har ju hemlarm😉
Nä så är det ju inte men kan säkert kännas tryggt, vi har kopplat brandlarm till larmcentral så om ifall det skulle ta fyr när vi inte är hemma.
Vi bor som du beskriver och skulle aldrig kunna tänka oss att bo på annat sätt.
Den stora skillnaden är lugnet och tystnaden.
Stressen blir mindre
Vi har bott på landet alltid och kan inte tänka oss att bo i stan. Kör endast in var 8e vecka och klipper mig. Visst blev det mycket körande när barnen bodde hemma, men det har vi aldrig ångrat. Stort lycka till med ert val
Jag bytte lägenheten i stan för att bo permanent i fritidshuset. Här är några av mina reflektioner utifrån mina specifika preferenser och erfarenheter:
Mörkret på vintern är helomslutande. Att bli bekväm med att vara i mörker, exempelvis under en promenad, är viktigt. Annars kommer man känna sig mer instängd än i stan under vintern.
På samma tema: Det är på ett sätt lättare att komma ut på vintern i stan än på landet, det finns asfalt och lampor. Dagsljuset är som bekant begränsat och att verkligen se till att komma ut även i mörker, och klä sig därefter (både avseende att synas och att vara bekvämt varm) blir viktigt om man prioriterar rörelse.
Att handla är en omställning, det är jobbigt eller riktigt tråkigt om man upptäcker att man glömde något vid fel tillfälle.
Vi åker mer bil än jag skulle önska, blir lätt att man sätter sig i den istället för att ta cykeln som hade varit mer positivt på typ alla sätt.
Pendling med bil är mycket tröttande, särskilt i mörker. Jobba så lokalt som möjligt om det går att styra
Vi släpar in mycket mer smuts på vintern än vi är vana vid, men det förstärks nog av att vi bor så litet
Att se det positiva i vissa obekväma situationer underlättar. Att inte dra sig för kyla, lite mer fysiskt arbete än tidigare osv utan att ta det som en positiv del av upplevelsen blir fantastiskt bra, istället för en plåga.
Blev mycket om den mörka perioden nu märker jag, det ligger väl i tiden Grattis till ert beslut och lycka till!
Jag har flyttat från landet till stan. Jag skulle säga att en av de större skilnaderna är grannsämjan. I stan upplever jag att grannar är okända som råkar bo nära. Man hälsar när man möter dem, men det är inga man umgås, eller direkt sammarbetar me. Det gör man med sina vänner från nåt gemensamt intresse.
På landet finns inte 100 olika intresseföreningar där man hittar likasinnade utan det är grannarna man bjuder över på grillning, samsas om snöröjningen med, tömmer varandras postlådor och kollar till huset och matar husdjuren när man är bortrest.
Inte som att man är superbundis med alla. Varje by har sin kuf som ingen kommer överens med. Men man pratar och hjälper varan mer fast man bor längre ifrån varan. Eller kanske just därför. Man blir ju inte så in your face med varandra när man bor utom synhåll heller.
Iallafall var det så där jag bodde för en massa år sen. Så mitt tipps är väl att knacka på hos folk och bekanta er med grannskapet.
Jag testade på att bo i en sommarstuga där det enbart finns ett par grannar samt en liten sjö o resten skog.
Jag trodde jag skulle gilla det hade målat upp en bild i huvudet hur skönt det skulle vara MEN tog ej lång tid innan jag fick en olustig känsla på kvällarna blev det kusligt att bo så jag saknade även friheten att kunna promenera/cykla till det mesta (vänner/butiker/familj)
Jag har flera vänner som har flyttat ut från storstäder dom senaste 10 åren. Några saker jag observerat nu när det gått en tid är att livet på många sätt fortsätter som vanligt. Det är lätt att tänka att allt ska falla på plats och alla ska vara lyckliga men livet handlar fortfarande mycket om relationer och att jobba på att upprätthålla dem. Dom jag känner har fortsatt ha samma utmaningar med otrohet, separationer, bråkiga barn osv. Det är bara en annan miljö som både kan vara friare men också mer begränsat eftersom du är så mycket mer beroende av dom där relationerna till dom som bor nära. Det blir ett större problem att vara otrogen med grannen om det är dom enda grannarna som finns för att ta ett exempel från verkligheten.
Välkommen ut på vischan! Vi flyttade ut på landet direkt från flickrummet/pojkrummet för snart 30 år sedan. Och bor på en mindre gård med 2 kilometer till närmaste granne och 2 mil till närmaste lanthandel.
Här kommer några råd:
Njut av mörkret och tystnaden.
Hälsa alltid på alla du möter.
Ha tålamod med lantbrukarna i närheten, det är de som producerar din mat. Skäll inte på dem när de jobbar fler timmar än du eller sprider gödsel. Gynna dem istället och handla direkt av bonden om du får möjlighet. Var nyfiken och ställ frågor om du inte förstår.
Gå med i de lokala föreningarna och engagera dig.
Det blir mycket skjutsa så slå ihop så många ärenden som möjligt när du väl åker till stan. Prata ihop dig med andra föräldrar och kör varannan gång till aktiviteterna.
Fyll på frysen och skafferiet, minst en vecka är bra att klara sig utan att behöva handla. Och glöm inte några dunkar vatten.
Ska du köpa ved så beställ gärna ett år innan den ska eldas.
På landet blir man inte servad av kommunen eller en hyresvärd, man får lösa det mesta själv. Ta hjälp av grannarna att lära dig mer. Nån kanske är bra på att svetsa och nån annan kan mecka med en motorsåg osv.
Min fördom är att alla i stan är väldigt specialiserade och kan allt inom ett väldigt litet område och inte så mycket mer. Medan lantisarna har en mycket bredare kunskap. Ställ in dig på en brant kunskapskurva!
Håller precis med @BAW och @alternativtliv . Är själv uppvuxen på landet, bokstavligen mellan bondgårdar.
Plus:
Frihet
Natur
Trygghet
Grannkontakt (på gott och ont!)
Minus:
Bilberoende
Mörker
Kräver praktiska kunskaper och fysiskt arbete
Naturen är också hård (tex rovfåglar som tar hönsen osv måste man vara beredd på)
Delvis snävare världsbild ibland
Största tipset: Se till att lära känna grannarna/närområdet och få koll på telefonnumren! Kan inte nog betona detta. Vet vem du ska ringa när det dyker upp en kviga i trädgården, vem med traktor du kan be att ploga uppfarten eller dra en bil ur diket, vem som har mark där du kan få köpa julgran, vem som har en syster som är elektriker, vilken tonåring som kan hyras in för gräsklippning, osv. Och såklart flagga för vad du själv kan bidra med - tex skänka bort alla äpplen du inte hinner äta, eller mata en katt när nån reser bort, eller vad det nu kan vara.
En konkret praktisk sak som vi aldrig tänkte på. Husen går inte att belåna på samma sätt, det stiger inte i värde med automatik bara för att man byter kök för tredje gången eller sätter in ett spa.
Man får spara ihop till en stor del av behövlig renovering, man får göra mycket själv (elektriska borträknat men allt annat) och det tar många år att få huset som man vill. Å andra sidan håller sig lånen låga.
Om ni sålt i stan med vinst, så avsätt till renoveringsfond om det är möjligt.
Har man inget värt att stjäla behövs inget larm, räcker att låsa
Och denna jäkla snöskottning, försök få tag på bonnen som kör alla småvägar och försök haka på för en slant, väl värt insatsen.
Oh! How I wish we could do the same. Every summer when we spend our 6 weeks at our cottage is beautiful (despite the mosquitoes and horse flies, seriously what is with not killing them all).
It is a lot more work than the city and as someone said, you have to PLAN your shopping, you do not want to forget the tacos when you have it on the menu. Friends with everyone of the neighbours, and I can always call them when my city car looses traction in the winter and needs a helpful tractor to pull me out (of my own yard).
Order firewood green and season them yourself, you will enjoy it. Plant lots of flowers and enjoy eating home grown food.
Den största negativa skillnaden är möjligheten till allmänn kommunikation bor själv på landen ort med 500 personer inom 50 området och annan servis som apotek, tandvård, vårdcentral måste du åka några mil föroch att barnen måste åka skolbuss
Men det r många fördelar också
Om ni inte redan köpt - köp något med skog och stigar nära. När man bor mitt i i de stora odlingslandskapet, så är det så förbannat tråkiga promenader. Jag kan gå en 5km grusvägsslinga och se mitt hus hela tiden. Dödligt tråkigt om man inte tar BILEN till skogspromenad. .
Blåser gör det också så att man måste knyta fast grillen och studsmattan, om man inte vill hämta dem på åkern. Men man slipper kratta löv. . Och man ser regnfall på avstånd en timme innan de träffar huset, på gott och ont.
Men när det inte blåser på sommaren är 15km fri sikt rätt najs.
Jag instämmer i tidigare tips; bli kompis med grannarna, betala för veden och kanske någon enstaka dyrare vara/tjänst men undvik att betala för de små tjänsterna med pengar utan återgälda med det du kan.
Själv tyckte jag inte att jag kunde bidra med något men min nisch har blivit “beställa saker på datorn (på webshopar)”, skriva rent något handskrivet och skriva ut eller “ta fram blanketter och skriva ut på skrivaren”.
Annars är nog mörkret det sämsta känner jag nu när novembermörkret lägger sig på eftermiddagen kl 15.
Flyttade bort från Linköping till en kommun med 3k invånare för 5 år sen eller så.
Vad jag saknar:
Utbud av restauranger och biofilmer
Utbudet av föreningar och gruppaktiviteter är mycket mindre. Brädspelskvällar, sporter, etc. Har försökt dra igång en kamsportsförening, men det är väldigt segt/svårt att få medlemmar.
Tänk på:
Huspriserna är väldigt billiga, vilket är bra! Men det betyder att det är svårare att få lån till nybygge och renoveringar (om det alls går).
Mer beroende av bil. Hade vi bott kvar i stan hade vi antagligen inte haft en bil, men här är det ett måste.
Du kan beställa i princip allt online, inga problem där.
Vad jag uppskattar:
Bättre väder (snö är bra, slask är skit).
Lugnare tempo.
Lättare att undvika the hedonic treadmill med ökade krav om lyx och liknande.
Lägre levnadskostnad leder till mer besparingar, och/eller pengar som kan läggas på annat. T.ex. att gå ner i tid.
Mörkret kan vara nåt att vänja sig vid…att ta en hundprommis i december innebär pannlampa och reflexväst nästan dygnet runt. Ha även en reflexväst liggandes i bilen den mörka tiden om du får oväntat biltrassel. Vintertid även en snöskyffel, vägar och diken drevar lätt igen vid oväder - även i Sthlms län! Bli vän med dina grannar - de är guld värda! Ha en plan för kortare och längre elavbrott, de kommer! Ha alltid dunkar med vatten uppspolade och cirkulerande, om du har egen brunn/pump. Se till att ha stearinljus hemma. Förvara tändare och en ficklampa på en (!)bestämd plats
Sen kan du sätta dig på farstutrappen med en go kopp kaffe och lyssna på tystnaden eller grannens tupp!
Grattis! Jag växte upp på landet (alltså landet-landet, ute i skogen på en bondgård), bodde sedan 15 år i olika större städer och är nu tillbaka på gården igen i hus. Kan inte vara mer nöjd.
Att kunna gå ut barfota på grusgången och hämta mina egenodlade färska grönsaker till lunchen, ta ett kvällsdopp i sjön, ta en kaffekopp med grannarna som oannonserat dyker upp på verandan, dra ut på isen med fyrhjulingen och en fikakorg i vintersolen… Avsaknaden av lättillgängliga restauranger och upplyst gatumiljö betyder inte så mycket när man lär sig uppskatta allt det där andra.
Jag har inte larm, och låser knappt dörren när jag åker hemifrån. (Kanske mest dumdristigt iofs )
Tips är att bli en liten prepper. Jag försöker att aldrig ha mindre än halv tank i bilen, ha ett ordentligt matförråd, ett lager med stearinljus, lite extra av nödvändiga mediciner, en extra stor säck med kattmat etc. Då gör det inget om man har glömt att handla nåt och apoteket eller mataffären är stängd, eller om det skulle bli strömavbrott.
Det absolut bästa är grannsammanhållningen, som många redan skrivit.
)
Grattis till ert beslut och lycka till!
