Hej alla!
Tänkte bara skriva en presentation, eftersom jag troligen kommer från ett lite annorlunda “håll” än de flesta här. Jag är utbildad mindfulnessinstruktör och försöker leva utifrån ett Buddhistiskt perspektiv. Är också dyslektiker, så att ni vet ![]()
Jag är 56, särbo och har 4 vuxna barn, som alla har lite olika diagnoser, vilket gjorde att jag inte kunde jobba på ca 15 år. Min pension kommer alltså att bli därefter.
Just nu jobbar jag heltid inom industrin (mammas sabos företag) med 23k netto och jag får också 650 euro av barnens pappa (mitt ex) varje månad, eftersom han vill kompencera mig för de år jag var hemma med barnen.
Min inre resa fortsätter väl säkert hela livet, men känner mig ändå rätt så “klar” över vad jag är, mina inlärda mönster och sådant, som ibland hamnar ivägen för “mig själv”. Att vara rädd om allt liv, inkluderar ju även mitt eget liv. Det är här som ekonomin också kommer in.
Jag har ändrat hela mitt förhållande till pengar och min egen ekonomi, skiftat från bristtänk till överflödstänk. Jag är numera tacksam över det jag har, vilket helt har tagit bort behovet av mer.
Jag har skuld på grund av gamla synder och även ett litet bolån, bor i bostadsrätt. Jag har valt att amortera på lån och spara samtidigt, med lika mycket.
Amorterar 5500kr (varav 1000kr på bolånet) och spar 4500kr till buffert på sparkonto hos Lunar och 1000kr på Lysa.
Har automatiserat min ekonomi, så om inget särskilt händer, behöver jag inte logga in mig någonstans. Inspererad av RT, så klart!
Min buffert har snart kommit upp till 3 månadslöner, och jag undrar hur jag “borde” gör nu? Fortsätta som nu och öka på bufferten, eller börja investera lite mer?
Jag vill fortsätta göra likadant, amortera och spara med samma/lika summa, för att det känns bäst så, för mig. Helt enkelt för att jag aldrig har kunnat spara tidigare, utan slösat bort mina pengar, om jag råkade ha några. Det känslomässiga värderar jag högre, än en eventuell ekonomisk vinst.
Det var dessutom magra år, när jag var ensam med barn, som alla hade särskilda behov. Jag hemundervisade själv ett av barnen i många år, levde på olika bidrag från FK på grund av barnens diagnoser, vilket inte är till för att göra någon rik.
Har även tankar om att börja utveckla en egen verksamhet inom mindfulness, även om jag gick utbildningen för min egen skull. Vore nice med lite mer pengar in, genom att dela med mig av något, som hjälpt mig mycket. Här har jag lite mer bristtänk, att jobba med, tron på mig själv och min egen förmåga, liksom!
Nåväl, nu har jag skrivit mer än nog, så tack om du orkat läsa ända hit, med kärlek ![]()