Utan att veta något om dig så tänker jag ändå att det där med antagningen i höst hänger ihop med växt och mening, så den delen blir nog bättre därefter.
Utöver det så känns ju vänskap och relationer samt njutning och kreativitet extra lågt. Jag inbillar mig att dessa hänger ihop och också borde kunna få skjuts av att hamna i ett nytt sammanhang. Partner och familj gränsar ju också till detta och kan ju hänga ihop med livet i övrigt om du är yngre (man lämnar en familj innan man har en ny s a s). Bostadssituationen likaså.
Killgissar jag rätt att du är max 25 och inte har riktigt landat i vad livet har i “pajpen” framöver?
Vad känner du själv att du saknar mest? Vad skulle du vilja testa?
Hur mår du generellt? Kan det vara en depression eller liknande som spökar?
Haka inte upp dig för mycket på det. Fokusera på att njuta av det du har. Det andra kommer och går. Man kan inte planera det, eftersom det inte är enbart inom vår kontroll.
Däremot, att försöka få något man anser sig sakna. Och letar desperat efter det. Finns större risk att man gör sig själv mer olycklig. Och att det man finner inte lever upp till förväntningarna, eftersom man funnit det i desperation.
Utifrån hur siffrorna ser ut skulle jag börja jobba aktivt med mina relationer. Stärka de jag har och aktivt söka nya. Gärna i kombination med något som också stärker hälsan, t ex börja med en sport/träningsform. Ta på dig ett par ideella uppdrag i den förening du väljer så har du snart nya relationer och ökad mening i vardagslivet.
Jag är 35. Tror nästan jag var mer nöjd med livet vid 25 jämfört med idag. Har inte några drömmar / mål längre
Livet har saknat mening de senaste åren. Skulle vilja utföra min hobby på ett annat sätt, men min hobby kräver ganska mycket pengar och efter blivit uppsagd från jobbet känns det dumt att dra på sig mer utgifter innan jag vet hur framtiden ser ut.
Detta med att alltid leta efter något bättre är något som jag har fått med mig hemifrån. Det är en stor del av min personlighet tyvärr
Ajdå… utan att gå “full therapist on you” så funderar jag lite på vad som hänt som gjort att du landat här.
Jag säger som @Walion - satsa på relationer (och utbildningen). Lägg om växel och sök lite mer aktigt efter nåt annat.
Då är det nog dags att jobba lite med personligheten också. Öva på att uppleva det härliga i det lilla. Om hobbyn var dyr, hitta en annan eller ett annat sätt att göra nästan samma sak. Jag fattar att skärmflygning inte är detsamma som vindsurfning eller att bankörning med sportbil är detsamma som go-kart, men du fattar.
Lider med dig och uppskattar ditt inlägg.
Tacksamhetsövningar är något jag kan rekommendera. Bara att fråga ChatGPT hur eller söka på nätet. Att vara glad för det man har är en bra utgångspunkt.
Sen utifrån det jobba med de meningsfulla relationer man har och skapa nya (tex försöka hitta en snäll livspartner).
Jobb är något som säkert kan lösa sig över tid. Då får du tillbaka bra rutiner och självförtroende.
Ovan är lättare sagt än gjort. Men små steg varje dag åt rätt riktning tar dig lång väg över tid. Ditt livshjul är en bra karta att arbeta från. Sen uppdatera halvårsvis.
Känner du att du inte mäktar med själv så ta kontakt med en livscoach (kostar) eller be om psykolog via sjukvården (kostar inte) om du mår dåligt.
Om ngn vill bli fysiskt starkare efter att ha varit stillasittande länge så är de flesta med på att man kan gå på gym, skaffa PT, och över några år av enträget arbete ändra på detta. Inget stigma, inga värderingar.
Tankarna vi tänker är inte helt olikt egentligen, men känns ofta mer genant. Men vill man ändra hur man tänker/mår så går det. Jobba aktivt med det, skaffa en “PT”. Trägen vinner. Somliga har det med sig från födseln men många av oss har fått jobba på det. Det är sällan folk pratar om det dock. Att livet har toppar och dalar är också naturligt, här är det kanske mer än så vad det låter.
Har kanske en idé. Jag har inte gjort livshjulet - skattar man bara poängen i varje del? I så fall kan du ju motivera varför varje del inte fick högre poäng och varför varje del inte fick lägre poäng.
T.ex; Du fick en trea på hälsa. Ge en anledning till varför du inte gav dig själv högre poäng och en anledning varför du inte gav dig själv lägre.
Då har du något konkret att jobba på. Och räcker inte en sak så skriv tre. Eller fem.
Sedan tolkar jag det som att tanken är att göra hjulet runt, dvs lägg mest energi på de svaga delarna; vänskap, partner och personlig utveckling.
Har jobb och förhoppningen är att gå från jobb till studier
Var kan man göra det här testet?
Eller gjorde du egen graf?
Ett sätt att ta reda på vad du behöver göra är att specificera för varje kategori hur du skulle ha det för att va på 50, 75 och 100. Så du vet vad målen är.
Sen skriver du upp tydliga steg som kan ta dig i den riktningen. Och bestämmer en dag du ska utföra första genomförbara steget.
Personligen skulle jag börja med hälsa och energi. Dels för att det oftast är väldigt enkla genomförbara steg som inte kräver någon annans inblandning om man inte vill det. De flesta vet hur man kan lägga sig i tid, gå till gymmet, springa och äta nyttigt. Om man bestämmer sig för att det är medicinen jag måste ta för ett bättre liv.
Och dels för att mycket annat tenderar att följa i fotspåren. Man blir en piggare och gladare människa. Kanske inte direkt man börjat och allt är jobbigt. Men en månad in så. Och då orkar man bättre med jobb och studier, har energi över till att träffa folk, är en roligare person att bjuda in för tänkbara vänner, osv.
Finns det något annat sätt att komma nära din hobby utan att behöva lägga mycket pengar? Jag tänker typ att erbjuda sig att vara funktionär på tävlingar eller hjälpa till att anordna träningar, hjälpa någon att meka med sin folkracebil eller vad det nu kan vara? Även om det inte är precis allt du vill så kommer du ut nära din hobby, gör något kul, vettigt och träffar folk. Tänker mig att det kan hjälpa till att lyfta flera delar i livshjulet.
Har från erfarenhet lärt mig att ofta känner man på ett visst sätt eftersom samhället dirigera hur och vad man ska göra.
Som ett exempel på mig själv. Jag är en äkta lone Wolf. Jag trivs och behöver vara för mig själv. Innan jag insåg detta så led jag psykiskt. Och det var för att jag lät samhället manipulera mig. Tex man ska vara ute och festa en lördag, annars är man en nolla. Tv program visad folk som tog livet av sig för att de var hemma om lördagar och var singel osv.
Det var först när jag lärde mig att vad som passar mig, och vad jag trivs med. Är det ända som räknas. Det finns inte bara ett rätt sätt och leva.
Med detta vill jag komma till att det kan kanske hjälpa om du funderar över vilka krav du känner att du har på dig. Som tex du nämnde att du saknar drömmar och mål. Verkar som du känner dig pressad av det. Men är pressen från dig själv. Eller för att du känner att för att passa in i samhället så ska man ha drömmar och mål. Annars känns det som det är något fel på en.
Just nu består mitt liv av enbart jobb. Så en del handlar säkert om en önskan av att ha en meningsfull fritid.
Och jag hade gärna haft tydligare mål ang jobb, vet inte riktigt vad jag vill. Hade tydligare bild av framtiden när jag var 18 jämfört med idag.
Det är i princip omöjligt att ha högt på allt tänker jag. Man kan inte ha fokus på så många områden samtidigt utan att det blir fragmenterat. Inom motivationsområdet pratar man ibland om hörnstensrutiner som drar med sig andra goda rutiner av bara farten. Det kan tex vara att bädda sängen eller alltid plocka undan i köket varje kväll. Jag funderar på om det kan vara samma sak för din del, låser du upp ett kritiskt område och blir nöjd med det är det mycket möjligt att andra områden åker med av bara farten. Någon ovan föreslog träning, det skulle också kunna vara ett starkare socialt nätverk. Fundera på vad du saknar mest så blir det lättare att börja nysta i var du ska börja.
Tror lyckoprofessorn kom fram till att man är som mest olycklir runt 40, så det kommer vända!