Den årliga lönejusteringen syftar primärt till att inflationsjustera (well, dåligt med det för närvarande).För att få större ökningar än så krävs normalt att man bytt arbetsuppgifter/ansvar.
Prestationsbaserad lön/bonus förstås undantaget.
Ett vanligt misstag att se det årliga lönesamtalet som en förhandling.
För mig är ett lönesamtal ett besked där man får reda på vad ens lön blev i årets revision, (förhandlingen har redan skett mellan arbetsgivare och fack) även om det går att överklaga.
Problemet när man överklagar är ju att lönemedlen till årets höjning redan är fördelade, så även om man får rätt så finns det inga pengar att ta av.
Undantag om det är en rent formell felaktighet, tex att den här kategorin ska upp till den här nivån minst, och det har missats, eller att prestationen bakats in i den höjningen
Det enda sättet att få upp sin lön är att byta arbetsgivare eller bli befordrad.
Man måste stå med resväskan när man förhandlar, förlorar man en förhandling har man accepterat den andres bud och är i underläge.
Förhandlar gör man med fakta inte vad man tycker att man är värd, va inte rädd att lägga fakta på bordet. Ditt jobb är bara en tjänst med syfte att klara en uppgift, tycker någon annan att du är värd mer så lägg fram detta.
Det går argumentera upp lönen ja. Men det förutsätter att argumenten är ofrånkomliga skulle jag säga. Dvs din lön är så mycket fel, och du kan påvisa det med en relevant jämförelse. Tex. Jag gör samma jobb som Kalle nu, så jag vill få samma lön. Eller jag har fått ansvaret att leda Kalles arbete nu. Då tycker jag inte vi ska ha samma lön.
Man kan också göra en koll vad andra med samma roll har på andra företag. De på företag A som gör mitt jobb har X i lön. Jag vill inte byta. Men inte ligga såhär långt under.
Inget av detta garanterar en höjning.Men det blir iallafall tydligt för både dig och chefen att din lön är fel.
Är det ett större företag har kanske inte närmsta chefen befogenhet att ändra din lön. Så det är ingen mening med att bli bitter på den. Men vill ledningen inte höja din lön trotts att de vet att den är fel, och de vet att du vet det. Då är det dags att leta ny arbetsplats.
Har sett ett antal företag tappa sina bästa medarbetare såhär så det är inget ovanligt eller personligt. Det är en rädsla att ger vi en mer kommer alla kräva det, som gör att man inte vågar höja sina bästa så mycket som de förtjänar.
Förstår inte riktigt hur du menar med att det inte är en förhandling. Låter ju som att du har förhandlat upp lönen från 37 till 53 på ~tre år?
Håller med dig om att företaget/chefen inte vill betala mer än vad de måste. Det är väl därför vissa kan gå in tiotals procent lägre än jämnlikar man vet lixom som att det går.
Tror att denna taktik kan fungera bra om man resurs har sin chefs respekt. För mig som ung ingenjör blir man sällan tagen på allvar i sånna här diskussioner, speciellt inte om man börjar ställa krav.
Det här är lite olika beroende på vad man jobbar. I mitt fall sätts löneökningarna efter utvecklingsamtalet där man får sitt betyg, sen kan man ifrågasätta och fylla i att man inte accepterar. Dock känner jag inte till någon som lyckats få ‘rätt’ genom att motsätta sig
Tråkigt att det inte lönar sig att utvecklas i sin befinltiga roll utan att det måste bli ett formellt jobbyte. Eller att man måste jobba röven av sig för att kanske kan bli befodrad. Verkar inte finnas några garantier när det gäller sånt då det ska godkännas av massa personer som har noll koll på vad man ens gör.
Alltid sett mig själv som en dålig förhandlare. Tänker att bara jag är givmild kommer andra vara givmilda tillbaka men så kanske inte alltid är fallet.
Att förhandla med fakta och substans är en självklarhet.
Det jag förhandlat upp sedan dess har varit utanför ordinarie löneförhandlingar. Jag har argumenterat i stil med “står verkligen min lön i relation med det jobb jag utför?”, jag har även kollat runt på andra arbetsgivare och det har inte varit några problem att hoppa upp i lön vid en ev ny arbetsgivare. Jag vet också på ett ungefär hur mycket pengar jag drar in som konsult baserat på vilken timpenning vi tar för mig, jag debiterar väldigt mycket, jag är kompetent och duktig, har väldigt mycket kunder och mina kunder är nöjda och förlänger avtal (även om avtalsförlängningar kan vara fler som bidrar till).
Jag kanske haft tur med chefer och arbetsgivare. Men än så länge verkar det gå bra för mig kraven/förhandlingarna
Kan tillägga att jag jobbat i branschen i 13 år snart och har varit på samma ställe hela tiden.
Detta är min upplevelse också. Men det handlar inte om någon sorts konspiration eller illvilja, det är helt enkelt för mycket jobb (och för dyrt) att marknadsanpassa samtliga löner varje år när det bara är en minoritet personer man verkligen vill behålla. Istället bygger man ett spel som ska motivera och hantera folks förväntningar.
Bästa sättet att höja sin lön långsiktigt är att sätta höga förväntningar både på sig själv och sin lön, samt påtala detta till sin chef kontinuerligt, inte bara en gång per år. Visa att du är en person som förstår ditt värde på arbetsmarknaden och visa att du presterar i linje med det.
Det är exakt detta jag menar. Även om argumentet kanske inte höjer lönen direkt (eftersom budgeten redan är satt) så sätter det press på chefen till nästa revision. En chef förstår såklart att det inte går att behålla en kompetent och medveten person som ligger signifikant under marknadslönen.
De har en begränsad mängd pengar att lägga på löneökningar. Frågan är nu hur dessa ska fördelas på olika personer. Hur fördelar du detta?
En enkel approach är att försöka uppskatta vilka som gjort mest för verksamheten, och belöna dessa mer än andra. Men varför ska du göra så? Högre lön betyder inte nödvändigtvis att någon gör mer för dig.
En annan approach är att ge alla lika mycket. Enkelt, mindre byråkrati.
En tredje approach är att identifiera vilka det är som är nöjd med sin lön, och inte ge dem för mycket - och istället ge mer pengar till de som är missnöjda.
Det tredje alternativet är förmodligen det mest rationella valet. De som gör sitt jobb trots låg löneökning fortsätter göra sitt jobb, och de som vill ha mer får mer, så att de också gör sitt jobb bra. Genom att lista ut vilka det är som bryr sig mest om löneökningar så kan du lägga hela löneökningen där.
Givet att arbetsköparen tänker såhär (…vilket ju såklart inte alltid stämmer, men ändå) så finns det en anledning att argumentera för att få högre lön. Även om det inte funkar i första lönerevisionen, så är det inte otänkbart att arbetsköparen tänker på det till nästa revision (“hen frågade om mer lön, behöver nog satsa mer där för att hen inte ska försvinna”).
…det sagt, att vara god vän med chefen hjälper förmodligen mer än något annat.
Håller fullkomligt med om att utvecklingsamtal/personliga mål är ett spel för gallerierna. Helt totalt meningslöst. Därför har jag gjort det till en sport att skriva målen på ett sätt som låter som om det är ett jättejobb att nå dem. Ordbajsa deluxe. Riktigt roligt faktiskt
Och hur bra blir alternativ 3 när de som är nöjda noterar att det är gnäll på sin lön som höjer lönen, och inte prestation?
Kommer ju att bli helt förödande på sikt.
Där jag jobbar är det alternativ 1 som gäller, men blir dock problem om det är en liten enhet och alla presterar över förväntan, då blir det alternativ 2 ändå oftast, om man inte kan få in extra pengar till enheten.
Lönesamtal är ju ingen egentlig förhandling utan ett informationssamtal om vilken din nya lön blir. Sedan kan du vara mer eller mindre nöjd och ha olika argument samt begära konkreta exempel på vad du behöver göra för att höja din lön mer men i praktiken gör det ingen större skillnad. Du kanske får några tiondelars procent extra här eller kanske en procent där men inte värt besväret. Är byta tjänst eller arbetsgivare som gör skillnad.
Tyvärr är det lojalitet och lång och trogen tjänst som lönar sig sämst. Rent krasst behöver man ju inte satsa extra pengar på någon som varken är på väg någon annanstans eller är besvärlig.
Tidigare i karriären tog jag på mig extra ansvarsområden och ställde alltid upp om det var personalbrist pga sjukdom och försökte vara exemplarisk kollega som spred god stämning. Det gav exakt noll kronor mer i faktisk lön jämfört med någon som gjorde absolut minimum eller rent av skrämde bort folk. Det kan finnas andra värden med att vara en hygglig prick men man ska inte tro att lönen nödvändigtvis sätts efter hur trevlig, lojal eller kompetent man är. Då blir man snabbt bitter.
Endast bolag som kontinuerligt tar in externa investeringar (=gratispengar) från investerare kan erbjuda absurda löner och höjningar på 5-25% årligen.
Sen tar pengarna slut och folk får hitta nya jobb (t.ex. Klarna m.fl.).
Värdebolag som har vinster på 3-10% kan omöjligen höja allas löner med 5-10% årligen. Folk här inne vet ju hur “ränta på ränta” fungerar. En sådan utveckling skulle sluta illa för företagen.
Vill man ha höga löner får man hålla sig till nya hippa bolag som får in gratispengar annars får man acceptera att alla inte får höga löner på de andra bolagen.
Ja, lite så är det. Många ser ju bara till sitt eget. Den viktigaste ”lönen” stavas trivsel.
Trivs man på jobbet är mycket vunnet. Pengar är inte allt.
Jag tror dock man kan få högre löneökning än inflationen så länge man utvecklar sig.
Det vill säga utvecklar nya kompetenser eller blir bättre inom den specialitet man arbetar inom.
I grunden handlar ju det om att mitt företag tjänar mycket mer på mig som anställd efter att jag har 2-3 års erfarenhet samt specialkompetens inom viktiga system. Det skiljer sig dock såklart mellan olika yrken och arbetsplatser.
Det skulle vara intressant om det fanns någon studie på detta, jag själv skriver bara från egen erfarenhet och den blir ju såklart färgad av var man har arbetat.